Senast ändrad: 2017-10-03 10:00

Lägre spotpriser i Sverige och negativa timpriser i DK1.

Systempriset gick under veckan ner 7 procent vilket är lägre än under vecka 38. De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE3 sjönk med 14 procent medan SE4 sjönk med 17 procent.

Under veckan förekom negativa timpriser i Danmark (DK1). Priserna för kvartal 1 2018 för SE1-SE4 sjönk under veckan med mellan 5-31 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan. Kolpriset sjönk dock med 3 procent.

De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 70 respektive 60 procent. Ringhals 2 började sin upprampning under veckan efter att ha varit i årlig revision.

Energimarknadsinspektionen

Nedan presenteras medelpriserna (öre/kWh)för elspothandeln på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priserna varierar mellan olika månader och år och påverkas bland annat av tillgång på elproduktion och efterfrågan.

Spotmarknadens månadspriser ligger oftast till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen erbjuder dig som konsument. Vanligtvis innebär sådana avtal att du som kund debiteras det senaste månadsmedelpriset samt elhandelsföretagets påslag inklusive elcertifikatpåslag. Dessutom tillkommer den kostnad företaget haft på grund av att kundernas förbrukning är ojämnt fördelad i tiden. Detta kallas ibland volymvägning. Kostnaden kan variera mellan tiondelar av ett öre och flera öre per kilowattimme. Eventuell fast avgift, energiskatt samt moms tillkommer.

Elhandelsföretagens olika påslag och fasta avgifter innebär att prisskillnaderna för rörliga prisavtal är större än vad många tror. För kunder som har småhus med elvärme skiljer det ofta över 1.000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste prisavtalet. Det är viktigt att titta på jämförpriset eftersom det förekommer att elhandelsföretag marknadsför att de har lågt påslag men inte tydligt informerar om att en fast avgift tillkommer på priset.

Rörligt pris innebär en risk för snabba kostnadsstegringar. Detta gäller särskilt om du har en hög förbrukning, till exempel som elvärmekund. Du bör då vara medveten om att du normalt har större delen av din förbrukning under vintern, då risken för högt pris kan vara stor. Ett sätt att minska risken kan vara att ha en kort uppsägningstid. Det finns även avtal på marknaden som innebär en kombination av rörligt och fast elpris. Om du väljer ett avtal om rörligt pris bör du löpande följa elprisets utveckling för att kunna agera snabbt vid stora prisförändringar.

Vissa elhandelsföretag erbjuder nu även rörliga prisavtal som baseras på förbrukning samt pris per timme. Ett sådant avtal medför att kostnaden kan bli mindre om förbrukningen kan minskas under timmar med högt elpris.

Du bör inte välja ett sådant avtal om du inte aktivt kan följa upp din elförbrukning och kostnaden per timme.

Om förbrukningen inte kan minskas när elpriset är högt riskerar kostnaden att öka jämfört med ett månadsbaserat rörligt prisavtal.

Prisexempel för slutkunder
Genomsnittligt börspris i elområde 3 blev 27,7 öre under år 2016. Ett påslag om t.ex. 8 öre (inklusive elcertifikat, volymvägning och 200 kr fast årsavgift) medförde ett jämförpris inklusive skatter om 85,3 öre per kilowattimme om elförbrukningen var 20.000 kWh/år. Under 2015 var motsvarande jämförpris 76,5 öre. Under 2014 var det 86,6 öre.

Under första halvåret 2017 blev motsvarande exempel på jämförpris 86,8 öre.

Exemplen har beräknats efter nuvarande energiskatt, 32,5 öre per kilowattimme.

Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i ”Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

”Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

”Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

”Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

”Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

”Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten? Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Senast ändrad: 2017-09-26 10:00

I veckans Läget på elmarknaden – Stigande spotpriser.

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena steg med 4 procent i SE1, SE2 och SE3 och med 7 procent i SE4
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år låg kvar på ungefär samma nivåer som föregående vecka.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter sjönk med knappt 3 procent. Priset för elcertifikat låg kvar på samma nivå som föregående vecka. Bränslepriserna för kol och olja ökade något under veckan.

Under vecka 38 var de ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden 81 respektive 82 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 83 respektive 84 procent. Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 66 respektive 59 procent. Loviisa 2 var tillbaka från årlig revision mot slutet av veckan medan revisioner fortfarande pågår i tre svenska reaktorer.

Energimarknadsinspektionen

Det rörliga priset i Sverige ligger även i augusti kvar på de högre nivåerna som vi har sett under sommaren. Inköpspriset i elområde 3 för augusti landade på 32,94 öre/kWh, vilket är ungefär 3 öre högre än förra månaden.

Kolpriserna har stigit med ca 15 % sedan början av sommaren pga värmen i Europa och Kina.

Den årliga underhållsperioden för kärnkraften med avstängningar och nedtrappad kapacitet inför revisioner fortsätter under hösten.

I och med att den hydrologiska balansen (situationen i vattenkraften) har förbättrats under sommaren och den svenska kronan har förstärkts, så ligger elpriserna för de längre avtalen kvar på stabila nivåer.

Senast ändrad: 2017-09-19 09:56

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena blev för SE1 och SE2 motsvarande en ökning med 8 procent, samt för SE3 och SE4 en minskning med 7 respektive 8 procent sedan föregående vecka.

Terminspriserna för el för nästkommande månad sjönk under veckan med mellan 2-18 procent.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 5,5 procent från föregående vecka. Priset för elcertifikat ökade också något. Bränslepriserna för kol, olja och gas ökade något under veckan.

För vecka 37 var de ingående magasinsnivåerna i Sverige och Norden 80 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 84 respektive 83 procent. Tillgängligheten i kärnkraften ökade under veckan i Sverige och Norden med 29,9 respektive 17,6 procent, men nivåerna är fortsatt låga då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-09-12 09:30

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan.

Systempriset var i genomsnitt 3 procent lägre än under vecka 35. De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena sjönk med 9 procent för SE1 och SE2 jämfört med föregående vecka. För SE3 och SE 4 ökade priset något. Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal minskade under veckan. Priserna för nästkommande år var oförändrade.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 10,5 procent från veckan innan. Priset för elcertifikat sjönk något. Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
För vecka 36 var den ingående magasinnivån i Sverige 81 procent och för Norden 80 procent, vilket är nära normala nivåer. Tillgänglig kärnkraften var låg i Sverige och Norden under veckan då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Från och med årsskiftet kommer din nätfaktura bli ännu dyrare.
Från 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten på energiskatt från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. Det gör att nätfakturan kommer bli ännu större, samtidigt som elhandelsfakturan blir mindre med motsvarande belopp.
Energiskatten höjdes 1 juli med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.
Men från årsskiftet är det nätbolagen som beskattas, vilket innebär att den skatt som i dag faktureras av elhandelsbolagen framöver kommer faktureras från nätbolagen.
För konsumenten innebär flytten av energiskatten bara att skattekostnaden flyttas från elhandels-fakturan till nätfakturan. Den totala skatten blir densamma.

En sval vår och försommar har inneburit att vårfloden inte kommit igång på allvar förrän nu i juni och magasinen har börjat fyllas på rejält inför kommande höst och vinter. Den hydrologiska balansen har gått från -1 TWh förra månaden till -1,0 TWh idag.

Det rörliga medelpriset på Nord Pool hamnade för juni månad på 26,39 öre/kWh, jämfört med föregående månad då månadsmedelpriset för maj låg på 28,70 öre/kWh i Elområde 3.

All kärnkraft i Sverige är igång på 70 % i dagsläget. I år är underhållsperioden något senarelagd, vilket innebär att elproduktionen bedöms som stabil under sommaren.

Spotpriserna spås sjunka något under juli jämfört med juni, men utökad överföringskapacitet av el från Danmark till Tyskland kan påverka elpriset uppåt efter sommaren, vilket betyder att det kan vara läge snart att se över sitt elpris.
Källa. Borås Elhandel.

Senast ändrad: 2017-08-29 14:36

 

I Läget på energimarknaderna blickar vi tillbaka på utvecklingen under sommaren.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har fortsatt röra sig mot balans mellan utbud och efterfrågan under slutet av årets andra kvartal och början av det tredje kvartalet.
Sommarmånaderna bjöd på fortsatt stark efterfrågetillväxt, men också en fortsatt accelerering av skiffer-oljeproduktionen i USA. Sammantaget innebar detta att marknaden inte slog över till brist och därmed lagerneddragningar, som OPEC eftersträvat, utan att de globala lagernivåerna har endast sjunkit något från sina historiskt höga nivåer. Tecken på minskad disciplin bland de länder som kommit överens om produktionsminskningar riskerar i detta balanserade läge göra särskilt tydliga avtryck på marknaden.

Gasmarknaden

Den europeiska gasmarknaden började sommaren med ett starkare utbud än förväntat, då såväl norska som ryska gasleveranser ökade jämfört med samma tid förra året, samtidigt som fler LNG-leveranser nådde den europeiska marknaden. Marknaden har även styrts av en stark efterfrågan på gas som ett resultat av låga nivåer i vattenkraftverkens magasin på kontinenten, höga kolpriser samt begränsad kärnkraftskapacitet. Denna ”sommartrend” övergick dock till en aningen snävare marknad under mitten och slutet av juli, då ett underhållsarbete på ett norskt gasfält förlängdes och begränsade den norska exporten. Vid samma tidpunkt så ökade efterfrågan på LNG i Asien, vilket resulterade i färre leveranser till den europeiska marknaden. Den stora nyheten som påverkat marknaden under sommaren, och som kan komma att ha en mer långsiktig påverkan på marknaden, är utvecklingen kring Frankrikes kärnkraft.

Kolmarknaden

Kolmarknaderna har under sommaren till största del styrts av utvecklingen i stillahavsområdet, där framför allt en stark kinesisk efterfrågan, tillsammans med att landets kolproduktion minskat, har resulterat i stigande världsmarknadspriser på kol under större delen av sommaren. I Europa har priset även fått stöd av en ökad efterfrågan på el för kylning och luftkonditionering, särskilt under de värmeböljor som drabbat stora delar av Europa. Att magasinnivåerna för vattenkraftverken samtidigt har varit låga i framför allt de södra delarna av Europa har gjort att efterfrågan på övriga elproduktionsslag, som kolkraft, ökade.

Marknaden för utsläppsrätter

Priset på utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet, EU ETS, har överlag haft en stigande trend under sommaren, till stor del drivet av samma marknadsfundament som för kol.