Sammanfattning

Senast ändrad: 2019-11-13 09:02

Här sammanfattar vi nuläget på elmarknaden.

Elpriset steg under oktober månad 

Medelspotpriset för SE3 steg med knappt 10 procent under oktober månad till 41 öre/kWh jämfört med månaden innan. Orsakerna till det stigande elpriset var framförallt att elanvändningen ökade till följd av lägre temperaturer.

Nära normala nivåer i vattenmagasinen

Magasinnivåerna i Sverige ligger nu något över det normala medan Norge ligger en bit under normal nivå. I Sverige var magasinsnivån 76,7 procent under vecka 44 vilket är 1 procentenhet över medelnivån för perioden 1996–2018. I Norge var fyllningsgraden 80 procent, en bit under medianvärdet på 84,6 procent (perioden 1990–2018).

Slutkundernas elkostnad något lägre i september

För en lägenhetskund i SE3 sjönk det rörliga elpriset under september till 60 öre/kWh och för en kund i villa med elvärme hamnade det på 46 öre/kWh. Dessa två avtal har ändå sjunkit kraftigt sedan årsskiftet med 27 respektive 32 procent.

Rekordstor nettoexport av el hittills under 2019

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,2 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 2,7 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 22 TWh vilket är knappt 2 TWh mer är rekordåret 2015.

Källa. Energimyndigheten

 

Senast ändrad: 2018-01-24 09:15

  

Lägre prisnivå under veckan.

Systempriset sjönk med 1 procent under vecka 3. Samma utveckling följde i de svenska budområdena. Procentmässigt är detta en minskning med 1 procent i SE1 och SE2, 2 procent i SE3 samt 3 procent i SE4.

Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal var i princip oförändrade under föregående vecka.
Nästkommande år minskade terminspriserna med 1 procent.

Priserna för kol och gas minskade med 1 respektive 5 procent. Veckomedlet för olja var oförändrat.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är fortsatt hög. Samtliga verk förutom Forsmark 2 kördes för fullt under veckan. F2 körde på reducerad kapacitet på grund av fel i en tryckventil. Det gjorde även att verket stängdes ned helt under helgen.

(Vill du ha en mera ingående kunskap om terminspris, spotpris etc så hänvisar jag till en D-uppsats från Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen; Författare är Johan Hansson.)

Senast ändrad: 2018-01-09 09:48

Ökade spotpriser under årets första vecka

Under årets första vecka steg spotpriserna i de svenska budområdena med 7 procent.
I Danmark och Tyskland ökade spotpriserna med hela 40 (DK1), 31 (DK2) respektive 30 procent under vecka 1 jämfört med föregående vecka. Det förekom även negativa timpriser i båda länderna.
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år förändrades från föregående vecka med -1, -26 respektive 1 procent.

Priset på olja ökade med 1 procent.
Genomsnittspriset på gas sjönk med 2 procent. Kolpriset var i princip oförändrat.

Tillgängligheten i den svenska och nordiska kärnkraften sjönk med 6,procent respektive 4,8 procent under veckan på grund av avbrott på Forsmark 3.

Senast ändrad: 2017-10-17 10:14

Högre spotpriser under veckan.

De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE2 ökade med 6 procent. För SE3 och SE4 ökade de genomsnittliga spotpriserna med 24 procent.
Terminspriserna för el för nästkommande månad och år förändrades under veckan med -4 respektive 1 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften minskade under veckan i Norden och Sverige med 11 respektive 17,4 procent. F2 och O3 var under veckan i årlig revision och väntas åter i drift 16 respektive 17 oktober.

Senast ändrad: 2017-10-10 09:40
I veckans Läget på energimarknaderna rapporterar vi bland annat om att oljepriserna backat tillbaka något efter de prisökningar som skedde i samband med orkanerna som drog förbi Karibien och USA.
 
Oljemarknaden
Råoljepriserna backade något under föregående vecka, i trend med utvecklingen den senaste månaden. Mycket av nedgången kan förklaras med en rekyl från nivåer som nåddes i efterdyningarna av orkanerna Harvey, Irma och Maria i Mexikanska Golfen och Karibien. De relativt stora raffinaderinedstängningar som orkanerna medförde på USA:s sydkust innebar stora neddragningar av kommersiella bränslelager och som konsekvens ett uppdämt behov av råolja till raffinaderierna när de återstartade. Denna effekt har nu avmattats.
 
Gasmarknaden
Lägre temperaturer i nordvästra Europa har fått priserna på de flesta europeiska gashubbarna att stiga, vilket i sin tur har minskat efterfrågan på gas i elsektorn. De norska gasleveranserna har dock ökat de senaste veckorna, men nyheten om ytterligare underhållsarbete på de norska fälten Kollsnes och Vesterled kan resultera i en mer ansträngd, framför allt i Storbritannien. Detta minskar möjligheten för export till kontinenten vilket i sin tur kan trigga uttag ur lager i nordvästra Europa tidigare än förväntat. Nordvästeuropa planeras dock motta 0,55 miljarder kubikmeter LNG under vecka 41 vilket kan lätta upp marknadssituationen något.
 
Kolmarknaden
Europeiska kolpriser har ökat under den senaste veckan som en följd av en stor efterfrågan på el på den franska marknaden samt stödjande signaler från Stilla havs-området. Osäkerheter kring fransk kärnkraft har också ökat efterfrågan på kol. Strejker i australiensiska gruvor har också stärkt det europeiska kolpriset. Större prisökningar bromsades dock av en brist på fysiska transaktioner och en frånvaro av kinesiska köpare som en följd av den veckolånga ledigheten i samband med nationaldagen.
 
Marknaden för utsläppsrätter
Under vecka 39 steg priserna på utsläppsrätter med åtta procent, jämfört med föregående vecka. Under vecka 40 sjönk priserna, då lägre vinstmarginaler för de koleldade kraftverken minskade efterfrågan.

2017-06-28

 

Nytt avtal från 2017-09-01

 

Det har idag blivit klart, efter en sista genomgång av inkomna anbud, att vi fortsätter med Borås Elhandel ytterligare 3 år.
De tre nya avtalsvarianterna kommer i stort att följa samma modell som tidigare

  1. Rörligt avtal med ett vinstpåslag som är 1,9 öre + 3,4 öre i elcertifikat (-0,9 öre från tidigare avtal)
  2. Rörligt avtal enligt punkt 1, men med möjlighet att vintersäkra till fast pris under december, januari och februari
  3. Fast pris under hela avtalsperioden. Lämpligt för dig som vill ha full koll  på kostnaderna.

 

Preliminärt kommer nätverket också att ha en sida på Borås Elhandel där nätverkets medlemmar kan förnya eller förlänga sina avtal, om man väljer att ha andra bindningstider.

 

Jag kommer tillsammans med Borås Elhandel att skicka ut mera utförlig information.

Senast ändrad: 2017-05-09 09:38

I veckans Läget på elmarknaden: prisuppgången på elcertifikat har avstannat.

Systempriset sjönk under veckan, en minskning med 11 procent jämfört med föregående vecka. De svenska spotpriserna hamnade på 29,4 EUR/MWh för samtliga elområden.

Terminspriserna för el nästkommande månad och kvartal sjönk under veckan och handlades för 23,9 respektive 23,8 EUR/MWh som veckomedel. Terminspriset för nästkommande år blev oförändrat och handlades för 23,4 EUR/MWh.

Prisuppgången på elcertifikat som inträffade efter att propositionen om förlängningen av elcertifikatsystemet till 2030 med en ambitionshöjning på 18 TWh publicerades har nu avstannat och under veckan föll priset tillbaka med ca 6 procent och handlades för 76,8 SEK/MWh.

Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen var vid ingången till veckan 27 procent, vilket är cirka 3 procentenheter under det normala, dvs oförändrat.

Tillgängligheten i svensk kärnkraft var 90 procent under veckan. Ringhals 1 är nu tagen ur drift för revision och beräknas vara tillbaka i produktion den 3 juni. Forsmark 3 kommer att tas ur drift den 27 maj för ett oplanerat underhåll, tillbaka i drift den 3 juni. Men då är vi inne i en period med lägre efterfrågan.

2017-02-07

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025, ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15”.

Läs mer: Ovanligt dålig luft i Stockholm kom från koleldning

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Källa: Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/energi/rapport-da-kollapsar-marknaden-for-kolet-6823079?source=carma&utm_custom[cm]=302970289,31793&utm_campaign=mail4

2016-02-05

 

”Vattenkraften hotad av för hög skatt”

 

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3959789.ece

 

Tidigare har jag länkat till beslutet om att höja effektskatten på kärnkraft gör att fullt funktionsdugliga reaktorer stängs i förtid.
Förutsättningarna för en säker elförsörjning bygger på att de energikällor som utgör basen inte belastas med kostnader som de inte kan bära. Nuvarande beslut innebär att man ser energin som ”statens mjölkkossa”.

Vindkraft och solenergi får ju snarast ses som komplement till vatten- och kärnkraft. För att mera långsiktigt klara energiförsörjningen, om man vill fasa ut kärnkraften, bör satsningarna på värmepumpar – såväl jord- som bergvärme, men också luftvärmepumpar.

De pågår ju också forskning kring ny kärnenergi men nuvarande regering kommer sannolikt att strypa dessa anslag.

Under 2015 har min nätägare, monopolist, höjt priset två gånger, dels en gång när Fortum ägde nätet, dels en gång sedan  Ellevio köpt nätet.

Nu kommer nästa chockhöjning den 1 januari 2016. En höjning med 11%!

Oberoende bedömare anser att prisökningen rimligen borde var 1-2%. Vi har ju ett läge när inflationen i princip är obefintlig! Under vissa månader har vi ju dessutom haft deflation!

Regeringen ser sannolikt inga anledningar att motverka detta ocker eftersom det genererar mer intäkter skattevägen och dessutom är Vattenfall statligt och har ett avkastningskrav för att fylla de ”tomma ladorna”!