Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.

Elpriset steg under juli månad

Medelspotpriset för SE3 steg med drygt 42 procent under juli månad till 37 öre/kWh jämfört med månaden innan. Dock så var det betydligt lägre än förra sommaren då juli priset hamnade på 54 öre/kWh, ca 46 procent högre.

Normal nivå i vattenmagasinen

Magasinnivåerna i Sverige ligger runt det normala medan Norge har ett underskott. I Sverige var magasinsnivån 77 procent under vecka 31 vilket kan jämföras med en medelnivå på 76 procent. I Norge var fyllningsgraden 74 procent under vecka 31 jämfört med medianvärdet 80 procent (perioden 1990–2018).

Slutkundernas elkostnad minskar

För en lägenhetskund i SE3 blev det rörliga elpriset 49,5 öre/kWh i juni medan det för en kund i villa med elvärme hamnade på 36,1 öre/kWh. Dessa två avtal har sjunkit kraftigt sedan årsskiftet, 39 respektive 47 procent.

Fortsatt nettoexport av el

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 2,5 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 1,9 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat drygt 17 TWh totalt.

Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Senast ändrad: 2018-01-30 13:28

Lägre prisnivå under veckan.

Under vecka 4 var systempriset 2 procent lägre än veckan innan.

De genomsnittliga spotpriserna i de svenska elområdena var 5-6 procent lägre än föregående vecka.

Terminspriserna för el nästkommande månad och år var i princip oförändrade under veckan.

Priset för nästkommande kvartal sjönk med 2 procent.

Priset på gas för nästkommande kvartal minskade med 2 procent under veckan. Motsvarande pris på olja ökade 1 procent och kolpriset var nära oförändrat. Veckans genomsnittliga pris på utsläppsrätter för december 18 steg med drygt 10 procent.

Vattenkraftens magasinnivåer var normala för årstiden och tillgängligheten i nordisk kärnkraft var fortsatt hög efter ett kort stopp för en reparation av en ventil i Forsmark 2 under veckan.

Uppehåll av läget på elmarknaden

Energimarknadsinspektionens och Energimyndighetens gemensam marknadsrapport, Läget på elmarknaden har publicerats veckovis sedan 2014.

På grund av en övergång till andra IT-lösningar kommer marknadsrapporten att göra uppehåll från och med denna vecka.

Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt vidare för att även fortsättningsvis publicera ändamålsenlig information om läget på elmarknaden. Vi återkommer så snart som möjligt.

Senast ändrad: 2018-01-09 09:48

Ökade spotpriser under årets första vecka

Under årets första vecka steg spotpriserna i de svenska budområdena med 7 procent.
I Danmark och Tyskland ökade spotpriserna med hela 40 (DK1), 31 (DK2) respektive 30 procent under vecka 1 jämfört med föregående vecka. Det förekom även negativa timpriser i båda länderna.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år förändrades från föregående vecka med -1, -26 respektive 1 procent.

Priset på olja ökade med 1 procent.
Genomsnittspriset på gas sjönk med 2 procent. Kolpriset var i princip oförändrat.

Tillgängligheten i den svenska och nordiska kärnkraften sjönk med 6,procent respektive 4,8 procent under veckan på grund av avbrott på Forsmark 3.

Senast ändrad: 2017-12-19 09:29

   

Stigande spotpriser under veckan.

I de svenska budområdena ökade spotpriserna med 13 procent i SE1 och SE2, 12 procent i SE3 samt 16 procent i SE4.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år sjönk från föregående vecka med mellan 3-4 procent.

Priset på olja ökade med 2 procent.

Genomsnittspriset på kol ökade med 3 procent. Gaspriset var emellertid i princip oförändrat

Tillgängligheten i den svenska och nordiska kärnkraften var hög under föregående vecka och samtliga reaktorer var i full drift.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-11-14 09:42

   

I veckans Läget på elmarknaden skriver vi bland annat om högre spotpriser i Sverige och att R4 togs ur drift.

Spotpriserna i SE1 och SE2 ökade med 7 procent medan SE3 och SE4 ökade med 6 respektive 2 procent. Den största förändringen i Norden ägde dock rum i DK1 där genomsnittspriset ökade med 10 procent..

Under veckan förekom dessutom höga timpriser i Danmark.

Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år ökade från föregående vecka med 7, 5 respektive 4 procent.

Priset på olja och gas ökade med 4 respektive 6 procent. Kolpriserna var emellertid i princip oförändrade.

Tillgängligheten i kärnkraften var hög under veckan. Ringhals 4 togs dock ur drift i slutet på veckan, på grund av låg nivå i en av reaktorns tre ånggeneratorer, orsakat av en matarvattenventil som omotiverat stängde.

Senast ändrad: 2017-10-24 09:39

  

I veckans Läget på energimarknaderna skriver vi bland annat om stärkta oljepriser till följd av sjunkande oljelager i USA samt ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har under de två senaste veckorna präglats av bland annat ökad osäkerhet i Mellanöstern, dels i relationen mellan USA och Iran och dels mellan Irak och irakiska Kurdistan. Priserna har fluktuerat men har i grunden stärkts till följd av minskade kommersiella råoljelager i USA samt en rapporterad ökad produktion från både USA och OPEC, även om produktionen i USA i förra veckan nådde relativt låga nivåer till följd av oväder.

Gasmarknaden

På gassidan har priserna gått ned de senaste två veckorna till följd av varmare temperaturer i nordvästra Europa samt stabila leveranser av både norsk, rysk och flytande gas. Gaspriserna har dock stöttats till viss del av begränsad kärnkraftskapacitet i Frankrike.

Kolmarknaden

En minskad kärnkraftsproduktion i Frankrike tillsammans med strejk i flertalet kolgruvor i Australien har också lett till att kolpriserna stigit under de senaste veckorna och nått rekordhöga prisnivåer.

Marknaden för utsläppsrätter

Också utsläppsrätter har handlats till höga priser under de senaste veckorna och påverkas delvis av osäkerhet kring utsläppsmarknaden efter Brexit.

Senast ändrad: 2017-10-17 10:14

Högre spotpriser under veckan.

De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE2 ökade med 6 procent. För SE3 och SE4 ökade de genomsnittliga spotpriserna med 24 procent.
Terminspriserna för el för nästkommande månad och år förändrades under veckan med -4 respektive 1 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften minskade under veckan i Norden och Sverige med 11 respektive 17,4 procent. F2 och O3 var under veckan i årlig revision och väntas åter i drift 16 respektive 17 oktober.

Nedan presenteras medelpriserna (öre/kWh)för elspothandeln på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priserna varierar mellan olika månader och år och påverkas bland annat av tillgång på elproduktion och efterfrågan.

Spotmarknadens månadspriser ligger oftast till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen erbjuder dig som konsument. Vanligtvis innebär sådana avtal att du som kund debiteras det senaste månadsmedelpriset samt elhandelsföretagets påslag inklusive elcertifikatpåslag. Dessutom tillkommer den kostnad företaget haft på grund av att kundernas förbrukning är ojämnt fördelad i tiden. Detta kallas ibland volymvägning. Kostnaden kan variera mellan tiondelar av ett öre och flera öre per kilowattimme. Eventuell fast avgift, energiskatt samt moms tillkommer.

Elhandelsföretagens olika påslag och fasta avgifter innebär att prisskillnaderna för rörliga prisavtal är större än vad många tror. För kunder som har småhus med elvärme skiljer det ofta över 1.000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste prisavtalet. Det är viktigt att titta på jämförpriset eftersom det förekommer att elhandelsföretag marknadsför att de har lågt påslag men inte tydligt informerar om att en fast avgift tillkommer på priset.

Rörligt pris innebär en risk för snabba kostnadsstegringar. Detta gäller särskilt om du har en hög förbrukning, till exempel som elvärmekund. Du bör då vara medveten om att du normalt har större delen av din förbrukning under vintern, då risken för högt pris kan vara stor. Ett sätt att minska risken kan vara att ha en kort uppsägningstid. Det finns även avtal på marknaden som innebär en kombination av rörligt och fast elpris. Om du väljer ett avtal om rörligt pris bör du löpande följa elprisets utveckling för att kunna agera snabbt vid stora prisförändringar.

Vissa elhandelsföretag erbjuder nu även rörliga prisavtal som baseras på förbrukning samt pris per timme. Ett sådant avtal medför att kostnaden kan bli mindre om förbrukningen kan minskas under timmar med högt elpris.

Du bör inte välja ett sådant avtal om du inte aktivt kan följa upp din elförbrukning och kostnaden per timme.

Om förbrukningen inte kan minskas när elpriset är högt riskerar kostnaden att öka jämfört med ett månadsbaserat rörligt prisavtal.

Prisexempel för slutkunder
Genomsnittligt börspris i elområde 3 blev 27,7 öre under år 2016. Ett påslag om t.ex. 8 öre (inklusive elcertifikat, volymvägning och 200 kr fast årsavgift) medförde ett jämförpris inklusive skatter om 85,3 öre per kilowattimme om elförbrukningen var 20.000 kWh/år. Under 2015 var motsvarande jämförpris 76,5 öre. Under 2014 var det 86,6 öre.

Under första halvåret 2017 blev motsvarande exempel på jämförpris 86,8 öre.

Exemplen har beräknats efter nuvarande energiskatt, 32,5 öre per kilowattimme.

Det rörliga priset i Sverige ligger även i augusti kvar på de högre nivåerna som vi har sett under sommaren. Inköpspriset i elområde 3 för augusti landade på 32,94 öre/kWh, vilket är ungefär 3 öre högre än förra månaden.

Kolpriserna har stigit med ca 15 % sedan början av sommaren pga värmen i Europa och Kina.

Den årliga underhållsperioden för kärnkraften med avstängningar och nedtrappad kapacitet inför revisioner fortsätter under hösten.

I och med att den hydrologiska balansen (situationen i vattenkraften) har förbättrats under sommaren och den svenska kronan har förstärkts, så ligger elpriserna för de längre avtalen kvar på stabila nivåer.