Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Elpriset steg marginellt

Medelspotpriset för SE3 steg med 0,5 procent under april månad till 41,6 öre/kWh jämfört med månaden innan. Under april månad noterades det lägsta timpriset till ca 2 öre/kWh och det högsta timpriset till ca 63 öre/kWh.

Vårfloden har startat och nivån i vattenmagasinen ökar

Vårfloden har startat med en kraftig tillrinning av vatten till vattenmagasinen. Under vecka 17 ökade nivån både i de svenska och norska vattenmagasinen och är nu över det normala.

Slutkundernas elkostnad minskade i mars

För en lägenhetskund med rörligt elavtal i SE3 sjönk den ungefärliga totala elkostnaden med 9 öre/kWh under månaden till att vara i genomsnitt 2,3 kr/kWh i mars 2019. För en kund i villa med elvärme var totala kostnaden 1,6 kr/kWh vilket även det en minskning med 9 öre/kWh från föregående månad. För båda kundkategorierna är det ungefär samma prisnivå som i mars året innan.

Fortsatt nettoexport av el

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,1 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var samtidigt i genomsnitt 2,6 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen för perioden. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 7,5 TWh totalt.

Elpriset sjönk med 14 procent under februari

Februaris milda väder bidrog till att efterfrågan på el minskade och var en av orsakerna till att elpriset sjönk med 14 procent.
I månadens bevakning av elmarknaden fördjupar vi oss också i hur elanvändning och elproduktion fördelar sig mellan olika län i Sverige. Var sker den största elanvändningen i Sverige och vilka sektorer är det som använder el på olika platser?

Medelspotpriset för SE3 sjönk med drygt 14 procent under februari månad till 47,7 öre/kWh jämfört med månaden innan. Orsaken till detta var framförallt det mildare vädret som gav högre temperaturen vilket i sin tur gjorde att efterfrågan på el minskade och därmed sjönk elpriset.

Nivåerna i vattenmagasinen förbättras

Under vecka 9 är nivån i de svenska vattenmagasinen 3 procentenheter under det normala och i Norge är underskottet 4 procentenheter. Underskottet har därmed minskat stadigt under de senaste 4 veckorna. Tillrinningsenergin för årets första 9 veckor är över det normala i Norge och på normala nivåer i Sverige ligger något.

Slutkundernas elkostnad ökade i januari

För en lägenhetskund med rörligt elavtal i SE3 steg den ungefärliga totala elkostnaden med 7 öre/kWh under månaden till att vara i genomsnitt 2,5 kr/kWh i januari 2019. Det är 18 procent högre än i januari året innan. För en kund i villa med elvärme var totala kostnaden 1,8 kr/kWh vilket är 27 procent högre än i januari 2018. Det är elpriset och elskatten som ökat samt momsen som då också blir högre.

Fortsatt nettoexport av el i början av året

Under de senaste 4 veckorna har i genomsnitt 3,7 TWh el producerats per vecka. Elanvändningen var i genomsnitt 3,1 TWh/vecka vilket är något mindre än den genomsnittliga användningen. Hittills i år har Sverige nettoexporterat 2,1 TWh totalt.

Enligt TV4-nyheterna i kväll har regeringen lagt en proposition att slopa kravet på bygglov för solceller från augusti. Förslaget är att det ska räcka med en anmälan i efterhand. Vore intressant att läsa propositionen för att se under vilka villkor man skulle slippa kravet på bygglov, men har inte hittat propositionen ännu.
Det är ett välkommet förslag då krav på bygglov eller inte varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner krävs idag inte bygglov medan det i andra krävs bygglov. Ett krav på bygglov innebär en extra kostnad för solcellsägaren och det ger en ökad och onödig administration för berörda parter.
Propositionen kan vara ett resultat av Boverkets uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov för solceller, som ska rapporteras senast 31 mars 2018 till regeringskansliet, se tidigare inlägg Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket. En positiv överraskning att regeringen lagt en proposition redan innan slutdatumet för Boverkets utredningsrapport.
 
Hoppas bara att förslaget inte hamnar i samma träck som Attefallhusen när man skall hantera det på kommunal nivå.

 

Den globala oljemarknaden har visat nedåtgående pristendenser, främst till följd av en starkt växande amerikansk skifferoljeproduktion. Samtidigt rör sig marknaden mot en naturlig nedgång i oljeefterfrågan, i och med generellt mildare väder och raffinaderiunderhåll. Den europeiska gasmarknaden har de senaste par veckorna styrts av volatila priser. Det har främst berott på att vädertemperaturerna har skiftat. Vädret har haft den största påverkan på efterfrågan men prisvolatiliteten har också varit ett resultat av aningen mer begränsat utbud än vad som styrt marknaden de senaste månaderna. Låga kolpriser under de senaste två veckorna har ökat marginalerna för kolproducerad el och därmed något minskat incitamenten för bränslebyte från kol- till gaskraft. Detta samtidigt som priserna på utsläppsrätter varit höga.

Senast ändrad: 2018-01-30 13:28

Lägre prisnivå under veckan.

Under vecka 4 var systempriset 2 procent lägre än veckan innan.

De genomsnittliga spotpriserna i de svenska elområdena var 5-6 procent lägre än föregående vecka.

Terminspriserna för el nästkommande månad och år var i princip oförändrade under veckan.

Priset för nästkommande kvartal sjönk med 2 procent.

Priset på gas för nästkommande kvartal minskade med 2 procent under veckan. Motsvarande pris på olja ökade 1 procent och kolpriset var nära oförändrat. Veckans genomsnittliga pris på utsläppsrätter för december 18 steg med drygt 10 procent.

Vattenkraftens magasinnivåer var normala för årstiden och tillgängligheten i nordisk kärnkraft var fortsatt hög efter ett kort stopp för en reparation av en ventil i Forsmark 2 under veckan.

Uppehåll av läget på elmarknaden

Energimarknadsinspektionens och Energimyndighetens gemensam marknadsrapport, Läget på elmarknaden har publicerats veckovis sedan 2014.

På grund av en övergång till andra IT-lösningar kommer marknadsrapporten att göra uppehåll från och med denna vecka.

Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt vidare för att även fortsättningsvis publicera ändamålsenlig information om läget på elmarknaden. Vi återkommer så snart som möjligt.

För dig som vill lagra din egenproducerade el

2018-01-29 16:18

Alelion ska bygga en fabrik för modultillverkning och montering av litiuimjonbatterier i Göteborg. Den blir Sveriges första storskaliga fabrik för modultillverkning.

Under måndagen beslutade batteriaktören Alelion Energy Systems sig för att bygga en batterifabrik mitt i Volvos område i Torslanda på Hisingen i Göteborg.

– Vi har hållit på med batterier i tolv år och är gamla rävar i branschen. Vi har planerat för fabriken i ett par år. Syftet är att nå nya segment och befästa vår position, säger vd Daniel Troedsson.

Hur mycket företaget investerar vill han inte berätta, av konkurrensskäl. Satsningen är fullt ut finansierad av företagets största ägare, statliga Fouriertransform och investeringsbolaget Pegroco Invest.

Lokalen finns redan och det handlar alltså i huvudsak om att installera produktionsutrustning. Kapaciteten blir 0,5 GWh per år men det är alltså inte tillverkning av battericeller det handlar om utan modultillverkning och slutmontering av batteripaket. Northvolt som vill bygga en fabrik för celltillverkning i Skellefteå planerar för en produktion på 32 GWh per år. Alelion köper sina celler från underleverantörer utanför Sverige.

Produktionen är tänkt att starta redan under detta år. En volym på 0,5 GWh skulle innebära att Alelion har ökat sin produktion sju, åtta gånger jämfört med i dag, berättar Daniel Troedsson.

– Vi jobbar alltid med tighta planer. Men detta kommer att ske under hård press, säger han.

Alelion är främst inriktade mot trucktillverkare och har de båda truckjättarna Jungheinrich och Toyota Material Handling som kunder. Förhoppningen med den nya fabriken är att kunna nå också andra segment.

– Tänk alla typer av industriella applikationer. Bussar, tyngre fordon, marin och så vidare. Men hittills har vi backat från personbilar. Vår kompetens är bättre anpassad för mer industriella fordon, säger han.

Fabriken blir i hög grad automatiserad och kommer att kräva ett 20-tal nya anställda vilket innebär att arbetsstyrkan kommer att ha ökat till omkring 50 personer.

Alelion jobbar främst med prismatiska celler med NMC-kemi (nickel-litium-mangan-kobolt-oxid). Men fabriken byggs för att snabbt kunna ställa om ifall en annan celltyp vinner terräng.

– Det sker en enorm utveckling just nu. Vi är beredda att byta om något blir mer konkurrenskraftigt och vi ser en fördel i att ständigt kunna läsa av de olika celleverantörerna, säger Daniel Troedsson.

 

 

Senast ändrad: 2018-01-24 09:15

  

Lägre prisnivå under veckan.

Systempriset sjönk med 1 procent under vecka 3. Samma utveckling följde i de svenska budområdena. Procentmässigt är detta en minskning med 1 procent i SE1 och SE2, 2 procent i SE3 samt 3 procent i SE4.

Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal var i princip oförändrade under föregående vecka.
Nästkommande år minskade terminspriserna med 1 procent.

Priserna för kol och gas minskade med 1 respektive 5 procent. Veckomedlet för olja var oförändrat.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är fortsatt hög. Samtliga verk förutom Forsmark 2 kördes för fullt under veckan. F2 körde på reducerad kapacitet på grund av fel i en tryckventil. Det gjorde även att verket stängdes ned helt under helgen.

(Vill du ha en mera ingående kunskap om terminspris, spotpris etc så hänvisar jag till en D-uppsats från Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen; Författare är Johan Hansson.)