Skaffa laddbox genom Elnätverket. Förmånligt medlemspris för nätverkets medlemmar.
Länk: https://boraselhandel.se/privat/ladda-elbil/
Sammanfattning
Senast ändrad: 2019-11-13 09:02
Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.
Elpriset steg under oktober månad
Medelspotpriset för SE3 steg med knappt 10 procent under oktober månad till 41 öre/kWh jämfört med månaden innan. Orsakerna till det stigande elpriset var framförallt att elanvändningen ökade till följd av lägre temperaturer.
Nära normala nivåer i vattenmagasinen
Magasinnivåerna i Sverige ligger nu något över det normala medan Norge ligger en bit under normal nivå. I Sverige var magasinsnivån 76,7 procent under vecka 44 vilket är 1 procentenhet över medelnivån för perioden 1996–2018. I Norge var fyllningsgraden 80 procent, en bit under medianvärdet på 84,6 procent (perioden 1990–2018).
Slutkundernas elkostnad något lägre i september
För en lägenhetskund i SE3 sjönk det rörliga elpriset under september till 60 öre/kWh och för en kund i villa med elvärme hamnade det på 46 öre/kWh. Dessa två avtal har ändå sjunkit kraftigt sedan årsskiftet med 27 respektive 32 procent.
Rekordstor nettoexport av el hittills under 2019
Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,2 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 2,7 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 22 TWh vilket är knappt 2 TWh mer är rekordåret 2015.
Källa. Energimyndigheten
Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.
Elpriset steg under juli månad
Medelspotpriset för SE3 steg med drygt 42 procent under juli månad till 37 öre/kWh jämfört med månaden innan. Dock så var det betydligt lägre än förra sommaren då juli priset hamnade på 54 öre/kWh, ca 46 procent högre.
Normal nivå i vattenmagasinen
Magasinnivåerna i Sverige ligger runt det normala medan Norge har ett underskott. I Sverige var magasinsnivån 77 procent under vecka 31 vilket kan jämföras med en medelnivå på 76 procent. I Norge var fyllningsgraden 74 procent under vecka 31 jämfört med medianvärdet 80 procent (perioden 1990–2018).
Slutkundernas elkostnad minskar
För en lägenhetskund i SE3 blev det rörliga elpriset 49,5 öre/kWh i juni medan det för en kund i villa med elvärme hamnade på 36,1 öre/kWh. Dessa två avtal har sjunkit kraftigt sedan årsskiftet, 39 respektive 47 procent.
Fortsatt nettoexport av el
Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 2,5 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 1,9 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat drygt 17 TWh totalt.
Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.
Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.
Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.
Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”
Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.
Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!
Saxat ur SVK:s remissvar:
Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.
Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)
Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.
Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.
Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.
100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35 000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!
Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.
Evert Andersson
Mats Kälvemark
fria debattörer
Senast ändrad: 2018-01-30 13:28
Lägre prisnivå under veckan.
Under vecka 4 var systempriset 2 procent lägre än veckan innan.
De genomsnittliga spotpriserna i de svenska elområdena var 5-6 procent lägre än föregående vecka.
Terminspriserna för el nästkommande månad och år var i princip oförändrade under veckan.
Priset för nästkommande kvartal sjönk med 2 procent.
Priset på gas för nästkommande kvartal minskade med 2 procent under veckan. Motsvarande pris på olja ökade 1 procent och kolpriset var nära oförändrat. Veckans genomsnittliga pris på utsläppsrätter för december 18 steg med drygt 10 procent.
Vattenkraftens magasinnivåer var normala för årstiden och tillgängligheten i nordisk kärnkraft var fortsatt hög efter ett kort stopp för en reparation av en ventil i Forsmark 2 under veckan.
Uppehåll av läget på elmarknaden
Energimarknadsinspektionens och Energimyndighetens gemensam marknadsrapport, Läget på elmarknaden har publicerats veckovis sedan 2014.
På grund av en övergång till andra IT-lösningar kommer marknadsrapporten att göra uppehåll från och med denna vecka.
Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt vidare för att även fortsättningsvis publicera ändamålsenlig information om läget på elmarknaden. Vi återkommer så snart som möjligt.
Senast ändrad: 2018-01-09 09:48
Ökade spotpriser under årets första vecka
Under årets första vecka steg spotpriserna i de svenska budområdena med 7 procent.
I Danmark och Tyskland ökade spotpriserna med hela 40 (DK1), 31 (DK2) respektive 30 procent under vecka 1 jämfört med föregående vecka. Det förekom även negativa timpriser i båda länderna.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år förändrades från föregående vecka med -1, -26 respektive 1 procent.
Priset på olja ökade med 1 procent.
Genomsnittspriset på gas sjönk med 2 procent. Kolpriset var i princip oförändrat.
Tillgängligheten i den svenska och nordiska kärnkraften sjönk med 6,procent respektive 4,8 procent under veckan på grund av avbrott på Forsmark 3.
Senast ändrad: 2017-12-19 09:29
Stigande spotpriser under veckan.
I de svenska budområdena ökade spotpriserna med 13 procent i SE1 och SE2, 12 procent i SE3 samt 16 procent i SE4.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år sjönk från föregående vecka med mellan 3-4 procent.
Priset på olja ökade med 2 procent.
Genomsnittspriset på kol ökade med 3 procent. Gaspriset var emellertid i princip oförändrat
Tillgängligheten i den svenska och nordiska kärnkraften var hög under föregående vecka och samtliga reaktorer var i full drift.
Källa. Energimyndigheten.
Senast ändrad: 2017-11-14 09:42
I veckans Läget på elmarknaden skriver vi bland annat om högre spotpriser i Sverige och att R4 togs ur drift.
Spotpriserna i SE1 och SE2 ökade med 7 procent medan SE3 och SE4 ökade med 6 respektive 2 procent. Den största förändringen i Norden ägde dock rum i DK1 där genomsnittspriset ökade med 10 procent..
Under veckan förekom dessutom höga timpriser i Danmark.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år ökade från föregående vecka med 7, 5 respektive 4 procent.
Priset på olja och gas ökade med 4 respektive 6 procent. Kolpriserna var emellertid i princip oförändrade.
Tillgängligheten i kärnkraften var hög under veckan. Ringhals 4 togs dock ur drift i slutet på veckan, på grund av låg nivå i en av reaktorns tre ånggeneratorer, orsakat av en matarvattenventil som omotiverat stängde.
Senast ändrad: 2017-10-24 09:39
I veckans Läget på energimarknaderna skriver vi bland annat om stärkta oljepriser till följd av sjunkande oljelager i USA samt ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern.
Oljemarknaden
Oljemarknaden har under de två senaste veckorna präglats av bland annat ökad osäkerhet i Mellanöstern, dels i relationen mellan USA och Iran och dels mellan Irak och irakiska Kurdistan. Priserna har fluktuerat men har i grunden stärkts till följd av minskade kommersiella råoljelager i USA samt en rapporterad ökad produktion från både USA och OPEC, även om produktionen i USA i förra veckan nådde relativt låga nivåer till följd av oväder.
Gasmarknaden
På gassidan har priserna gått ned de senaste två veckorna till följd av varmare temperaturer i nordvästra Europa samt stabila leveranser av både norsk, rysk och flytande gas. Gaspriserna har dock stöttats till viss del av begränsad kärnkraftskapacitet i Frankrike.
Kolmarknaden
En minskad kärnkraftsproduktion i Frankrike tillsammans med strejk i flertalet kolgruvor i Australien har också lett till att kolpriserna stigit under de senaste veckorna och nått rekordhöga prisnivåer.
Marknaden för utsläppsrätter
Också utsläppsrätter har handlats till höga priser under de senaste veckorna och påverkas delvis av osäkerhet kring utsläppsmarknaden efter Brexit.
Senast ändrad: 2017-10-17 10:14
Högre spotpriser under veckan.
De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE2 ökade med 6 procent. För SE3 och SE4 ökade de genomsnittliga spotpriserna med 24 procent.
Terminspriserna för el för nästkommande månad och år förändrades under veckan med -4 respektive 1 procent.
Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.
Tillgängligheten i kärnkraften minskade under veckan i Norden och Sverige med 11 respektive 17,4 procent. F2 och O3 var under veckan i årlig revision och väntas åter i drift 16 respektive 17 oktober.