Enligt TV4-nyheterna i kväll har regeringen lagt en proposition att slopa kravet på bygglov för solceller från augusti. Förslaget är att det ska räcka med en anmälan i efterhand. Vore intressant att läsa propositionen för att se under vilka villkor man skulle slippa kravet på bygglov, men har inte hittat propositionen ännu.
Det är ett välkommet förslag då krav på bygglov eller inte varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner krävs idag inte bygglov medan det i andra krävs bygglov. Ett krav på bygglov innebär en extra kostnad för solcellsägaren och det ger en ökad och onödig administration för berörda parter.
Propositionen kan vara ett resultat av Boverkets uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov för solceller, som ska rapporteras senast 31 mars 2018 till regeringskansliet, se tidigare inlägg Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket. En positiv överraskning att regeringen lagt en proposition redan innan slutdatumet för Boverkets utredningsrapport.
 
Hoppas bara att förslaget inte hamnar i samma träck som Attefallhusen när man skall hantera det på kommunal nivå.

Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i ”Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

”Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

”Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

”Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

”Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

”Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten? Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

Sol- och vindlobbyn summerar energimängder sett över hela året utan att diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs. Ovetenskapligt beställningsverk, anser Lars Wiegert.

Den 12/7 publicerade Ny Teknik en artikel grundad på en rapport med rubriken ”100 procent förnybar elenergi år 2020 – 2025 – 2030?”, författad av forskare på Högskolan i Halmstad. Rapporten är ett beställningsverk på uppdrag av Greenpeace med flera, med syftet att visa hur kärnkraften på kort tid kan ersättas med förnybart.

Rapporten imponerar föga och är ovetenskaplig genom att den försöker bevisa ett förutbestämt resultat. Man kan bevisa det mesta om man utelämnar viktiga aspekter, vilket är fallet i den aktuella rapporten.

Den summerar energimängder sett över hela året utan att alls diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs.

Det är ju allom bekant att behoven varierar starkt med årstider, tid på dygnet mm. Därför är det den momentana effektbalansen som dimensionerar ett elkraftsystem, vilket häpnadsväckande nog författarna inte tycks förstå. Väderberoende energislag som inte kan regleras äventyrar effektbalansen. Just solceller har egenheten att leverera som mest då behovet är minst och tvärtom.

Vindsnurrornas slumpmässiga leveranser varierar så mycket att vattenkraften snart inte kan reglera tillräckligt mycket för att kompensera variationerna. Följden blir att frekvensen skenar iväg åt ena eller andra hållet och hela kraftnätet riskerar att braka samman. Tar man bort kärnkraften äventyras hela landets elkraftförsörjning.

Rapporten förutsätter även ökad förbränning av biomassa. Här är en annan naturlag som förtigs, nämligen att förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser. Det spelar ingen roll om man försöker rättfärdiga koldioxidutsläppen med att det absorberas av återväxt på annat håll. Kvar står det faktum att mindre eldning med biomassa minskar koldioxidutsläppen. Förvisso är det bra för klimatet att odla skog, men inte att elda upp den.

Rapporten är alltså inte värd ens trycksvärtan och borde inte publiceras i ansedda media.

Lars Wiegert, civilingenjör med 40 år i elkraftens tjänst

Papperstunna solceller.

Ett internationellt forskarlag på Syddansk Universitet har lyckats framställa en ny typ solceller som är tunna som ett papper.
Under fem års tid har ett arbetslag bestående av 14 forskare på Nanosyd centrum på Syddansk Universitet arbetat med att ta fram framtidens solceller.
Målet från starten har varit att ta fram en ny, supertunn solcell som också är betydligt billigare än dagens. Nu har forskarlaget nått ett genombrott i sitt arbete.
Den nya typen av kolbaserad solcell som de lyckats konstruera är tunn som ett papper, böjbar och tillverkad av ett organiskt material. Utvecklingsarbetet med solcellerna ska i princip vara färdigt, och nu återstår att trycka cellerna på band av folier eller celluloid för att de senare ska kunna appliceras på bland annat hustak, båtar och bilar, skriver sajten Energinyheterna.
– De tekniska framsteg som vi ser just nu kommer att bidra till att tillverkning av solceller och alstring av solenergi blir så billigt att detta kan göras utan komplicerade politiska beslut och statliga bidrag, säger Morten Madsen, universitetsläraren vid NanoSyd centrum vid Mads Clausen Institutet vid University of Southern Denmark, till Berlingske Business.
Arbetet med Syddanska Universitet har bland annat bekostats med stöd från EU och företaget Danfoss, som utöver pengar också bidragit med en produktionsanläggning för att framställa solcellerna enligt metoden ”roll-to-roll”, som bland annat möjliggör tillämpningar inom massproducerad elektronik.
Strukturer som tryckts på det sättet väntas ge dessutom funktionella polymerer helt nya användningsområden i framtiden.
Ett problem som dock återstår att lösa är att supertunna solceller i dagsläget har betydligt kortare livslängd än tjockare, konventionella celler.

Ändring i förordning om investeringsstöd till solceller

by Bengt

Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.

Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.

Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el ”som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen”,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

  • Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
  • Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
    • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
  • Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
    • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
    • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
      • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
  • Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
    • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
  • Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
    • Nätägaren? Knappast.
    • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
    • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
  • Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
    • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på såld solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

Så långt räcker solstödet.

Regeringens miljardsatsning på solceller ger ca 330 MW. Om fyra år kan solen stå för ca 0,2 % av landets elproduktion.
dagens solcellspris är ca 17,50 kronor per watt och ett genomsnitt av dagens stödnivå. Privatpersoner kan få 20% av installationskostnaden i bidrag,företag kan få 30%.
Alternativet till installationsstöd är att söka rot-bidrag.
Priset på solceller kommer sannolikt att fortsätta sjunka, vilket skulle resultera i att solcellsstödet skulle räcka till fler megawatt.