Läget på elmarknaden, vecka 11, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-03-21 09:29

I veckans läge på elmarknaden berättar vi bland annat om att underhåll på kablar bidrog till en varierad prisbild i Norden under veckan.

Spotpriserna och systempriset gick ner i genomsnitt för samtliga elområden under vecka 11. Priserna var något högre i Norge än i resterande Norden, med undantag för NO4 där priserna var som lägst. Anledningen till prisskillnaderna var underhåll på flera kablar vilket hade betydelse för överföringen mellan Sverige och Norge.

Systempriset vecka 11 minskade i genomsnitt med 10 procent.

Skillnader mellan olika elområden berodde bl a på överföringsbegränsningar mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Nätet i Tyskland belastades med mycket vind och solkraft vilket gjorde att överföringen begränsades från tysk sida. Det innebar att SE4 inte kunde ta del av de låga priserna i Tyskland i slutet av veckan. I Danmark var priset negativt två timmar, som mest -4 EUR/MWh, tidigt tisdag morgon samtidigt som överföringskapaciteten till SE4 var begränsad.

Elcertifikat med utgång/leverans mars 2017 stängde sista handelsdagen på 72 SEK/MWh. Genomsnittet för vecka 11 för elcertifikat med leverans mars 2018 var 74 SEK/MWh vilket innebar en ökning med 4 procent från veckan innan.

Läget på elmarknaden, vecka 10 2017

by ⋅ Leave a Comment

 

Senast ändrad: 2017-03-14 09:57

I veckans läget på elmarknaden berättar vi bland annat om att spotpriset på el fortsätter att öka.

Systempriset för el fortsatte att öka en ökning med 7 procent från föregående vecka. De svenska spotpriserna steg med runt 10 procent och i Danmark steg spotpriserna ännu mer, uppåt 20 procent.

Terminspriserna för el fortsatte däremot att sjunka och för nästkommande månad gick priset ned med 3 procent. Terminspriserna för kol, olja och gas sjönk något under veckan, mellan 4 och 5 procent. De för veckan ingående nivåerna i de svenska och nordiska vattenmagasinen är fortfarande en bit under det normala, 40 respektive 31 procent.

Tillgängligheten för kärnkraften i Sverige och Norden är fortsatt hög, runt 100 procent under veckan.

Källa. Energimyndigheten

Läget på elmarknaden, vecka 8 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-02-28 08:59

I Läget på elmarknaden vecka 8 kan man bland annat läsa om negativa elpriser i Norden och att elcertifikatpriset steg under veckan.

Under veckan som gick noterade Danmarks båda elområden negativa priser under ett antal timmar. I sammanhanget kan man notera att Tyskland också hade negativa priser under veckan som gick. Anledningarna till de negativa priserna var stor vindkraftsproduktion samtidigt som det var låg elanvändning under dessa timmar.

För de svenska elområdena sjönk elpriser med ca 11-16 procent, inga prisområdeskillnader noterades således på veckomedelpriset för de svenska elområdena.

Terminspriset för el nästkommande månad, kommande kvartal och år steg under veckan som gick med 4-7 procent. Priset på elcertifikat vände uppåt under veckan. Tillgängligheten i svensk och nordisk kärnkraft har varit kring 100 procent hela veckan.

Källa: Energimyndigheten

Läget på elmarknaden, vecka 7 2017

by ⋅ Leave a Comment

Senast ändrad: 2017-02-21 09:33

Elpriserna vände nedåt under förra veckan och elcertifikatpriset hamnade under rekordlåga 50 SEK/MWh.

Systempriset gick i genomsnitt ned med 11 procent från veckan innan. Spotpriserna i Norden sjönk mellan 3-27 procent. Veckans högsta genomsnittliga pris fann vi i SE4.

Terminspriset för el nästkommande månad och kommande kvartal sjönk något medan priset för år var oförändrade. Terminspriserna för kol och gas gick ned med 4 respektive 9 procent medan oljepriset var oförändrat jämfört med föregående vecka.

Priset på elcertifikat fortsatte sin nedgående trend och när veckan var över kunde nya rekordlåga nivåer konstateras. I genomsnitt sjönk priset med hela 20,4 procent och var i veckomedel 49,3 SEK/MWh. Föregående år var priset kring 140 SEK/MWh vid samma tid.

Källa; Energimyndigheten

Andel solel i Sverige

by ⋅ Leave a Comment

2017-02-09

Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43 %. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.

Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2 % av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.

Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.

Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel nyligen angavs att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.

Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?

Ja! På lång sikt…

Solel inmatad till nätet per månad under åren 2014-2016. Data från Svenska Kraftnäts statistik.

Källa. Bengts nya villablogg.

Läget på elmarknaden vecka 5, 2017

by ⋅ Leave a Comment

Läs om hur vintervädret och överföringsbegränsningar påverkade den nordiska prisbilden i veckan som gick, i Läget på elmarknaden för vecka 5, 2017.

Systempriset gick i genomsnitt upp med 4 procent från veckan innan och spotpriserna i Norden ökade mellan 3-8 procent. Högst var priset i SE4 Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år ökade 3-10 procent på grund av prognoser om kallare och torrare väder.

Priset på elcertifikat, vars nedgång påtalades i ”Läget på elmarknaden v4 2017”, fortsatte nedåt. I genomsnitt sjönk priset med ytterligare 3,6 procent.

Nederbörden i Norden var under det normala även vecka 5 vilket är en förklaring till att nivåerna i vattenmagasinen är fortsatt låga i jämförelse med normalvärden för årstiden.

Källa. Energimyndigheten.

Rapport: Då kollapsar marknaden för kolet

by ⋅ Leave a Comment

2017-02-07

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025, ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15”.

Läs mer: Ovanligt dålig luft i Stockholm kom från koleldning

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Källa: Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/energi/rapport-da-kollapsar-marknaden-for-kolet-6823079?source=carma&utm_custom[cm]=302970289,31793&utm_campaign=mail4

Miljardinvestering till svensk reaktor

by ⋅ Leave a Comment

2017-01-30

Indisk koncern satsar 1,8 miljarder kronor – nu kan svenska företaget bygga sin blykylda generation 4-reaktor.

Med den nya investeringen kan svenska KTH-avknoppade företaget Blykalla göra verklighet av planen att bygga en demonstrationsanläggning i full skala.

– Nu kan vi faktiskt bygga den första elproducerande reaktorn, säger Janne Wallenius, vd i Blykalla och professor i reaktorfysik vid KTH, när nyheten om investeringen presenterades på måndagsmorgonen.

 

I höstas köpte den indiska koncernen Essel Group Middle East in sig i svenska företaget Blykalla, med 150 miljoner kronor. ”Vi tror att vi kan ta den här forskningen ut i kommersiell användning inom fem sex år. Det här är en chans att få vara med och revolutionera kärnfysiken” sa koncernchefen Punkaj Gupta till Ny Teknik då.

Läs mer: Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

Planen då var att utveckla en prototyp och starta processen med att få projektet granskat av de kanadensiska myndigheterna. Nu tar Essel Group nästa steg, med en betydligt större investering.

– De vill visa att de vill gå hela vägen till en kommersiell produkt, säger Janne Wallenius.

Forskningsarbetet kommer att utföras i Sverige, medan materialprovning och konstruktionsarbete ska utföras i Kanada. Intresset från Kanada bygger på ett behov att hitta energiförsörjning för små samhällen i avlägsna delar av landet som i dag är beroende av fossilt bränsle för elproduktionen.

Läs mer: Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

Blykallas reaktor heter Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor, och har utvecklats på KTH . Det en fjärde generationens kärnkraftsreaktor, och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn.

Sealer är en blykyld reaktor. Smält bly som ska hålla 450 grader utgör kylmedlet. Blyet fungerar också som ett strålskydd.

En reaktor beräknas ha en livslängd på 30 år, och under den tiden ska inget nytt kärnbränsle behöva fyllas på. Reaktorn blir liten, sex gånger tre meter, och kommer att ha en elektrisk effekt på åtta megawatt. I Kanada är planen att reaktorn ska ligga 25 meter under jord.

Relaterade artiklar

 

Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

 

Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

 

”Vårt kärnavfall är en värdefull energiresurs”

 

ANNA ORRING

De vill driva kärnkraftverken 20 år till

by ⋅ Leave a Comment

 

Ägarna till de två finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 vill ha tillstånd att fortsätta till 2038.

Tillstånden för att driva de två reaktorerna vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland går ut 2018. Nu har ägarna TVO (Industrins Kraft), lämnat in en ansökan för fortsatt drift i ytterligare 20 år, till 2038.

Olkiluoto 1 och 2 togs i drift 1978 och 1980. Kärnkraftverket ligger på finska västkusten norr om Åbo, i höjd med svenska Söderhamn. De två kokvattenreaktorerna levererades av Asea Atom. Reaktorerna har en sammanlagd effekt på 1 778 megawatt, och är i storlek jämförbara med Ringhals 1 och 2.

 

I Sverige har tagits beslut om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2, vilket ska ske 2019 och 2020. Även Oskarhamn 1 och 2 tas ur bruk i förtid.

TVO skriver i ett pressmeddelande att Olkiluoto 1 och 2 ”spelar en viktig roll i produktionen av baskraft i Finland”, och att anläggningen står för cirka 22 procent av landets elproduktion.

TVO ansöker också om att få fortsätta använda mellanlagret för använt kärnbränsle och kärnavfall som finns i Olkiluoto.

Hufvudstadsbladet skriver att arbets- och näringsministeriet ska starta remissrundan för förlängningen under februari. Ett viktigt underlag i beslutet blir bedömningen från myndigheten Strålsäkerhetscentralen. Beslut väntas komma i början av 2018.

En tredje reaktor håller på att byggas i Olkiluoto. Bygget är kraftigt försenat, nära tio år. Enligt TVO ska reaktorn kunna tas i drift i slutet av 2018.

Finlands andra kärnkraftverk, Lovisa i södra Finland som har två reaktorer, drivs av Forum och har tillstånd till 2027 och 2030. Enligt uppgifter i finska Uusima, som Svenska Yle citerar, är det troligt att Fortum kommer att ansöka om förlängt tillstånd.

 

ANNA ORRING

 

Kravet på elektroniken: Halva elförbrukningen i standby-läge

by ⋅ Leave a Comment

2017-01-11

 

Nu skärps kraven på produkter med nätverksuppkoppling. De måste dra hälften så mycket el i standby-läge men fortfarande göra samma jobb.
Ju fler produkter som blir uppkopplade mot nätet, desto större blir deras del av den totala energianvändningen. För att undvika onödig energianvändning finns så kallade ekodesignkrav på uppkopplade produkter, till exempel tv-apparater, digitalboxar, tvättmaskiner, kylskåp och högtalare.
Den 1 januari 2017 skärptes ekodesignkraven för produkter i nätverksstandby-läge. De nya kraven innebär att den tillåtna maxeffekten i nätverksstandby för produkterna sänks från 6 W till 3 W.
För produkter med hög nätverkstillgänglighet (HiNA, high network availability) sänks gränsen från 12 W till 8 W.
Tillverkare, importörer och återförsäljare får efter den 1 januari 2017 bara sätta produkter på marknaden om de uppfyller de nya kraven.
– Målet med ekodesignkraven på dessa produkter är att deras energianvändning ska närma sig nivån som produkter utan nätverksuppkoppling måste förhålla sig till, för att nå ett hållbart samhälle. I dag får de produkterna bara ha 0,5 W i standby-läge, säger Johanna Whitlock, projektledare för ekodesign på Energimyndigheten.
De nya reglerna handlar om läget när apparaten upprätthåller kontakt med internet för att kunna ta emot signaler om att det finns uppdateringar att hämta eller att arbete ska utföras, till exempel att tvättmaskinen ska börja tvätta.
– När apparaten är uppkopplad och aktiv, till exempel laddar ner uppdateringar eller streamar, finns inga begränsningar på energianvändningen. De nya reglerna gäller när den är i ”lyssnarläget”, säger Johanna Whitlock.
Med de nya kraven väntas EU:s hushålls- och kontorsutrustning spara 38 TWh varje år från och med år 2020.
Energimyndigheten gör marknadskontroller för att säkerställa att de produkter som finns på marknaden följer ekodesignkraven. Hittills visar testerna att nätverksuppkopplade produkter klarar reglerna med råge.
– Resultaten av våra tester visar att de flesta tillverkarna inte kommer att ha några problem med att uppfylla de nya kraven, säger Martijn Jansen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

LINDA NOHRSTEDT

Ny Teknik