2017-01-11

 

Nu skärps kraven på produkter med nätverksuppkoppling. De måste dra hälften så mycket el i standby-läge men fortfarande göra samma jobb.
Ju fler produkter som blir uppkopplade mot nätet, desto större blir deras del av den totala energianvändningen. För att undvika onödig energianvändning finns så kallade ekodesignkrav på uppkopplade produkter, till exempel tv-apparater, digitalboxar, tvättmaskiner, kylskåp och högtalare.
Den 1 januari 2017 skärptes ekodesignkraven för produkter i nätverksstandby-läge. De nya kraven innebär att den tillåtna maxeffekten i nätverksstandby för produkterna sänks från 6 W till 3 W.
För produkter med hög nätverkstillgänglighet (HiNA, high network availability) sänks gränsen från 12 W till 8 W.
Tillverkare, importörer och återförsäljare får efter den 1 januari 2017 bara sätta produkter på marknaden om de uppfyller de nya kraven.
– Målet med ekodesignkraven på dessa produkter är att deras energianvändning ska närma sig nivån som produkter utan nätverksuppkoppling måste förhålla sig till, för att nå ett hållbart samhälle. I dag får de produkterna bara ha 0,5 W i standby-läge, säger Johanna Whitlock, projektledare för ekodesign på Energimyndigheten.
De nya reglerna handlar om läget när apparaten upprätthåller kontakt med internet för att kunna ta emot signaler om att det finns uppdateringar att hämta eller att arbete ska utföras, till exempel att tvättmaskinen ska börja tvätta.
– När apparaten är uppkopplad och aktiv, till exempel laddar ner uppdateringar eller streamar, finns inga begränsningar på energianvändningen. De nya reglerna gäller när den är i ”lyssnarläget”, säger Johanna Whitlock.
Med de nya kraven väntas EU:s hushålls- och kontorsutrustning spara 38 TWh varje år från och med år 2020.
Energimyndigheten gör marknadskontroller för att säkerställa att de produkter som finns på marknaden följer ekodesignkraven. Hittills visar testerna att nätverksuppkopplade produkter klarar reglerna med råge.
– Resultaten av våra tester visar att de flesta tillverkarna inte kommer att ha några problem med att uppfylla de nya kraven, säger Martijn Jansen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

LINDA NOHRSTEDT

Ny Teknik

Ny Teknik 22/4 -15

Åskan slår ut nya led-lampor

 

Gatbelysning med lysdioder klarar inte överspänningar i elnätet. Stora områden mörkläggs när åskan går. Svenska kommuner som drabbats försöker nu skydda tekniken.
Stora delar av danska Esbjerg släcktes ner i oktober. Ett kraftigt åskväder skadade 500 nya gatlampor med lysdioder, led. Att ersätta dem tog flera veckor. Strax före jul var det jylländska Tims tur. Där havererade runt 100 led-lampor. Esbjerg kommuns talesman ser armaturerna som tidsinställda bomber, i en intervju i danska Ingenjøren.

Händelserna sätter fingret på en svag punkt hos led-lampor: de är känsliga för häftiga variationer i spänningen och många saknar tillräckligt åskskydd. När blixten slår ner kan överspänningar, transienter, spridas hundratals meter i elnätet och slå ut gatubelysningen.

http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3902197.ece?anp_mid=14790299&anp_rid=673276513

2015-04-07

Grafenlampan spöar dagens led-lampor

Ett tunt lager grafen ger led-lampan lägre energiförbrukning och längre liv. Försäljningen startar inom några månader.
Den nya grafenbaserade led-lampan ska tillverkas av det brittiska företaget Graphene Lighting PLC. Det är en avknoppning från universitet i Manchester, där en forskargrupp upptäckte det nobelprisade materialet grafen.

Inga tekniska detaljer avslöjas i pressmeddelandet från universitetet (som sändes ut 31 mars, inte 1 april.) Men i en intervju i BBC berättar en talesman att lampan liknar en klassisk glödlampa, men på trådarna sitter lysdioder täckta av ett tunt skikt grafen. Materialets goda elektriska ledningsförmåga ska få energiförbrukningen att sjunka med 10 procent samtidigt som lampan får längre livslängd.

Lampan, som kan dimmas, ska börja säljas ”inom några månader”. Priset ska vara i samma storleksordning som för dagens led-lampor.

Forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselev fick nobelpriset i fysik år 2010 för sin upptäckt av grafenet. Materialet består av ett enda lager av kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Det är starkare än stål, men samtidigt ultralätt, böjbart och genomskinligt. Dessutom är de elektriska egenskaperna extremt goda. Elektroner rör sig till exempel tusen gånger snabbare i grafen än i kisel.

De många goda egenskaperna har skruvat upp förväntningarna på materialet inom alla möjliga tillämpningar. Men än så länge har ett fåtal grafenbaserade produkter lanserats på marknaden. Två exempel är ett tennisracket med en grafenkomposit från sporttillverkaren Head och en grafenbaserad ledande färg för tryckt elektronik från Vorbeck Materials.

Ny Teknik