Månadspriser på elbörsen

by ⋅ Leave a Comment

Nedan presenteras medelpriserna (öre/kWh)för elspothandeln på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priserna varierar mellan olika månader och år och påverkas bland annat av tillgång på elproduktion och efterfrågan.

Spotmarknadens månadspriser ligger oftast till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen erbjuder dig som konsument. Vanligtvis innebär sådana avtal att du som kund debiteras det senaste månadsmedelpriset samt elhandelsföretagets påslag inklusive elcertifikatpåslag. Dessutom tillkommer den kostnad företaget haft på grund av att kundernas förbrukning är ojämnt fördelad i tiden. Detta kallas ibland volymvägning. Kostnaden kan variera mellan tiondelar av ett öre och flera öre per kilowattimme. Eventuell fast avgift, energiskatt samt moms tillkommer.

Elhandelsföretagens olika påslag och fasta avgifter innebär att prisskillnaderna för rörliga prisavtal är större än vad många tror. För kunder som har småhus med elvärme skiljer det ofta över 1.000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste prisavtalet. Det är viktigt att titta på jämförpriset eftersom det förekommer att elhandelsföretag marknadsför att de har lågt påslag men inte tydligt informerar om att en fast avgift tillkommer på priset.

Rörligt pris innebär en risk för snabba kostnadsstegringar. Detta gäller särskilt om du har en hög förbrukning, till exempel som elvärmekund. Du bör då vara medveten om att du normalt har större delen av din förbrukning under vintern, då risken för högt pris kan vara stor. Ett sätt att minska risken kan vara att ha en kort uppsägningstid. Det finns även avtal på marknaden som innebär en kombination av rörligt och fast elpris. Om du väljer ett avtal om rörligt pris bör du löpande följa elprisets utveckling för att kunna agera snabbt vid stora prisförändringar.

Vissa elhandelsföretag erbjuder nu även rörliga prisavtal som baseras på förbrukning samt pris per timme. Ett sådant avtal medför att kostnaden kan bli mindre om förbrukningen kan minskas under timmar med högt elpris.

Du bör inte välja ett sådant avtal om du inte aktivt kan följa upp din elförbrukning och kostnaden per timme.

Om förbrukningen inte kan minskas när elpriset är högt riskerar kostnaden att öka jämfört med ett månadsbaserat rörligt prisavtal.

Prisexempel för slutkunder
Genomsnittligt börspris i elområde 3 blev 27,7 öre under år 2016. Ett påslag om t.ex. 8 öre (inklusive elcertifikat, volymvägning och 200 kr fast årsavgift) medförde ett jämförpris inklusive skatter om 85,3 öre per kilowattimme om elförbrukningen var 20.000 kWh/år. Under 2015 var motsvarande jämförpris 76,5 öre. Under 2014 var det 86,6 öre.

Under första halvåret 2017 blev motsvarande exempel på jämförpris 86,8 öre.

Exemplen har beräknats efter nuvarande energiskatt, 32,5 öre per kilowattimme.

Inköpspris för augusti 2017

by ⋅ Leave a Comment

Det rörliga priset i Sverige ligger även i augusti kvar på de högre nivåerna som vi har sett under sommaren. Inköpspriset i elområde 3 för augusti landade på 32,94 öre/kWh, vilket är ungefär 3 öre högre än förra månaden.

Kolpriserna har stigit med ca 15 % sedan början av sommaren pga värmen i Europa och Kina.

Den årliga underhållsperioden för kärnkraften med avstängningar och nedtrappad kapacitet inför revisioner fortsätter under hösten.

I och med att den hydrologiska balansen (situationen i vattenkraften) har förbättrats under sommaren och den svenska kronan har förstärkts, så ligger elpriserna för de längre avtalen kvar på stabila nivåer.

Läget på elmarknaden v 36, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-09-12 09:30

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan.

Systempriset var i genomsnitt 3 procent lägre än under vecka 35. De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena sjönk med 9 procent för SE1 och SE2 jämfört med föregående vecka. För SE3 och SE 4 ökade priset något. Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal minskade under veckan. Priserna för nästkommande år var oförändrade.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 10,5 procent från veckan innan. Priset för elcertifikat sjönk något. Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
För vecka 36 var den ingående magasinnivån i Sverige 81 procent och för Norden 80 procent, vilket är nära normala nivåer. Tillgänglig kärnkraften var låg i Sverige och Norden under veckan då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Snart blir din nätfaktura ännu dyrare

by ⋅ Leave a Comment
Från och med årsskiftet kommer din nätfaktura bli ännu dyrare.
Från 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten på energiskatt från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. Det gör att nätfakturan kommer bli ännu större, samtidigt som elhandelsfakturan blir mindre med motsvarande belopp.
Energiskatten höjdes 1 juli med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.
Men från årsskiftet är det nätbolagen som beskattas, vilket innebär att den skatt som i dag faktureras av elhandelsbolagen framöver kommer faktureras från nätbolagen.
För konsumenten innebär flytten av energiskatten bara att skattekostnaden flyttas från elhandels-fakturan till nätfakturan. Den totala skatten blir densamma.

Läget på energimarknaderna – olja, naturgas, kol och utsläppsrätter vecka 35, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-08-29 14:36

 

I Läget på energimarknaderna blickar vi tillbaka på utvecklingen under sommaren.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har fortsatt röra sig mot balans mellan utbud och efterfrågan under slutet av årets andra kvartal och början av det tredje kvartalet.
Sommarmånaderna bjöd på fortsatt stark efterfrågetillväxt, men också en fortsatt accelerering av skiffer-oljeproduktionen i USA. Sammantaget innebar detta att marknaden inte slog över till brist och därmed lagerneddragningar, som OPEC eftersträvat, utan att de globala lagernivåerna har endast sjunkit något från sina historiskt höga nivåer. Tecken på minskad disciplin bland de länder som kommit överens om produktionsminskningar riskerar i detta balanserade läge göra särskilt tydliga avtryck på marknaden.

Gasmarknaden

Den europeiska gasmarknaden började sommaren med ett starkare utbud än förväntat, då såväl norska som ryska gasleveranser ökade jämfört med samma tid förra året, samtidigt som fler LNG-leveranser nådde den europeiska marknaden. Marknaden har även styrts av en stark efterfrågan på gas som ett resultat av låga nivåer i vattenkraftverkens magasin på kontinenten, höga kolpriser samt begränsad kärnkraftskapacitet. Denna ”sommartrend” övergick dock till en aningen snävare marknad under mitten och slutet av juli, då ett underhållsarbete på ett norskt gasfält förlängdes och begränsade den norska exporten. Vid samma tidpunkt så ökade efterfrågan på LNG i Asien, vilket resulterade i färre leveranser till den europeiska marknaden. Den stora nyheten som påverkat marknaden under sommaren, och som kan komma att ha en mer långsiktig påverkan på marknaden, är utvecklingen kring Frankrikes kärnkraft.

Kolmarknaden

Kolmarknaderna har under sommaren till största del styrts av utvecklingen i stillahavsområdet, där framför allt en stark kinesisk efterfrågan, tillsammans med att landets kolproduktion minskat, har resulterat i stigande världsmarknadspriser på kol under större delen av sommaren. I Europa har priset även fått stöd av en ökad efterfrågan på el för kylning och luftkonditionering, särskilt under de värmeböljor som drabbat stora delar av Europa. Att magasinnivåerna för vattenkraftverken samtidigt har varit låga i framför allt de södra delarna av Europa har gjort att efterfrågan på övriga elproduktionsslag, som kolkraft, ökade.

Marknaden för utsläppsrätter

Priset på utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet, EU ETS, har överlag haft en stigande trend under sommaren, till stor del drivet av samma marknadsfundament som för kol.

Solceller

by ⋅ Leave a Comment

Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

Höjd elskatt

by ⋅ Leave a Comment

Från och med 1 juli är det ännu dyrare med el efter att energiskatten höjts – och ännu en höjning väntas 2019.

De som drabbas allra värst är villaägarna med stor elförbrukning.

1:a juli höjdes energiskatten för Sveriges hushåll med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning av energiskatten kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.

Skatten innebär att en normal villa med en årsförbrukning på 25000 kWh får betala cirka 1000 kronor mer i skatt per år, om man även räknar med moms. Höjningen av energiskatten väntas dra in cirka 3,3 miljarder kronor per år till statskassan.

Ersätter skatt på kärnkraft

Enligt regeringens energiöverenskommelse fasas skatten på “termisk effekt i kärnkraftsreaktorer” ut, och ersätts med en höjning av energiskatt för hushåll och tjänsteföretag.

 

Det rörliga elpriset har de senaste åren gått ner, från ett snittpris på 60 öre/kWh 2010 till 32 öre/kWh i dag. Orsaken är framför allt utbyggnaden av vindkraft som i dag står för 10 procent av svensk elproduktion.

– Personligen tycker jag det är hyckleri. När elpriset var högt sa man att elmarknaden fungerade. När nu elpriset är lågt, på grund av vindkraft, så höjer man elpriset via en skattehöjning.

Minst drabbade blir lägenhetskunderna. Deras kostnadshöjning väntas bli 105 kronor per år för en årlig elanvändning av 2000 kilowatt-timmar.

– Skattehöjningen slår hårdast mot dem som har lite högre förbrukning. Nu under sommaren kommer man inte märka så mycket eftersom man inte använder så mycket el. Men höjningen kommer att smyga sig på under hösten och vintern när elkonsumtionen går upp,

 

Gå med i mitt Elnätverk så att du kan luta dig tillbaka i soffan utan att hamna i elleverantörernas tillsvidareavtal: www.boraselhandel.se/elnatverket/

Läget på elmarknaden vecka 24, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-06-20 09:29

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om något högre spotpriser i Sverige under veckan.

För oss gäller det att fokusera på förändringar i procent. Det inverkar ju på vårt rörliga pris.

Systempriserna* ökade med knappt 3 procent från föregående vecka med ett genomsnittspris på 24,2 EUR/MWh. Genomsnittspriserna i Sverige låg på samma nivå i SE1- SE3 medan SE4 avvek och var något högre, 26,4 EUR/MWh.

Terminspriserna** för el ökade med 2 procent för kommande månad och kvartal, vilket innebär ett veckomedel på 22,8 och 24,5 EUR/MWh. Även terminspriset för nästkommande år ökade med 1 procent och hamnade på 24,7 EUR/MWh.

Olje- och gaspriserna sjönk med 5 respektive 3 procent från föregående vecka, där genomsnittspriset låg på 47,7 USD/fat och 14,7 EUR/MWh. Kolpriset ökade med 1 procent från föregående vecka och handlades i genomsnitt för 77,9 USD/ton.

De nordiska vattenmagasinen är åter nästan på normala nivåer. Medan magasinen i Sverige fortsatt är långt ifrån de normala nivåerna. Magasinfyllnadsgraden i Sverige var vid ingången till veckan 45 procent, vilket är cirka 11 procentenheter under det normala.

Tillgängligheten i svensk kärnkraft sjönk aningen, och låg på 70-71 procent under veckan. Detta sedan Ringhals 1, Ringhals 3 och Olkiluoto 2 fortsatt är i revision.

Källa. Energimyndigheten.

  • Systemprisär det spotpris på el som beräknas av den nordiska elbörsen, Nord Pool, under förutsättningen att det finns oändlig överföringskapacitet mellan de nordiska elspotområdena. Systempriset utgör referenspris för finansiella kontrakt på Nord Pool.
  • Medtermin menas ett avtal om köp vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris

Läget på elmarknaden vecka 23, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-06-13 09:51

 

I veckans Läget på elmarknaden: Låga spotpriser i Sverige under veckan.

De svenska spotpriserna sjönk ännu mer, med hela 21 procent jämfört med föregående vecka
Terminspriserna för el nästkommande månad och kvartal sjönk även dem jämfört med föregående vecka.
Kolpriset gick upp med 2 procent under veckan.

Bränslepriset på olja och gas sjönk under veckan med 7 respektive 3 procent.
Priset på elcertifikat sjönk under veckan i genomsnitt med 8,5 procent från föregående vecka.

Det har regnat mer än vanligt i norden under veckan men nivåerna i de nordiska vattenmagasinen är fortfarande under det normala. Magasinfyllnadsgraden var vid ingången till veckan 45 procent, vilket är cirka 3 procentenheter under det normala.

Tillgängligheten i svensk och nordisk kärnkraft var cirka 72-73 procent under veckan. Ringhals 1, Ringhals 3 och Olkiluoto 2 är i revision och väntas åter i drift den 7 juli, 28 juni respektive 19 juni.

Läget på elmarknaden vecka 21, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-05-30 09:30

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om att sol och vatten bidrog till att elpriset fortsatte ner.

Systempriset gick i genomsnitt ner med fem procent och var i veckomedel 25,5 EUR/MWh. Främst berodde den genomsnittliga prisnedgången på den pågående vårfloden samtidigt som det varma vädret gjorde att elanvändningen minskade. I Danmark, Finland och de baltiska länderna gick dock spotpriset upp från föregående vecka.

I Sverige varierade prisbilden något mellan söder och norr när priset i SE1 och SE2 i genomsnitt sjönk fyra procent medan priset i SE4 sjönk tre procent och därmed låg några eurocent högre. Det högre priset i SE4 kan förklaras av att priserna i Danmark var något och högre och utbytet däremellan.

I Norden och Sverige steg magasinnivå med 6 respektive 4,7 procentenheter, vilket visar att vårfloden nu är igång i både Sverige och Norge. Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen var vid ingången av veckan 33 procent.

Tillgängligheten i svensk och nordisk kärnkraft var 84 procent respektive 80 procent under veckan. Ringhals 1 och Olkiluoto 2 är i revision och väntas åter i drift den 3:e respektive 19:e juni.