Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Hej!

Du har ju, som medlem i ”Elnätverk Hans E Berg”, fått ett brev från Borås Elhandel. Jag har haft kontakt med Borås m a a att spotpriset på Nordpool stigit kraftigt. Anledningen till prisökningen är ju bl a  att nivån i  vattenmagasinen är väldigt låg (kunde man inte ana med tanke på den sommar vi haft i år) och att meteorologen spår en kall  vinter. En annan osäkerhetsfaktor är ju ev driftsstörningar inom kärnkraften. Som lök på laxen fick vi ju en försmak på vad som ev komma skall för någon vecka sedan. Själv klarade jag mig undan eftersom jag var på varmare breddgrader.
Vilket råd skall man då våga sig på?

  1. Om du bor i en lägenhet och har liten förbrukning kan du fortsätta med nuvarande avtal.
  2. Om du bor i villa och har en normalförbrukning på ca 20 000 kWh kan ju alternativet med vintersäkring kännas intressant.
  3. Om du har flera anläggningar villa och fritidsanläggning/-ar som utnyttjas även vintertid (jul- och nyårsfirande, sportstuga i snörikt område etc.) och inte vill att kostnaderna skall skena, så är alternativet med fast pris fram till 1/9 2017.

En anmärkning kan vara att en vargavinter medför rikligt med nederbörd och rimligen måste resultera i välfyllda vattenmagasin under våren och därmed sjunkande priser.

Valet är ju mycket beroende på den egna plånbokens tjocklek och trots allt är det  ju nätkostnaderna som är det stora problemet.

(Jag skriver ju mer eller mindre oregelbundet på Facebook- El-länken och på www.energiutveckling.se om skeenden inom elområdet.)

Svara gärna på Lars enkät!

Som jag skrivit tidigare så har priset på el stigit betydligt under senaste veckorna. Orsaken är bl a de låga nivåerna i vattenmagasinen och hotet om en vargavinter.
Jag har i anledning av detta talat med vår leverantör, Borås Elhandel.
Du kommer därför att i veckan att få ett brev från Borås E.
Vi har kommit överens om att de som så önskar skall få byta till ett fast avtal som gäller från 1/12-16 tom 31/8-17, dvs till dess nuvarande avtal gå ut.
Jag hoppas att det skall vara attraktivt för dig som vill säkra utgifterna under den kommande perioden.
För att avtalet skall gälla måste du svara direkt du fått brevet.
Du som vill fortsätta med ditt pågående avtal sitter lugnt i båten.
Jag är på resa och kommer hem till Sverige i veckoslutet.

2015-05-07

 

Elprisfallet slår hårdare än höjda effektskatten.
Torbjörn Wahlborg på Vattenfall anger att effektskatten som i dag är 6-7 öre per kWh står för ca 20% av produktionskostnaden för företagets reaktorer. Och en kombination av låga elpriser och höga produktionskostnader gör det olönsamt att ha Ringhals 1 och 2 i drift.
Ringhals 1 och 2 är i gott tekniskt skick, men när kostnaden är högre än intäkterna är det bättre att lägga ner.
Innan stängningen blir av måste Ringhals andra ägare Eon ta ställning i frågan.