2014-09-18
…Det måste bli dyrare med el i Sverige för att branschen ska kunna göra de investeringar som krävs – oavsett vilket energislag det handlar om. Samtidigt kan vi behöva vänja oss vid betydligt mer volatila priser. Det var budskapet när landets energiexperter möttes på SvD Energy Summit i går.
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/el/hogre-elpriser-att-vanta-i-framtiden_3929648.svd
2014-08-19
Månadsmedelprisetpå Nordpool för juli blev för område 1-3 29,76 öre/kWh och för område 4 29,85 öre/kWh.
Elområdesindelningen ser du på: file:///C:/Users/Hans%20Berg/Documents/My%20Dropbox/Elomr%C3%A5den.pdf
Elfakturan i juni.
Hej!
Förhoppningsvis har du fått ett brev från Borås Elhandel där man ursäktar sig för den för höga debiteringen under maj månad.
Men kolla för säkerhets skull den senaste fakturan från Borås Elhandel!
Som medlem i nätverket skall du ha en post som innebär en justering avseende maj månad på 5,21 öre x maj månads förbrukning i kWh.
Om så inte är fallet vill jag att du kontaktar mig.
el@energiutveckling.se
/Hans
Via Karl-Erik W har jag fått länken till en artikel om solceller.
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jul/07/solar-has-won-even-if-coal-were-free-to-burn-power-stations-couldnt-compete
Man kunde önska sig att staten subventionerade installation av solceller i samma utsträckning som man subventionerar vindkraft. Utvecklingen inom solcellsområdet sker ju snabbt, men krångliga EU-regler fördröjer installationer genom att praktiska ekonomiska lösningar som Alliansen utarbetat förhindras.
2014-07-08
ALMEDALEN. Stimulera mikroproduktion och satsa på småskaliga energilager som ackumulatortankar och batterilager. Det är några av rekommendationerna för hur Sveriges elnät ska bli smartare.
Det är Samordningsrådet för smarta elnät som fått uppdraget att reda ut hur Sveriges elnät ska klara att integrera alltmer el från förnybara energikällor som sol- och vindkraft. Under Almedalsveckan presenterades en första skiss till handlingsplan med 34 rekommendationer för hur det ska gå till. Nu efterlyser rådet synpunkter på förslagen.
En av rekommendationerna går ut på att stimulera olika former av energilager som till exempel batterilager och ackumulatortankar. En annan rekommendation handlar om integration mellan elsystemet och andra energibärare. Ett exempel som nämns är Power to Gas som kan utnyttjas vid överskott av el för att producera gas som kan lagras i gasnätet.
Men även frågan om hur den personliga integriteten ska skyddas tas upp, ”Värna kundernas integritet vid hantering av mätdata och information”.
Ilka von Dalwigk är sekreterare för samordningsrådet för smarta elnät, Swedish Smartgrid, på regeringskansliet. Hon lyfter fram forsknings- och utbildningsfrågorna som särskilt viktiga.
– Vi måste stimulera pilot- och demonstrationsprojekt. Men det är mer än bara tekniken som måste undersökas. Man måste också veta hur kunderna reagerar på olika lösningar.
Hon pekar också på att marknaden är komplex och att den kan komma att förändras.
– Standardisering är kanske inte så sexigt men det är väldigt viktigt. Det är förmodligen inte bara de traditionella elhandels- och nätbolagen som kommer att ta fram tjänster till kunderna i framtiden. Därför blir gemensam standard extra viktig, säger Ilka von Dalwigk.
Vilket tror du blir det vanligaste sättet att lagra el i framtiden?
– Det blir de småskaliga energilagren, den utrustning som placeras innanför mätaren i hemmen kommer att få stor betydelse. Marknaden utvecklas globalt, ett exempel är Marocko som satsar på solel. Där behövs elen som mest ett par timmar efter att solen gått ner, där utvecklas småskalig lagring.
Ilka von Dalwigk tror också att större prisskillnader över dygnet kan göra att hushåll med eget lager loggar ut när elen är dyr och istället använder lagrad el.
Förslaget till handlingsplan och möjlighet att kommentera de 34 rekommendationerna finns här.
Smarta nät ska på ett kostnadseffektivt sätt:
• underlätta introduktion och utnyttjandet av förnybar elproduktion
• leda till minskad energiförbrukning
• bidra till effektreduktion vid effekttoppar och
• skapa förutsättningar för aktivare elkunder.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Ny teknik 8/7 2014
ALMEDALEN Hur mycket minskar produktionen från vattenkraften om de nya miljömålen ska nås? Vattenfalls vattenkraftchef Christer Ljunggren välkomnar förslaget om att minskningen ska begränsas till 2,3 procent.
Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk ska miljöanpassas så de uppfyller kraven i miljöbalken och till EU:s ramdirektiv för vatten. Det enligtVattenverksamhetsutredningen som kom med sitt slutförslag i början av juni.
Men hur mycket miljöanpassningen kommer att påverka energiproduktionen är osäkert.
Enligt beräkningar som Vattenfall presenterade i våras kan produktionen från vattenkraften minska med så mycket som 10-15 TWh motsvarande 15-20 procent.
Den stora produktionsminskningen beror bland annat på att stora mängder vatten måste släppas förbi turbinerna för att fisk åter ska kunna vandra i älvfåror som i dag är torrlagda.
Christer Ljunggren, chef för vattenkraft för Vattenfall hoppas och tror inte att effekterna ska behöva bli så stora.
-Men utredningen är så generellt skriven att vi har varit tvungna att upplysa omvärlden om effekterna om alla åtgärder som föreslås verkligen skulle genomföras.
Han välkomnar förslaget till en nationell strategi för vattenkraften som Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten överlämnade till miljöminister Lena Ek tidigare i veckan.
Där föreslås att miljöförbättringarna inte får leda till att vattenkraftsproduktionen minskar med mer än 1,5 TWh. Under ett normalår motsvarar det 2,3 procent.
-Det är ett bra förslag och ett steg i rätt riktning. Nu hoppas vi att vattenmyndigheterna också använder det när de utformar förslagen till åtgärder, säger Christer Ljunggren.
Strategin går i korthet ut på att sätta in mer miljöåtgärder i mindre vattendrag medan de begränsas i de större, till exempel Luleälven med 20 procent av vattenkraften.
-Vid de storskaliga kraftverken är det väldigt svårt att få till en bra biologisk mångfald utan att spilla väldigt mycket vatten och tappa produktion, säger Christer Ljunggren.
Han påpekar att vattenkraften är en förutsättning för att bygga mer sol- och vindkraft eftersom den används för att jämna ut svängningarna i elproduktionen som uppstår när det inte blåser och solen inte skiner.
-Det innebär samtidigt att vi inte ska titta på de storskaliga älvarna. Det går att uppnå goda miljöåtgärder i bäckar som rinner in i huvudfåran.
En som inte är lika positiv till det nya strategiförslaget för vattenkraften är Christer Borg, ordförande för Älvräddarna. I en debattartikel konstaterar han att: ”De båda generaldirektörerna anser att svensk miljölagstiftning inte ska gälla i två tredjedelar av Sverige, det vill säga i merparten av de norrländska älvarna. På vilket sätt det kan försvaras är svårt att se.”
Projektet drivs av energiföretaget Fortum och tekniken kommer från företaget Seabased AB. I den första etappen kommer aggregat med en sammanlagd effekt på 1 MW att installeras.
Fullt utbyggd ska anläggningen med sina 340 aggregat få en effekt på 10 MW. Det ger en energiproduktion på 25 GWh. Detta beräknas ske 2016.
Seabased har tagit fram en teknik med så kallade linjärgeneratorer. Dessa står på fundament på havsbotten och är förbundna med bojar på ytan som tar upp vågornas rörelseenergi och överför denna till generatorer via linor. Man räknar med ca 15 vågcykler per minut.
Aggregaten är sammankopplade med varandra genom undervattensställverk. Växelström levereras därifrån via en sjökabel till det landbaserade elnätet.
Anläggningen beräknas ha en livslängd på 20 år.
Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3835741.ece
2014-07-03
Nybyggnationen av svenska vindsnurror minskar kraftigt. I fjor tillkom knappt 600 MW i ny vindkraftseffekt, nästan en fjärdedel mindre än året innan.
Totalt installerades 258 nya verk med en sammanlagd effekt på 599 MW under 2013. Inte sedan 2009 har så få vindkraftverk byggts i Sverige.
Utbyggnaden bromsas bl a eftersom Sverige har kapacitet att producera mer el än vi förbrukar. Så har t ex elanvändningen sjunkit – konjunktureffekt och installation av olika former av värmepumpar/bergvärme etc.
Fn utgör vindenergin ca 7 % av Sveriges totala elproduktion. Mest produceras i Västra Götaland, Västerbotten och Skåne. Ockelbo är den enskilda kommun som producerar relativt sett mest.
Jag har bergvärme från GreenPeak
Regeringens proposition om en skatterabatt för solcellsägare strider mot EU:s regler. Reformen hinner därför inte införas före valet.
Förslaget innebär att mikroproducenter av förnybar el får göra en skattereduktion för sin överskottsel. Privatpersoner såväl som företag får dra av 60 öre på skatte för varje kWh som matas in på det allmänna elnätet. Regeringens mål var att det skulle gälla från den 1 juli 2014.
Det innebär att ett nytt förslag från Alliansen kommer först efter valet i höst.
