Budgeten räckte inte till alla som sökte investeringsstöd för solceller 2020

Energimyndigheten meddelar idag under nyheten ”Kommande besked om avslag för privatpersoner som sökte solcellsstödet under 2020” att

”Den kommande tiden kommer de privatpersoner som sökte solcellsstödet under 2020 och inte tidigare fått sin ansökan beviljad få ett beslut från sin länsstyrelse om avslag på sin ansökan. Det beror på att de pengar som avsattes av riksdagen för stödet inte räckte till alla ansökningar, samt en ändring i förordningen för solcellsstödet som gör att länsstyrelsen inte längre kan bevilja stöd till privatpersoner. Privatpersoner kan från och med 2021 få stöd för solcellsinstallationer genom skattereduktion för investeringar i grön teknik.”

Det gör att de som inte beviljats investeringsstöd under 2020 hamnar i kläm. En räddningsplanka finns för de privatpersoner som bor i hus som är minst fem år gammalt och som kan utnyttja ROT-avdrag för en redan gjord solcellsinstallation under 2020:

”Privatpersoner som installerade solceller under 2020 har inte möjlighet att få den nya skattereduktionen. För de som varken kan ges investeringsstöd eller grönt skatteavdrag och som dessutom har valt att inte använda sig av ROT-avdraget för arbete kan det finnas möjlighet att ansöka om rotavdrag för installationsarbetet i efterhand. Kontakta Skatteverkets Skatteupplysning för mer information.”

Sämst lottade blir de som gjorde en installation av solceller under 2020 innan de fått besked om investeringsstödet och hoppades att budgeten skulle räcka till alla.

Nätverkets pris för januari blev 71.72 öre/kWh.Under månaden har ju priset gått upp pga kylan, lite vind och i södra Sverige (område 2 & 3) även pga bristande överföringskapacitet och import av brunkolsel och annan fossilproducerad el från övriga Europa.

När SSAB går över till fossilfri stålproduktion kommer, den under vinterperioden, underdimensionerade elproduktionen att bli ett akut problem.

Håll i, håll ut! Vi går mot varmare tider! Under sommaren kan vi exportera vårt överskott och priset dalar.

Sammanfattning

Senast ändrad: 2020-04-22 08:07

Dela på Twitter
Dela på Facebook
Dela på Linked In

  

PrintHeader

Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.

Historiskt låga priser

Medelspotpriset för SE3 sjönk med 23 procent under mars månad till 15 öre/kWh jämfört med månaden innan vilket är det lägsta mars-priset sedan 2002. Orsakerna går att finna i det milda vädret och effekter av Coronakrisen som håller ner elanvändningen både på kort och längre sikt samt välfyllda vattenmagasin. Samtidigt fortsätter vindkraftutbyggnaden vilket i allt större utsträckning påverkar elpriset.

Över normala nivåer i vattenmagasinen

Tillrinningen i Sverige har varit större än normalt och i Norge dubbelt så stor jämfört med normalt under årets första 14 veckor vilket är en anledning till att magasinnivåerna nu är över de normala i både Sverige och Norge. I Sverige var magasinsnivån 32 procent under vecka 14, vilket är 10 procentenhet över medelnivån. I Norge var fyllningsgraden 41 procent och 6 procentenheter över medianvärdet.

Rekordstor nettoexport under året

I genomsnitt har drygt 3,6 TWh el producerats under veckorna 11–14. Elanvändningen var i genomsnitt knappa 3,0 TWh/vecka vilket gav en nettoexport på 0,7 TWh/vecka. Hittills i år är nettoexporten 55 procent högre än under samma period under 2019. Senast Sverige nettoimporterat el på veckobasis var vecka 35 år 2018.

Källa. Energimyndigheten

Sammanfattning

Senast ändrad: 2019-11-13 09:02

Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.

Elpriset steg under oktober månad 

Medelspotpriset för SE3 steg med knappt 10 procent under oktober månad till 41 öre/kWh jämfört med månaden innan. Orsakerna till det stigande elpriset var framförallt att elanvändningen ökade till följd av lägre temperaturer.

Nära normala nivåer i vattenmagasinen

Magasinnivåerna i Sverige ligger nu något över det normala medan Norge ligger en bit under normal nivå. I Sverige var magasinsnivån 76,7 procent under vecka 44 vilket är 1 procentenhet över medelnivån för perioden 1996–2018. I Norge var fyllningsgraden 80 procent, en bit under medianvärdet på 84,6 procent (perioden 1990–2018).

Slutkundernas elkostnad något lägre i september

För en lägenhetskund i SE3 sjönk det rörliga elpriset under september till 60 öre/kWh och för en kund i villa med elvärme hamnade det på 46 öre/kWh. Dessa två avtal har ändå sjunkit kraftigt sedan årsskiftet med 27 respektive 32 procent.

Rekordstor nettoexport av el hittills under 2019

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,2 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 2,7 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 22 TWh vilket är knappt 2 TWh mer är rekordåret 2015.

Källa. Energimyndigheten

Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.

Elpriset steg under juli månad

Medelspotpriset för SE3 steg med drygt 42 procent under juli månad till 37 öre/kWh jämfört med månaden innan. Dock så var det betydligt lägre än förra sommaren då juli priset hamnade på 54 öre/kWh, ca 46 procent högre.

Normal nivå i vattenmagasinen

Magasinnivåerna i Sverige ligger runt det normala medan Norge har ett underskott. I Sverige var magasinsnivån 77 procent under vecka 31 vilket kan jämföras med en medelnivå på 76 procent. I Norge var fyllningsgraden 74 procent under vecka 31 jämfört med medianvärdet 80 procent (perioden 1990–2018).

Slutkundernas elkostnad minskar

För en lägenhetskund i SE3 blev det rörliga elpriset 49,5 öre/kWh i juni medan det för en kund i villa med elvärme hamnade på 36,1 öre/kWh. Dessa två avtal har sjunkit kraftigt sedan årsskiftet, 39 respektive 47 procent.

Fortsatt nettoexport av el

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 2,5 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 1,9 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat drygt 17 TWh totalt.

Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Elpriset steg marginellt

Medelspotpriset för SE3 steg med 0,5 procent under april månad till 41,6 öre/kWh jämfört med månaden innan. Under april månad noterades det lägsta timpriset till ca 2 öre/kWh och det högsta timpriset till ca 63 öre/kWh.

Vårfloden har startat och nivån i vattenmagasinen ökar

Vårfloden har startat med en kraftig tillrinning av vatten till vattenmagasinen. Under vecka 17 ökade nivån både i de svenska och norska vattenmagasinen och är nu över det normala.

Slutkundernas elkostnad minskade i mars

För en lägenhetskund med rörligt elavtal i SE3 sjönk den ungefärliga totala elkostnaden med 9 öre/kWh under månaden till att vara i genomsnitt 2,3 kr/kWh i mars 2019. För en kund i villa med elvärme var totala kostnaden 1,6 kr/kWh vilket även det en minskning med 9 öre/kWh från föregående månad. För båda kundkategorierna är det ungefär samma prisnivå som i mars året innan.

Fortsatt nettoexport av el

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,1 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 2,6 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 7,5 TWh totalt.

Elpriset sjönk med 14 procent under februari

Februaris milda väder bidrog till att efterfrågan på el minskade och var en av orsakerna till att elpriset sjönk med 14 procent.
I månadens bevakning av elmarknaden fördjupar vi oss också i hur elanvändning och elproduktion fördelar sig mellan olika län i Sverige. Var sker den största elanvändningen i Sverige och vilka sektorer är det som använder el på olika platser?

Medelspotpriset för SE3 sjönk med drygt 14 procent under februari månad till 47,7 öre/kWh jämfört med månaden innan. Orsaken till detta var framförallt det mildare vädret som gav högre temperaturen vilket i sin tur gjorde att efterfrågan på el minskade och därmed sjönk elpriset.

Nivåerna i vattenmagasinen förbättras

Under vecka 9 är nivån i de svenska vattenmagasinen 3 procentenheter under det normala och i Norge är underskottet 4 procentenheter. Underskottet har därmed minskat stadigt under de senaste 4 veckorna. Tillrinningsenergin för årets första 9 veckor är över det normala i Norge och på normala nivåer i Sverige ligger något.

Slutkundernas elkostnad ökade i januari

För en lägenhetskund med rörligt elavtal i SE3 steg den ungefärliga totala elkostnaden med 7 öre/kWh under månaden till att vara i genomsnitt 2,5 kr/kWh i januari 2019. Det är 18 procent högre än i januari året innan. För en kund i villa med elvärme var totala kostnaden 1,8 kr/kWh vilket är 27 procent högre än i januari 2018. Det är elpriset och elskatten som ökat samt momsen som då också blir högre.

Fortsatt nettoexport av el i början av året

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,7 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var i genomsnitt 3,1 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 2,1 TWh totalt.