2015-04-30
Förslaget: Solcell får skattesmäll.
Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. Tandläkaren Mikael Saksi får en skattesmäll på 90 000 kr för sin solcellsanläggning utanför Norrköping.
Solcellsägare har hittills inte behövt betala skatt på de solel de producerar. Men regeringen vill införa en energiskatt på 30 öre/kWh.
Att detta kommer från en regering som vill ha miljöprofil är förvånande.
Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel.
Villaägare med solceller på taket kan soliga dagar producera mer el än villan förbrukar. Då kan man mata in överskottselen på det allmänna elnätet och få betalt.
Men hur stor ersättningen villaägaren får skiljer sig rejält mellan elbolagen. Som mest kan man få 200 öre per kilowattimme, som minst fyra öre lägre än Nordpoolpriset, vilket blir 25 öre kilowattimmen räknat på fjolårets snittpris. Det visar en sammanställning över 29 svenska elbolag, gjord av Johan Lindahl som är svensk representant i IEA-PVPS, internationella energimyndighetens solcellsprogram.
Han gjorde en liknande tabell i fjol med 27 elbolag.
– Den stora skillnaden mot förra året är att de flesta elbolag som låg lite högre har gått ner till Nord Pools spotpris när den nya skattereduktionen infördes. Det var väntat och är helt rimligt, eftersom det är spotpriset som är marknadspriset på el. Några elbolag ligger kvar lite högre, och det gör man nog för att man ser det som ett sätt att profilera sig och knyta till sig fler kunder, skriver Johan Lindahl i ett mailsvar till Ny Teknik.
Skattereduktionen, som infördes vid årsskiftet, innebär att solcellsägare får dra av 60 öre på skatten för varje kilowattimme som levereras in på elnätet.
Ny Teknik skrev i går att regeringen nu vill införa en ny energiskatt på 30 öre per kilowattimme solel.
Det förslaget gäller solcells-anläggningar med en installerad toppeffekt på mer än 144 kilowatt, betydligt mer än vad som ryms på ett villatak.
Solkraftverk som flyter på två dammar i Japan ger 2,9 megawatt.
I länder där öppen slättmark är en bristvara och därför dyr byggs nu flytande solkraftverk på oanvända vattenytor.
Nyligen invigdes ett sådant i Japan som för tillfället anses vara världens största i sitt slag. Det består av två anläggningar placerade på varsin damm där effekten är 1,7 respektive 1,2 megawatt.
De förväntas tillsamman ge omkring 3,3 GWh per år vilket ska räcka för elförsörjningen av omkring 1 000 hushåll, enligt ett pressmeddelande från Kyocera som driver det franskbyggda kraftverket som består av drygt 11 000 solpaneler placerade på flytblock.
Vid sidan av att spara dyr mark ger vattenplaceringen en avkylande effekt vilket ökar effektiviteten i anläggningen.
Tidigare i år aviserade Kyocera bygget av ett ännu större flytande kraftverk med effekten 13,4 MW. Den kommer från 50 000 solcellspaneler som ska ge 16 GWh/år när kraftverket tas i drift i mars 2016.
Då kommer förmodligen det japanska kraftverket vara störst i sitt slag men enligt Wired planeras ett mycket större flytande solkraftverk i Brasilen.
Det ska anläggas på floden Uatuma i anslutning till ett existerande vattenkraftverk och få en effekt på 350 MW.
Ny Teknik 22/4 -15
Gatbelysning med lysdioder klarar inte överspänningar i elnätet. Stora områden mörkläggs när åskan går. Svenska kommuner som drabbats försöker nu skydda tekniken.
Stora delar av danska Esbjerg släcktes ner i oktober. Ett kraftigt åskväder skadade 500 nya gatlampor med lysdioder, led. Att ersätta dem tog flera veckor. Strax före jul var det jylländska Tims tur. Där havererade runt 100 led-lampor. Esbjerg kommuns talesman ser armaturerna som tidsinställda bomber, i en intervju i danska Ingenjøren.
Händelserna sätter fingret på en svag punkt hos led-lampor: de är känsliga för häftiga variationer i spänningen och många saknar tillräckligt åskskydd. När blixten slår ner kan överspänningar, transienter, spridas hundratals meter i elnätet och slå ut gatubelysningen.
http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3902197.ece?anp_mid=14790299&anp_rid=673276513
2015-04-07
Ett tunt lager grafen ger led-lampan lägre energiförbrukning och längre liv. Försäljningen startar inom några månader.
Den nya grafenbaserade led-lampan ska tillverkas av det brittiska företaget Graphene Lighting PLC. Det är en avknoppning från universitet i Manchester, där en forskargrupp upptäckte det nobelprisade materialet grafen.
Inga tekniska detaljer avslöjas i pressmeddelandet från universitetet (som sändes ut 31 mars, inte 1 april.) Men i en intervju i BBC berättar en talesman att lampan liknar en klassisk glödlampa, men på trådarna sitter lysdioder täckta av ett tunt skikt grafen. Materialets goda elektriska ledningsförmåga ska få energiförbrukningen att sjunka med 10 procent samtidigt som lampan får längre livslängd.
Lampan, som kan dimmas, ska börja säljas ”inom några månader”. Priset ska vara i samma storleksordning som för dagens led-lampor.
Forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselev fick nobelpriset i fysik år 2010 för sin upptäckt av grafenet. Materialet består av ett enda lager av kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Det är starkare än stål, men samtidigt ultralätt, böjbart och genomskinligt. Dessutom är de elektriska egenskaperna extremt goda. Elektroner rör sig till exempel tusen gånger snabbare i grafen än i kisel.
De många goda egenskaperna har skruvat upp förväntningarna på materialet inom alla möjliga tillämpningar. Men än så länge har ett fåtal grafenbaserade produkter lanserats på marknaden. Två exempel är ett tennisracket med en grafenkomposit från sporttillverkaren Head och en grafenbaserad ledande färg för tryckt elektronik från Vorbeck Materials.
Ny Teknik
2015-04-06
Intresset för svensk solel ökar snabbt.
Intresset för egen solcellsel ökar dramatiskt. Förra året installerades 36,3 MW solceller. Det är dubbelt så mycket som året före. Och den nya skatterabatten kan elda på utvecklingen.
Sett över hela den svenska elproduktionen står solcellerna för0.06 %. Italien får t ex 10% av sin el från solcellsanläggningar.
Ny teknik 14/15
2015-04-06
Flytande solceller överlevde vintern.
I en sjö i Värmland testas Sveriges första flytande solceller. Hittills har de klarat 20 minusgrader och 34 cm tjock is.
Anläggningen består av nio ihopkopplade flytblock med var sin solcellsmodul på 255W.
Fördelarna med att placera solceller på vatten har flera fördelar:
Ny Teknik 14/15
I senaste numret av Villa & Fritid finns på sid 4 en artikel om ”Smarta värmepumpar”.
Den handlar om moderna värmepumpars möjlighet att anpassa utnyttjandet efter dygnets olika elpriser.
http://villafritid.se/OnlineTidning…/Arkiv/vf0115/vf0115.pdf
Uppdaterad) Carnegie har placerat tre av sina Ceto vågkraftverk med kapacitet på 240 kilowatt vardera utanför Perth i Australien. Det unika med verken är att de genererar både elektricitet och dricksvatten. Rent sötvatten är en bristfällig vara i Australiens torra ökenlandskap.
Genom att släppa in rätt mängd havsvatten positioneras bojen ett par meter under ytan för att överleva stormar bättre. Bojens rörelse driver generatorer som omvandlar vågkraften till el. Kraften från vågorna används även för att pumpa vatten in mot land.
Där driver det yttre trycket destilleringen av havsvatten till dricksvatten. Det kallas omvänd osmos och innebär att ett halvgenomsläppligt membran utesluter jonerna men låter vattenmolekylerna passera.
Målet är att bygga en större park med en kapacitet på totalt tre megawatt i början av 2016. Australiensiska regeringen har investerat 85 miljoner kronor i projektet och går in med en lika stor summa igen för att stötta företagets expansion.
– Från och med nu är utmaningen att skala upp tekniken. Det är nyckeln till att få ner kostnaderna, säger företagets vd Michael Ottaviano till Abc News Perth.
Se: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3894152.ece
Det finska företaget Suomen Hyötytuuli har en park med elva vindkraftverk på kusten vid Björneborg i sydvästra Finland. Nästa år ska antalet utökas till 22 kraftverk.
– Vi har en del sällsynta fåglar i området, som vi vill skydda. Därför investerar vi en halv miljon euro i det nya radarsystemet, säger Suomen Hyötytuulis vd Toni Sulameri.
Systemet ska kartlägga fåglarnas flygrörelsemönster och eventuella förändringar i dem. Man vill också undersöka om kraftverken i sig påverkar fåglarnas beteende.
En annan viktig aspekt är att man vill hindra utrotningshotade fåglar från att dödas av rotorbladen.
– Vi tror att radarn ska kunna upptäcka stora fåglar, eller större flockar av små fåglar, på upp till tio kilometers avstånd. Om de närmar sig kraftverken ska en automatisk ljudsignal användas för att skrämma bort dem, förklarar Toni Sulameri.
Tekniken har utvecklats av konsultföretaget Pöyry och finska Statens tekniska forskningscentral, med hjälp från Tammerfors tekniska universitet.
I både Finland och Sverige förekommer det att planerade vindkraftverk stoppas av hänsyn till utrotningshotade fåglar. Anton Steen, analytiker på branschorganisationen Svensk Vindenergi, kan dock inte uttala sig om hur vanligt det är.
– Vi undersöker faktiskt den saken just nu. Men de planerade kraftverk som faktiskt får avslag är nog ändå bara toppen på ett isberg. Förekomst av stora rovfåglar är den enskilt vanligaste orsaken till att vindkraftprojekt stoppas redan på planeringsstadiet, säger han.
Radarsystem liknande det i Björneborg har varit på förslag på Gotland.
– Men mig veterligt har det aldrig testats i praktiken i Sverige, säger Anton Steen.
Kan detta vara ett sätt få färre kraftverk stoppade?
– Jag kan inte uttala mig om det innan jag vet mer om tekniken, kostnaderna och så vidare. All teknik som kan minska antalet dödade fåglar är naturligtvis välkommen. Men när det gäller rovfåglar, är det överlägset effektivaste sättet att inte bygga i de områden där de håller till.
Ny Teknik