I Tyskland, som redan monterat ner stora delar av sin kärnkraft inom ramen för Energiewende, får tyska konsumenter betala cirka tre gånger mer per förbrukad kWh jämfört med en svensk konsument. En liknande utveckling för Sveriges elkonsumenter kan inte uteslutas.
Läs hela artikeln på
Källa: http://www.nyteknik.se/opinion/vart-karnavfall-ar-en-vardefull-energiresurs-6817043
Sammanställning av månadsmedelpriset 2016.
Källa : Energimarknadsbyrån.
Sol- och vindlobbyn summerar energimängder sett över hela året utan att diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs. Ovetenskapligt beställningsverk, anser Lars Wiegert.
Den 12/7 publicerade Ny Teknik en artikel grundad på en rapport med rubriken ”100 procent förnybar elenergi år 2020 – 2025 – 2030?”, författad av forskare på Högskolan i Halmstad. Rapporten är ett beställningsverk på uppdrag av Greenpeace med flera, med syftet att visa hur kärnkraften på kort tid kan ersättas med förnybart.
Rapporten imponerar föga och är ovetenskaplig genom att den försöker bevisa ett förutbestämt resultat. Man kan bevisa det mesta om man utelämnar viktiga aspekter, vilket är fallet i den aktuella rapporten.
Den summerar energimängder sett över hela året utan att alls diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs.
Det är ju allom bekant att behoven varierar starkt med årstider, tid på dygnet mm. Därför är det den momentana effektbalansen som dimensionerar ett elkraftsystem, vilket häpnadsväckande nog författarna inte tycks förstå. Väderberoende energislag som inte kan regleras äventyrar effektbalansen. Just solceller har egenheten att leverera som mest då behovet är minst och tvärtom.
Vindsnurrornas slumpmässiga leveranser varierar så mycket att vattenkraften snart inte kan reglera tillräckligt mycket för att kompensera variationerna. Följden blir att frekvensen skenar iväg åt ena eller andra hållet och hela kraftnätet riskerar att braka samman. Tar man bort kärnkraften äventyras hela landets elkraftförsörjning.
Rapporten förutsätter även ökad förbränning av biomassa. Här är en annan naturlag som förtigs, nämligen att förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser. Det spelar ingen roll om man försöker rättfärdiga koldioxidutsläppen med att det absorberas av återväxt på annat håll. Kvar står det faktum att mindre eldning med biomassa minskar koldioxidutsläppen. Förvisso är det bra för klimatet att odla skog, men inte att elda upp den.
Rapporten är alltså inte värd ens trycksvärtan och borde inte publiceras i ansedda media.
Lars Wiegert, civilingenjör med 40 år i elkraftens tjänst
Papperstunna solceller.
Ett internationellt forskarlag på Syddansk Universitet har lyckats framställa en ny typ solceller som är tunna som ett papper.
Under fem års tid har ett arbetslag bestående av 14 forskare på Nanosyd centrum på Syddansk Universitet arbetat med att ta fram framtidens solceller.
Målet från starten har varit att ta fram en ny, supertunn solcell som också är betydligt billigare än dagens. Nu har forskarlaget nått ett genombrott i sitt arbete.
Den nya typen av kolbaserad solcell som de lyckats konstruera är tunn som ett papper, böjbar och tillverkad av ett organiskt material. Utvecklingsarbetet med solcellerna ska i princip vara färdigt, och nu återstår att trycka cellerna på band av folier eller celluloid för att de senare ska kunna appliceras på bland annat hustak, båtar och bilar, skriver sajten Energinyheterna.
– De tekniska framsteg som vi ser just nu kommer att bidra till att tillverkning av solceller och alstring av solenergi blir så billigt att detta kan göras utan komplicerade politiska beslut och statliga bidrag, säger Morten Madsen, universitetsläraren vid NanoSyd centrum vid Mads Clausen Institutet vid University of Southern Denmark, till Berlingske Business.
Arbetet med Syddanska Universitet har bland annat bekostats med stöd från EU och företaget Danfoss, som utöver pengar också bidragit med en produktionsanläggning för att framställa solcellerna enligt metoden ”roll-to-roll”, som bland annat möjliggör tillämpningar inom massproducerad elektronik.
Strukturer som tryckts på det sättet väntas ge dessutom funktionella polymerer helt nya användningsområden i framtiden.
Ett problem som dock återstår att lösa är att supertunna solceller i dagsläget har betydligt kortare livslängd än tjockare, konventionella celler.
Ändring i förordning om investeringsstöd till solcellerby Bengt |
Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.
Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.
Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.
Elpriser 2016 – inkl påslag, elcertifikat, skatt och moms. Ej nätavgift som nätbolaget tar ut.
Hemsida: www.energiutveckling.se
Facebook: El-länken
Jämför ditt pris med mitt nätverks. Det är ca 800 abonnemang som ingår.
2015
Oktober: 70 öre/kWh
November: 72.64 öre/kWh
December: 65.3 öre/kWh
2016:
Januari 80 öre/kWh
Februari: 67 öre/kWh
Mars: 69.31 öre/kWh
April: 69.65 öre/kWh
Maj: 71.72 öre/kWh
Juni: 83.60 öre/kWh
Juli: 79.48 öre/kWh
Augusti: 80.42 öre/kWh
Ny Tekning skriver om en ny vindsnurra för läkägen.
http://www.nyteknik.se/energi/ny-vindturbin-for-kraftverk-i-la-6781998?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom[apsis]=673276513&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3
Höjd kvotplikt – höjda priser
Riksdagen – läs Regeringen – har beslutat höja den sk kvotplikten. Kvotplikten reglerar hur många elcertifikat som ett elhandelsbolag måste handla in å sina kunders vägnar. Som ett resultat av detta har ditt elpris höjts. Det nya prisetgäller från 1/1 2016.
Beslutet gäller samtliga elkunder, oavsett elavtal med fast eller rörligt pris.
Elcertifikat är ett finansiellt stödsystem för att gynna utbyggnaden av elproduktion från förnybara energikällor. En stor del av dessa medel går till finansiering av vindkraftverken som ju är olönsamma.
2016-02-05
”Vattenkraften hotad av för hög skatt”
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3959789.ece
Tidigare har jag länkat till beslutet om att höja effektskatten på kärnkraft gör att fullt funktionsdugliga reaktorer stängs i förtid.
Förutsättningarna för en säker elförsörjning bygger på att de energikällor som utgör basen inte belastas med kostnader som de inte kan bära. Nuvarande beslut innebär att man ser energin som ”statens mjölkkossa”.
Vindkraft och solenergi får ju snarast ses som komplement till vatten- och kärnkraft. För att mera långsiktigt klara energiförsörjningen, om man vill fasa ut kärnkraften, bör satsningarna på värmepumpar – såväl jord- som bergvärme, men också luftvärmepumpar.
De pågår ju också forskning kring ny kärnenergi men nuvarande regering kommer sannolikt att strypa dessa anslag.
2016-01-15
Klarar vi kylan?
Elbristen i södra Sverige kompenseras med import, framför allt med kolframställd el från Tyskland. Och priserna stiger.
Nu importerar vi el från tyska fossilkraftverk.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3956487.ece