Senast ändrad: 2017-11-28 09:32

  

Högre spotpriser i Sverige under veckan.

De genomsnittliga spotpriserna i SE1-SE3 ökade med 13 procent medan det genomsnittliga spotpriset i SE4 ökade med 7 procent.

Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år förändrades från föregående vecka med 3, -1 respektive -3 procent. Priserna på olja och gas ökade med 1 respektive 3 procent.

Priset på utsläppsrätter ökade något under veckan.
Priset på elcertifikat minskade med 3,2 procent under veckan

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften minskade med 15,2 procent under veckan. Oskarshamn 3 är tagen ur drift för byte av bränsle och väntas åter 28 november.

Senast ändrad: 2017-11-21 09:40

I veckans Läget på elmarknaden: Beslut om långtidsdrift för Ringhals 3 och Ringhals 4.

Spotpriserna för de svenska elområdena steg under veckan med cirka 1 procent.

Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år minskade från föregående vecka med cirka 3-4 procent.

Magasinsnivåerna i Norden respektive Sverige är i dagsläget i nivå med den historiska normalnivån.

Ringhals och Vattenfalls styrelse har nu fattat beslut om att investera i oberoende härdkylning för Ringhals 3 (1.058 MW) och Ringhals 4 (1.094 MW). Detta innebär att reaktorerna har möjlighet, om förutsättningar finns, att producera el in på 2040-talet.

Dessutom har Ringhals styrelse fattat beslutet att förlänga drifttiden för Ringhals 1 (875 MW) och 2 (896 MW) med upp till sex månader. Det betyder att tidpunkten för när reaktorerna stängs ned skjuts fram från juni till senast december 2019 för reaktor 2 och december 2020 för reaktor 1.

Vattenfall har sedan tidigare beslutat om att investera i oberoende härdkylning vid Forsmark.

Källa. Energimyndigheten

Senast ändrad: 2017-11-14 09:42

   

I veckans Läget på elmarknaden skriver vi bland annat om högre spotpriser i Sverige och att R4 togs ur drift.

Spotpriserna i SE1 och SE2 ökade med 7 procent medan SE3 och SE4 ökade med 6 respektive 2 procent. Den största förändringen i Norden ägde dock rum i DK1 där genomsnittspriset ökade med 10 procent..

Under veckan förekom dessutom höga timpriser i Danmark.

Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år ökade från föregående vecka med 7, 5 respektive 4 procent.

Priset på olja och gas ökade med 4 respektive 6 procent. Kolpriserna var emellertid i princip oförändrade.

Tillgängligheten i kärnkraften var hög under veckan. Ringhals 4 togs dock ur drift i slutet på veckan, på grund av låg nivå i en av reaktorns tre ånggeneratorer, orsakat av en matarvattenventil som omotiverat stängde.

Senast ändrad: 2017-11-07 09:30

Hög tillgänglighet i kärnkraften.
I SE1-SE3 var spotpriserna oförändrade. I SE4 steg spotpriset med 4 procent.
Terminspriserna för el för nästkommande kvartal, månad och år ökade från förgående vecka med 2, 4 respektive 1 procent.
Priserna på samtliga fossila bränslen steg under veckan. Priset på olja ökade med 4 procent. Kolpriset ökade med 2 procent och gaspriset ökade med 3 procent. Tillgängligheten i kärnkraften har ökat under veckan då samtliga planerade revisioner har slutförts för året. Tillgänglig kapacitet i Sverige och Norden totalt är 98 procent.

Senast ändrad: 2017-10-24 09:39

  

I veckans Läget på energimarknaderna skriver vi bland annat om stärkta oljepriser till följd av sjunkande oljelager i USA samt ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har under de två senaste veckorna präglats av bland annat ökad osäkerhet i Mellanöstern, dels i relationen mellan USA och Iran och dels mellan Irak och irakiska Kurdistan. Priserna har fluktuerat men har i grunden stärkts till följd av minskade kommersiella råoljelager i USA samt en rapporterad ökad produktion från både USA och OPEC, även om produktionen i USA i förra veckan nådde relativt låga nivåer till följd av oväder.

Gasmarknaden

På gassidan har priserna gått ned de senaste två veckorna till följd av varmare temperaturer i nordvästra Europa samt stabila leveranser av både norsk, rysk och flytande gas. Gaspriserna har dock stöttats till viss del av begränsad kärnkraftskapacitet i Frankrike.

Kolmarknaden

En minskad kärnkraftsproduktion i Frankrike tillsammans med strejk i flertalet kolgruvor i Australien har också lett till att kolpriserna stigit under de senaste veckorna och nått rekordhöga prisnivåer.

Marknaden för utsläppsrätter

Också utsläppsrätter har handlats till höga priser under de senaste veckorna och påverkas delvis av osäkerhet kring utsläppsmarknaden efter Brexit.

Senast ändrad: 2017-10-17 10:14

Högre spotpriser under veckan.

De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE2 ökade med 6 procent. För SE3 och SE4 ökade de genomsnittliga spotpriserna med 24 procent.
Terminspriserna för el för nästkommande månad och år förändrades under veckan med -4 respektive 1 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften minskade under veckan i Norden och Sverige med 11 respektive 17,4 procent. F2 och O3 var under veckan i årlig revision och väntas åter i drift 16 respektive 17 oktober.

Senast ändrad: 2017-10-10 09:40
I veckans Läget på energimarknaderna rapporterar vi bland annat om att oljepriserna backat tillbaka något efter de prisökningar som skedde i samband med orkanerna som drog förbi Karibien och USA.
 
Oljemarknaden
Råoljepriserna backade något under föregående vecka, i trend med utvecklingen den senaste månaden. Mycket av nedgången kan förklaras med en rekyl från nivåer som nåddes i efterdyningarna av orkanerna Harvey, Irma och Maria i Mexikanska Golfen och Karibien. De relativt stora raffinaderinedstängningar som orkanerna medförde på USA:s sydkust innebar stora neddragningar av kommersiella bränslelager och som konsekvens ett uppdämt behov av råolja till raffinaderierna när de återstartade. Denna effekt har nu avmattats.
 
Gasmarknaden
Lägre temperaturer i nordvästra Europa har fått priserna på de flesta europeiska gashubbarna att stiga, vilket i sin tur har minskat efterfrågan på gas i elsektorn. De norska gasleveranserna har dock ökat de senaste veckorna, men nyheten om ytterligare underhållsarbete på de norska fälten Kollsnes och Vesterled kan resultera i en mer ansträngd, framför allt i Storbritannien. Detta minskar möjligheten för export till kontinenten vilket i sin tur kan trigga uttag ur lager i nordvästra Europa tidigare än förväntat. Nordvästeuropa planeras dock motta 0,55 miljarder kubikmeter LNG under vecka 41 vilket kan lätta upp marknadssituationen något.
 
Kolmarknaden
Europeiska kolpriser har ökat under den senaste veckan som en följd av en stor efterfrågan på el på den franska marknaden samt stödjande signaler från Stilla havs-området. Osäkerheter kring fransk kärnkraft har också ökat efterfrågan på kol. Strejker i australiensiska gruvor har också stärkt det europeiska kolpriset. Större prisökningar bromsades dock av en brist på fysiska transaktioner och en frånvaro av kinesiska köpare som en följd av den veckolånga ledigheten i samband med nationaldagen.
 
Marknaden för utsläppsrätter
Under vecka 39 steg priserna på utsläppsrätter med åtta procent, jämfört med föregående vecka. Under vecka 40 sjönk priserna, då lägre vinstmarginaler för de koleldade kraftverken minskade efterfrågan.

Senast ändrad: 2017-10-03 10:00

Lägre spotpriser i Sverige och negativa timpriser i DK1.

Systempriset gick under veckan ner 7 procent vilket är lägre än under vecka 38. De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE3 sjönk med 14 procent medan SE4 sjönk med 17 procent.

Under veckan förekom negativa timpriser i Danmark (DK1). Priserna för kvartal 1 2018 för SE1-SE4 sjönk under veckan med mellan 5-31 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan. Kolpriset sjönk dock med 3 procent.

De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 70 respektive 60 procent. Ringhals 2 började sin upprampning under veckan efter att ha varit i årlig revision.

Energimarknadsinspektionen

Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i ”Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

”Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

”Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

”Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

”Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

”Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten? Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Senast ändrad: 2017-09-26 10:00

I veckans Läget på elmarknaden – Stigande spotpriser.

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena steg med 4 procent i SE1, SE2 och SE3 och med 7 procent i SE4
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år låg kvar på ungefär samma nivåer som föregående vecka.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter sjönk med knappt 3 procent. Priset för elcertifikat låg kvar på samma nivå som föregående vecka. Bränslepriserna för kol och olja ökade något under veckan.

Under vecka 38 var de ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden 81 respektive 82 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 83 respektive 84 procent. Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 66 respektive 59 procent. Loviisa 2 var tillbaka från årlig revision mot slutet av veckan medan revisioner fortfarande pågår i tre svenska reaktorer.

Energimarknadsinspektionen