Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Från och med årsskiftet kommer din nätfaktura bli ännu dyrare.
Från 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten på energiskatt från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. Det gör att nätfakturan kommer bli ännu större, samtidigt som elhandelsfakturan blir mindre med motsvarande belopp.
Energiskatten höjdes 1 juli med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.
Men från årsskiftet är det nätbolagen som beskattas, vilket innebär att den skatt som i dag faktureras av elhandelsbolagen framöver kommer faktureras från nätbolagen.
För konsumenten innebär flytten av energiskatten bara att skattekostnaden flyttas från elhandels-fakturan till nätfakturan. Den totala skatten blir densamma.

Under 2015 har min nätägare, monopolist, höjt priset två gånger, dels en gång när Fortum ägde nätet, dels en gång sedan  Ellevio köpt nätet.

Nu kommer nästa chockhöjning den 1 januari 2016. En höjning med 11%!

Oberoende bedömare anser att prisökningen rimligen borde var 1-2%. Vi har ju ett läge när inflationen i princip är obefintlig! Under vissa månader har vi ju dessutom haft deflation!

Regeringen ser sannolikt inga anledningar att motverka detta ocker eftersom det genererar mer intäkter skattevägen och dessutom är Vattenfall statligt och har ett avkastningskrav för att fylla de ”tomma ladorna”!

2015-07-04

EU ökar kraven på medlemsländernas elnät.

 

EU skall ta krafttag mot medlemsländernas protektionism inom energisektorn- och samtidigt storsatsa på utbyggnaden av elnät över hela kontinenten.

Vindkraften ger ingen el när det inte blåser och solkraften ingen el när inte solen skiner. Problemen med två av de vanligaste kraftslagen är välkända, men skulle också delvis kunna lösas genom att Europas elnät binds samman i en enda enhet enligt EU. Solkraftspotentialen finns i södra Europa och motsvarande för vindkraft i norra Europa.

Om de olika regionerna bättre kunde skicka el till varandra, såskulle problemen med de förnybara energislagen minska

Investeringsnivån ligger på flera hundra miljarder för att hantera den ökande andel förnybar energi i nätet.

Peter Eriksson (MP)menar att Sverige skulle vinna på detta genom att vi just nu producerar mer el än vi gör av med.

 

Min kommentar.
Sverige har just nu ett lågt elpris i ett europeiskt perspektiv just genom att det finns ett överskott. Vad blir konsekvensen om vi inleder en omfattande energiexport till övriga Europa? Kommer de svenska elpriserna att höjas uppåt till europeisk nivå? Man bör också betänka att det svenska klimatet kräver mer energi för bl a uppvärmning än i flertalet övriga länder.

2015-06-16

 

Fortum den girigaste eldistributören?

 

Fortum har nu mjölkat sina kunder på elnätsavgifter för sista gången! Under våren har de höjt avgifterna vid två tillfällen. Nu säljer de av nätbolaget som varit en vinstmaskin. Ett helt avskrivet nät som vi kunder betalat av flera gånger.

Men Fortum finns kvar som elleverantör! Det är min förhoppning att du ALLTID väljer en annan leverantör!

 

Regeringens proposition om en skatterabatt för solcellsägare strider mot EU:s regler. Reformen hinner därför inte införas före valet.

Förslaget innebär att mikroproducenter av förnybar el får göra en skattereduktion för sin överskottsel. Privatpersoner såväl som företag får dra av 60 öre på skatte för varje kWh som matas in på det allmänna elnätet. Regeringens mål var att det skulle gälla från den 1 juli 2014.

Det innebär att ett nytt förslag från Alliansen kommer först efter valet i höst.

Skutt uppåt på elpriset.

Elpriserna i Sverige har tagit ett skutt uppåt inledningsvis den här veckan. I förra veckan låg spotpriserna på mellan 25 & 35 öre/kWh på den nordiska elbörsen. I går steg priserna till nästan 47 öre. Anledningen är låg kärnkraftsproduktion och underskott i vattenkraftens magasin.

I vårt grannland Norge ligger däremot priserna betydligt lägre. Måndagens pris ligger mellan 14 & 37öre/kWh, varierande beroende på vårfloden.

Man bör kanske fundera över varför vårfloden i Sverige, med risken för omfattande översvämningar inte också gör att priserna kan hållas låga?

I dag den 28/5 ligger priserna i Sverige mellan 17 & 42 öre/kWh.

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland kan slå direkt mot det svensksa kärnsäkerhetsarbetet med Ryssland.

Sverige är involverat i arbetet med ”fysiskt skydd” på det ryska fartyget Serebryankan som fraktar höganrikat uran till Rysslands atomdrivna isbrytarflotta, men dessutom till arbeten med åldrande reaktorer.

Storbolag har hög nätavgift

Mer än tre tusenlappar per år – så mycket skiljer elnätavgiften mellan olika orter i Göteborgsregionen. Det visar en undersökning från Villaägarna.
Nätavgiften är den del av elkostnaden som kunden inte kan påverka.
De stora nätbolagen Fortum, EON och Vattenfall har fått mycket kritik för sina höga priser.
Många små nätbolag ägs av kommuner som är angelägna att hålla nere kostnaderna för kommuninvånarna.
Skillnaderna mellan bolagen är orimliga och prisregleringen för svag. Energimarknadsinspektionen, EI, borde få i uppdrag att stoppa bolagens överuttag. Nätbolagen utnyttjar sin monopolsituation.

Samtidigt är det bolagen med de högsta avgifterna, EON, Fortum och Vattenfall som har det sämsta underhållet på sina nät – flest avbrott och längst tid innan avbrotten reparerats.

 

Nätavgifter

Elavbrott kostar samhället miljarder.

De stora elnätsföretagen Vattenfall, Fortum och Eon är de som har störst problem med långa elavbrott, enligt en rapport från energimarknadsinspektionen (EI).

Rapporten visar en oroväckande trend för avbrotten i tätorter och det kommer EI att följa upp i sin tillsyn. Överlag kan man konstatera att skillnaderna i leveranssäkerhet omotiverat stora såväl mellan olika nätföretag som inom dem.

Vattenfall toppar listan både när det gäller antal avbrott och antalet avbrott som varade längre än 24 timmar.

EI uppskattar kostnaden för elavbrott under 2012 till närmare 1 miljard kronor.
SvD 2014-02-25