En vågkraftpark i Australien ska förse 2000 hushåll med elektricitet och rent dricksvatten. Företaget Carnegie hävdar att deras verk är bäst i världen.

Uppdaterad) Carnegie har placerat tre av sina Ceto vågkraftverk med kapacitet på 240 kilowatt vardera utanför Perth i Australien. Det unika med verken är att de genererar både elektricitet och dricksvatten. Rent sötvatten är en bristfällig vara i Australiens torra ökenlandskap.

Genom att släppa in rätt mängd havsvatten positioneras bojen ett par meter under ytan för att överleva stormar bättre. Bojens rörelse driver generatorer som omvandlar vågkraften till el. Kraften från vågorna används även för att pumpa vatten in mot land.

Där driver det yttre trycket destilleringen av havsvatten till dricksvatten. Det kallas omvänd osmos och innebär att ett halvgenomsläppligt membran utesluter jonerna men låter vattenmolekylerna passera.

Målet är att bygga en större park med en kapacitet på totalt tre megawatt i början av 2016. Australiensiska regeringen har investerat 85 miljoner kronor i projektet och går in med en lika stor summa igen för att stötta företagets expansion.

– Från och med nu är utmaningen att skala upp tekniken. Det är nyckeln till att få ner kostnaderna, säger företagets vd Michael Ottaviano till Abc News Perth.

Se: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3894152.ece

Största vågkraftverket börjar byggas

Projektet drivs av energiföretaget Fortum och tekniken kommer från företaget Seabased AB. I den första etappen kommer aggregat med en sammanlagd effekt på 1 MW att installeras.

Fullt utbyggd ska anläggningen med sina 340 aggregat få en effekt på 10 MW. Det ger en energiproduktion på 25 GWh. Detta beräknas ske 2016.

Seabased har tagit fram en teknik med så kallade linjärgeneratorer. Dessa står på fundament på havsbotten och är förbundna med bojar på ytan som tar upp vågornas rörelseenergi och överför denna till generatorer via linor. Man räknar med ca 15 vågcykler per minut.

Aggregaten är sammankopplade med varandra genom undervattensställverk. Växelström levereras därifrån via en sjökabel till det landbaserade elnätet.

Anläggningen beräknas ha en livslängd på 20 år.

Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3835741.ece