Höjd kvotplikt – höjda priser

 

Riksdagen – läs Regeringen – har beslutat höja den sk kvotplikten. Kvotplikten reglerar hur många elcertifikat som ett elhandelsbolag måste handla in å sina kunders vägnar. Som ett resultat av detta har ditt elpris höjts. Det nya prisetgäller från 1/1 2016.

Beslutet gäller samtliga elkunder, oavsett elavtal med fast eller rörligt pris.

Elcertifikat är ett finansiellt stödsystem för att gynna utbyggnaden av elproduktion från förnybara energikällor. En stor del av dessa medel går till finansiering av vindkraftverken som ju är olönsamma.

2016-02-05

 

”Vattenkraften hotad av för hög skatt”

 

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3959789.ece

 

Tidigare har jag länkat till beslutet om att höja effektskatten på kärnkraft gör att fullt funktionsdugliga reaktorer stängs i förtid.
Förutsättningarna för en säker elförsörjning bygger på att de energikällor som utgör basen inte belastas med kostnader som de inte kan bära. Nuvarande beslut innebär att man ser energin som ”statens mjölkkossa”.

Vindkraft och solenergi får ju snarast ses som komplement till vatten- och kärnkraft. För att mera långsiktigt klara energiförsörjningen, om man vill fasa ut kärnkraften, bör satsningarna på värmepumpar – såväl jord- som bergvärme, men också luftvärmepumpar.

De pågår ju också forskning kring ny kärnenergi men nuvarande regering kommer sannolikt att strypa dessa anslag.

2016-01-15

Klarar vi kylan?

Elbristen i södra Sverige kompenseras med import, framför allt med kolframställd el från Tyskland. Och priserna stiger.

Nu importerar vi el från tyska fossilkraftverk.

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3956487.ece

2016-01-12

Effektreserven är startklar!

Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3955121.ece

Elförbrukningen skjuter i höjden i kylan, och nästan all reglerkraft har tagits i drift. Nu är även effektreserven startklar.

 

Hur är läget för elförsörjningen?

– Allt har gått bra. Vid något tillfälle under kvällstoppen på tisdagen använde vi i princip all tillgänglig reglerkraft på den nordiska marknaden. Samtidigt såg vi att prognosen pekade på en ännu högre förbrukning under onsdagen och torsdagen. Därför beslutade vi att göra effektreserven startberedd. Det innebär att de oljeeldade kraftverken i Karlshamn har värmts upp så att de kan användas med kort varsel om det skulle behövas, säger Erik Ek, som är driftchef på Svenska kraftnät.

Kommentar: Redan nu, innan Farbror Frost slagit, till ligger vi på kapacitetsgränsen, dvs med ytterligare några minusgrader kommer den fossila energiproduktionen att slå till i full  kraft. Vilka konsekvenser blir det då om regeringens effektskatt på kärnkraften innebär att fyra (4) reaktorer avvecklas?

Men det är ett faktum att vi behöver planerbar produktion – alltså produktion som inte är väderberoende – även i framtiden, säger Erik Ek.

Under 2015 har min nätägare, monopolist, höjt priset två gånger, dels en gång när Fortum ägde nätet, dels en gång sedan  Ellevio köpt nätet.

Nu kommer nästa chockhöjning den 1 januari 2016. En höjning med 11%!

Oberoende bedömare anser att prisökningen rimligen borde var 1-2%. Vi har ju ett läge när inflationen i princip är obefintlig! Under vissa månader har vi ju dessutom haft deflation!

Regeringen ser sannolikt inga anledningar att motverka detta ocker eftersom det genererar mer intäkter skattevägen och dessutom är Vattenfall statligt och har ett avkastningskrav för att fylla de ”tomma ladorna”!

 

”Egen förnybar el för alla hushåll”

Publicerad 23 oktober 2015 06:38169 kommentarer
DEBATT. ”Även de som är andelsägare i solkraft och vindkraft bör få en skattereduktion för egenproducerad förnybar el”. Så lät det direkt efter valet, men inget har hänt, skriver företrädare för bland annat Hyresgästföreningen och Sveriges konsumeter.

Läs mer: http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3940857.ece

gnm www.energiutveckling.se

2015-11-25

Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

 

Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.

Läs: http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3947092.ece

Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el ”som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen”,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

  • Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
  • Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
    • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
  • Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
    • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
    • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
      • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
  • Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
    • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
  • Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
    • Nätägaren? Knappast.
    • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
    • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
  • Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
    • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på såld solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

Så långt räcker solstödet.

Regeringens miljardsatsning på solceller ger ca 330 MW. Om fyra år kan solen stå för ca 0,2 % av landets elproduktion.
dagens solcellspris är ca 17,50 kronor per watt och ett genomsnitt av dagens stödnivå. Privatpersoner kan få 20% av installationskostnaden i bidrag,företag kan få 30%.
Alternativet till installationsstöd är att söka rot-bidrag.
Priset på solceller kommer sannolikt att fortsätta sjunka, vilket skulle resultera i att solcellsstödet skulle räcka till fler megawatt.

Forskare i Göteborg har hittat en ny typ av kärnfusionsprocess. Nu hoppas de på miljövänlig energi till låg kostnad redan om några år.

Efter att ha skjutit med laser på ultratätt tungt väte, deuterium, gjorde en grupp forskare vid Göteborgs och Islands universitet en oväntad upptäckt. Mängder med partiklar med hög energi bildades, vilket visade att kärnfusion skedde. Det konstiga var att det knappt fanns några neutroner, en typ av partikel som normalt bildas i experiment när atomkärnor slås samman, fusionerar. Professor Leif Holmlid och hans kollegor kunde inte förstå var energin tog vägen och letade efter alla typer av partiklar. Då visade det sig att det i stället för neutroner hade bildats snabba tunga elektroner, så kallade myoner.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3933699.ece