En lysande idé som gagnar många.
2017-01-30
Indisk koncern satsar 1,8 miljarder kronor – nu kan svenska företaget bygga sin blykylda generation 4-reaktor.
Med den nya investeringen kan svenska KTH-avknoppade företaget Blykalla göra verklighet av planen att bygga en demonstrationsanläggning i full skala.
– Nu kan vi faktiskt bygga den första elproducerande reaktorn, säger Janne Wallenius, vd i Blykalla och professor i reaktorfysik vid KTH, när nyheten om investeringen presenterades på måndagsmorgonen.
I höstas köpte den indiska koncernen Essel Group Middle East in sig i svenska företaget Blykalla, med 150 miljoner kronor. ”Vi tror att vi kan ta den här forskningen ut i kommersiell användning inom fem sex år. Det här är en chans att få vara med och revolutionera kärnfysiken” sa koncernchefen Punkaj Gupta till Ny Teknik då.
Läs mer: Miljonregn över svensk generation 4-reaktor
Planen då var att utveckla en prototyp och starta processen med att få projektet granskat av de kanadensiska myndigheterna. Nu tar Essel Group nästa steg, med en betydligt större investering.
– De vill visa att de vill gå hela vägen till en kommersiell produkt, säger Janne Wallenius.
Forskningsarbetet kommer att utföras i Sverige, medan materialprovning och konstruktionsarbete ska utföras i Kanada. Intresset från Kanada bygger på ett behov att hitta energiförsörjning för små samhällen i avlägsna delar av landet som i dag är beroende av fossilt bränsle för elproduktionen.
Läs mer: Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt
Blykallas reaktor heter Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor, och har utvecklats på KTH . Det en fjärde generationens kärnkraftsreaktor, och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn.
Sealer är en blykyld reaktor. Smält bly som ska hålla 450 grader utgör kylmedlet. Blyet fungerar också som ett strålskydd.
En reaktor beräknas ha en livslängd på 30 år, och under den tiden ska inget nytt kärnbränsle behöva fyllas på. Reaktorn blir liten, sex gånger tre meter, och kommer att ha en elektrisk effekt på åtta megawatt. I Kanada är planen att reaktorn ska ligga 25 meter under jord.
Relaterade artiklar
Miljonregn över svensk generation 4-reaktor
Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt
”Vårt kärnavfall är en värdefull energiresurs”
ANNA ORRING
Ägarna till de två finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 vill ha tillstånd att fortsätta till 2038.
Tillstånden för att driva de två reaktorerna vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland går ut 2018. Nu har ägarna TVO (Industrins Kraft), lämnat in en ansökan för fortsatt drift i ytterligare 20 år, till 2038.
Olkiluoto 1 och 2 togs i drift 1978 och 1980. Kärnkraftverket ligger på finska västkusten norr om Åbo, i höjd med svenska Söderhamn. De två kokvattenreaktorerna levererades av Asea Atom. Reaktorerna har en sammanlagd effekt på 1 778 megawatt, och är i storlek jämförbara med Ringhals 1 och 2.
I Sverige har tagits beslut om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2, vilket ska ske 2019 och 2020. Även Oskarhamn 1 och 2 tas ur bruk i förtid.
TVO skriver i ett pressmeddelande att Olkiluoto 1 och 2 ”spelar en viktig roll i produktionen av baskraft i Finland”, och att anläggningen står för cirka 22 procent av landets elproduktion.
TVO ansöker också om att få fortsätta använda mellanlagret för använt kärnbränsle och kärnavfall som finns i Olkiluoto.
Hufvudstadsbladet skriver att arbets- och näringsministeriet ska starta remissrundan för förlängningen under februari. Ett viktigt underlag i beslutet blir bedömningen från myndigheten Strålsäkerhetscentralen. Beslut väntas komma i början av 2018.
En tredje reaktor håller på att byggas i Olkiluoto. Bygget är kraftigt försenat, nära tio år. Enligt TVO ska reaktorn kunna tas i drift i slutet av 2018.
Finlands andra kärnkraftverk, Lovisa i södra Finland som har två reaktorer, drivs av Forum och har tillstånd till 2027 och 2030. Enligt uppgifter i finska Uusima, som Svenska Yle citerar, är det troligt att Fortum kommer att ansöka om förlängt tillstånd.
ANNA ORRING
I Tyskland, som redan monterat ner stora delar av sin kärnkraft inom ramen för Energiewende, får tyska konsumenter betala cirka tre gånger mer per förbrukad kWh jämfört med en svensk konsument. En liknande utveckling för Sveriges elkonsumenter kan inte uteslutas.
Läs hela artikeln på
Källa: http://www.nyteknik.se/opinion/vart-karnavfall-ar-en-vardefull-energiresurs-6817043
2015-11-25
Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.
Läs: http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3947092.ece
Forskare i Göteborg har hittat en ny typ av kärnfusionsprocess. Nu hoppas de på miljövänlig energi till låg kostnad redan om några år.
Efter att ha skjutit med laser på ultratätt tungt väte, deuterium, gjorde en grupp forskare vid Göteborgs och Islands universitet en oväntad upptäckt. Mängder med partiklar med hög energi bildades, vilket visade att kärnfusion skedde. Det konstiga var att det knappt fanns några neutroner, en typ av partikel som normalt bildas i experiment när atomkärnor slås samman, fusionerar. Professor Leif Holmlid och hans kollegor kunde inte förstå var energin tog vägen och letade efter alla typer av partiklar. Då visade det sig att det i stället för neutroner hade bildats snabba tunga elektroner, så kallade myoner.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3933699.ece
2014-10-08
Sveriges totala elproduktion under 2013 var 149 TWh. Kärnkraften stod för 42%, 63,3 TWh. Vindkraftens andelökade kraftigt på grund av omfattande utbyggnad. Den stod för 9,9 TWh, dvs under 7%.
2014-10-08
Den nya regeringens energipolitik kan få stora konsekvenser för kärnkraften. Miljöpartiets Åsa Romson, ny miljöminister i Stefan Löfvens regering, menar att höjda avgifter och strängare krav på säkerheten kommer att tvinga fram stängningar av flera kärnkraftverk.
– Det är de äldsta och minsta reaktorerna som ligger sämst till, det tror jag alla håller med om, säger Kjell Jansson, vd för Svensk Energi.
Det betyder att de mest troliga valen är Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2.
Det finns ytterligare två huvudpunkter i överenskommelsen: Vattenfalls analysarbete för nybyggnation av kärnkraftverk avbryts och en blocköverskridande energikommission skapas. Där är avsikten att öka den förnybara elproduktionen med 30 terawattimmar till 2020.
Kraftbranschen är avvaktande i sina kommentarer.
– Vi avvaktar mer detaljerade uppgifter, men vi ser gärna en energikommission för att diskutera hur energisystemet ska se ut i framtiden. Vi är bekymrade över svensk basproduktion, säger Roger Strandahl, kommunikationschef på Eon.
Se mer: http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3853653.ece
Inget annat land i Europa bygger ut sin vindkraft till havs som Tyskland. Dagens kapacitet på 500MW blir fem gånger så stor när alla vindkraftsparker som håller på att byggas står klara. Ytterligare 6,6 GW är beslutade och hela 28 GW befinner sig på planeringsstadiet.
Eftersom den tyska nordsjökusten är nationalpark måste snurrorna byggas långt från land.
Vinden är starkare och mer stabil än på land, vilket ger fler drifttimmar med full effekt och stabilare elproduktion.
Acceptansen från befolkningen är stor eftersom vindkraftstornen varken syns eller hörs från land.
Man räknar med att priset på havsbaserad vindkraft skall vara ner på motsvarande 70 öre/kWh.
Under maj betalade jag själv 38 öre/kWh dvs något mer än 50% av det beräknade priset från tyska vindkraftverk . Under uppbyggnadsperioden, med stängda tyska kärnkraftverk, riskerar svenska konsumenter en prisökning för att finansiera tysk utbyggnad av vindkraft!
Abonnemanget dyrare än själva elen
Sveriges hyresgäster betalar nu mer för sina elabonnemang än för elen. Det visar en ny undersökning som Rapport redovisar.
Undersökningen som är gjord av Nils Holgerssongruppen med stöd av Hyresgästföreningen, visar att elpriserna sjunkit där det finns konkurrens men exploderat där företagen har monopol.
Allt högre pris tas ut för elnätet. År 2006 kostade elabonnemanget 26,22 kr/kvm men har nu stigit till 36,57 kr/kvm, en ökning på ca 40%.
Jag har tidigare skrivit om nätbolagens girighet, men att Energimyndigheten skall försöka bromsa prisexplosionen.