2015-04-06

 

Flytande solceller överlevde vintern.

 

I en sjö i Värmland testas Sveriges första flytande solceller. Hittills har de klarat 20 minusgrader och 34 cm tjock is.
Anläggningen består av nio ihopkopplade  flytblock med var sin solcellsmodul på 255W.

Fördelarna med att placera solceller på vatten har flera fördelar:

  • Solstrålarna som reflekterar på vattenytan ökar elproduktionen
  • Under varma dagar kyler vattnet ner solcellerna, vilket ökar produktionen
  • I varma länder kan det vara en stor fördel att att solcellerna minskar avdunstningen från t ex vattenreservoarer
  • Stora anläggningar kan göras utan att man tar värdefull mark i anspråk.

 

Ny Teknik 14/15

Dubbelt så mycket solel på ett år

Intresset för egen solcellsel ökar dramatiskt. Förra året installerades 36,2 MW solceller. Det är dubbelt så mycket som året innan. Och den nya skatterabatten från årsskiftet kan elda på utvecklingen.

Energimyndigheten publicerade på onsdagen sin årliga solcellstatistik. Det är forskaren Johan Lindahl vid Uppsala universitet som tar fram den svenska statistiken på uppdrag av Energimyndigheten.

– Vi ökar kraftigt – men från en låg nivå, säger Johan Lindahl.

Den installerade effekten var vid årsskiftet 79,4 MW, vilket ger cirka 75 GWh el per år. Det motsvarar den årliga energianvändningen i drygt 3 300 eluppvärmda villor, där användningen beräknas vara 22 700 kWh per år.

Ny Teknik : http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3896229.ece

I senaste numret av Villa & Fritid finns på sid 4 en artikel om ”Smarta värmepumpar”.
Den handlar om moderna värmepumpars möjlighet att anpassa utnyttjandet efter dygnets olika elpriser.
http://villafritid.se/OnlineTidning…/Arkiv/vf0115/vf0115.pdf

 

En vågkraftpark i Australien ska förse 2000 hushåll med elektricitet och rent dricksvatten. Företaget Carnegie hävdar att deras verk är bäst i världen.

Uppdaterad) Carnegie har placerat tre av sina Ceto vågkraftverk med kapacitet på 240 kilowatt vardera utanför Perth i Australien. Det unika med verken är att de genererar både elektricitet och dricksvatten. Rent sötvatten är en bristfällig vara i Australiens torra ökenlandskap.

Genom att släppa in rätt mängd havsvatten positioneras bojen ett par meter under ytan för att överleva stormar bättre. Bojens rörelse driver generatorer som omvandlar vågkraften till el. Kraften från vågorna används även för att pumpa vatten in mot land.

Där driver det yttre trycket destilleringen av havsvatten till dricksvatten. Det kallas omvänd osmos och innebär att ett halvgenomsläppligt membran utesluter jonerna men låter vattenmolekylerna passera.

Målet är att bygga en större park med en kapacitet på totalt tre megawatt i början av 2016. Australiensiska regeringen har investerat 85 miljoner kronor i projektet och går in med en lika stor summa igen för att stötta företagets expansion.

– Från och med nu är utmaningen att skala upp tekniken. Det är nyckeln till att få ner kostnaderna, säger företagets vd Michael Ottaviano till Abc News Perth.

Se: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3894152.ece

 

Ljudsignal från vindkraftverk ska skrämma bort fåglar

Det finska företaget Suomen Hyötytuuli har en park med elva vindkraftverk på kusten vid Björneborg i sydvästra Finland. Nästa år ska antalet utökas till 22 kraftverk.

– Vi har en del sällsynta fåglar i området, som vi vill skydda. Därför investerar vi en halv miljon euro i det nya radarsystemet, säger Suomen Hyötytuulis vd Toni Sulameri.

Systemet ska kartlägga fåglarnas flygrörelsemönster och eventuella förändringar i dem. Man vill också undersöka om kraftverken i sig påverkar fåglarnas beteende.

En annan viktig aspekt är att man vill hindra utrotningshotade fåglar från att dödas av rotorbladen.

– Vi tror att radarn ska kunna upptäcka stora fåglar, eller större flockar av små fåglar, på upp till tio kilometers avstånd. Om de närmar sig kraftverken ska en automatisk ljudsignal användas för att skrämma bort dem, förklarar Toni Sulameri.

Tekniken har utvecklats av konsultföretaget Pöyry och finska Statens tekniska forskningscentral, med hjälp från Tammerfors tekniska universitet.

I både Finland och Sverige förekommer det att planerade vindkraftverk stoppas av hänsyn till utrotningshotade fåglar. Anton Steen, analytiker på branschorganisationen Svensk Vindenergi, kan dock inte uttala sig om hur vanligt det är.

– Vi undersöker faktiskt den saken just nu. Men de planerade kraftverk som faktiskt får avslag är nog ändå bara toppen på ett isberg. Förekomst av stora rovfåglar är den enskilt vanligaste orsaken till att vindkraftprojekt stoppas redan på planeringsstadiet, säger han.

Radarsystem liknande det i Björneborg har varit på förslag på Gotland.

– Men mig veterligt har det aldrig testats i praktiken i Sverige, säger Anton Steen.

Kan detta vara ett sätt få färre kraftverk stoppade?

Jag kan inte uttala mig om det innan jag vet mer om tekniken, kostnaderna och så vidare. All teknik som kan minska antalet dödade fåglar är naturligtvis välkommen. Men när det gäller rovfåglar, är det överlägset effektivaste sättet att inte bygga i de områden där de håller till.

Ny Teknik

Första bostadsplattformen för vindkraftsarbetare

20 meter över havsytan alldeles intill vindkraftsparken Dantysk med 80 turbiner ska det 50-tal driftsarbetare som ska sköta drift och underhåll av anläggningen kunna bo.

50 personer kan bo på plattformen i stället för att färdas med båt från ön Sylt 70 km bort. På plattformen finns förutom bostäderna även utrymmen för rekreation, servering, verkstäder med mera. Komplexet är 20 meter högt och väger 2500 ton.

Bostadskomplexet byggs vid varvet Nobiskrug i Schleswig-Holstein och beräknas vara klart i sommar.

Vindkraftsparken får en sammanlagd effekt på 288 MW, vilket beräknas kunna försörja 400000 hushåll med el. Mitt i vindparken finns en understation där den producerade elen transformeras från 33 kV till 155 kV innan överföring via DC görs i undervattenskablar till tyska fastlandet.

Hela anläggningen drivs av Vattenfall från en kontrollcentral i Danmark. Där övervakas även att främmande fartyg håller utanför säkerhetszonen som sträcker sig 500 meter runt vindparken.

Vindparken väntas komma i drift senare i år.

2015-02-13

 

Apple energisatsar i Kalifornien.

 

Apple räknar med en lägre energiräkning när it-bjässen fortsätter att storsatsa på solenergi. Man satsar runt 7 miljarder i en solcellsanläggning.

Dessutom skall en ny dataanläggning som byggs i Arizona till största delen drivas med solenergi.

 

SvD 2015-02-12

2015-02-04

Ringhals 4 får höja effekten

 

Vattenfall höjer inom kort effekten i reaktor 4 i Ringhals med 18 procent.

Vattenfall har pausat planerna på att bygga nya kärnkraftverk, men inom bara någon vecka kommer man nu att höja effekten i reaktor 4 i Ringhals med 18 procent eller med 175 megawatt (MW).

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gav i måndags det sista klartecknet för att kärnkraftverket får dra igång provdrift med den ökade effekten.

Höjningen innebär att den elektriska effekten i Ringhals-4 stiger från dagens 938 MW till 1 113 MW. Den termiska effekten ökar från 2 783 till 3 300 MW.

Det innebär att Ringhals-4 framöver kommer att kunna producera ytterligare 1,3 terrawattimmar el per år, motsvarande 1 procent av den samlade svenska elförbrukningen.

Ny Teknik 2015-02-04: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3881618.ece

2015-01-29

 

Nattlig elrabatt lockar få.

 

I dagens GöteborgsPost (http://www.gp.se/bostad/1.2614823-okanda-sattet-att-sanka-elkostnaden) finns en artikel som handlar om eldebitering per timme.

Om du har möjlighet att styra över förbrukningen från timmar då elpriset är högt (primärt mellan 0500 och ca 2000) så finns det pengar att tjäna.

Tvätt- och diskmaskin körs på natten – om det inte stör nattsömn eller grannar. Men också uppvärmningen inte minst vid eluppvärmning eller om du har ackumulatortank etc.

 

I samband med nätverkets kommande upphandlingen skall detta beaktas. Den kommer att innehålla timdebitering, rörligt pris, vintersäkring mm.

Jag håller just nu på att uppdatera medlemskapet i nätverket – du kommer att få ett mejl.

 

Har du bytt epostadress under de senaste tre åren så hör av dig med en aktuell!

2015-01-28

Mindre förluster från vindkraftverk med kolbollar

Om man tillsätter rent kol i isoleringsplasten runt högspänningskablar kan man öka spänningen och den överförda kraften med så mycket som en fjärdedel. Hemligheten är kolbollen C60.

ANNONS

Det är åtta Chalmersforskare inom kemi, kemiteknik, materialteknik och tillverkningsteknik som tillsammans en forskare på Borealis polyetenanläggning i Stenungsund kunnat visa att olika varianter av kolbollen C60, ett nanomaterial i molekylgruppen fullerener, ger ett starkt skydd mot nedbrytning av isoleringsplasten som används i högspänningskablar.

Läs artikeln i Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3879035.ece