Enligt TV4-nyheterna i kväll har regeringen lagt en proposition att slopa kravet på bygglov för solceller från augusti. Förslaget är att det ska räcka med en anmälan i efterhand. Vore intressant att läsa propositionen för att se under vilka villkor man skulle slippa kravet på bygglov, men har inte hittat propositionen ännu.
Det är ett välkommet förslag då krav på bygglov eller inte varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner krävs idag inte bygglov medan det i andra krävs bygglov. Ett krav på bygglov innebär en extra kostnad för solcellsägaren och det ger en ökad och onödig administration för berörda parter.
Propositionen kan vara ett resultat av Boverkets uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov för solceller, som ska rapporteras senast 31 mars 2018 till regeringskansliet, se tidigare inlägg Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket. En positiv överraskning att regeringen lagt en proposition redan innan slutdatumet för Boverkets utredningsrapport.
 
Hoppas bara att förslaget inte hamnar i samma träck som Attefallhusen när man skall hantera det på kommunal nivå.
Senast ändrad: 2017-10-10 09:40
I veckans Läget på energimarknaderna rapporterar vi bland annat om att oljepriserna backat tillbaka något efter de prisökningar som skedde i samband med orkanerna som drog förbi Karibien och USA.
 
Oljemarknaden
Råoljepriserna backade något under föregående vecka, i trend med utvecklingen den senaste månaden. Mycket av nedgången kan förklaras med en rekyl från nivåer som nåddes i efterdyningarna av orkanerna Harvey, Irma och Maria i Mexikanska Golfen och Karibien. De relativt stora raffinaderinedstängningar som orkanerna medförde på USA:s sydkust innebar stora neddragningar av kommersiella bränslelager och som konsekvens ett uppdämt behov av råolja till raffinaderierna när de återstartade. Denna effekt har nu avmattats.
 
Gasmarknaden
Lägre temperaturer i nordvästra Europa har fått priserna på de flesta europeiska gashubbarna att stiga, vilket i sin tur har minskat efterfrågan på gas i elsektorn. De norska gasleveranserna har dock ökat de senaste veckorna, men nyheten om ytterligare underhållsarbete på de norska fälten Kollsnes och Vesterled kan resultera i en mer ansträngd, framför allt i Storbritannien. Detta minskar möjligheten för export till kontinenten vilket i sin tur kan trigga uttag ur lager i nordvästra Europa tidigare än förväntat. Nordvästeuropa planeras dock motta 0,55 miljarder kubikmeter LNG under vecka 41 vilket kan lätta upp marknadssituationen något.
 
Kolmarknaden
Europeiska kolpriser har ökat under den senaste veckan som en följd av en stor efterfrågan på el på den franska marknaden samt stödjande signaler från Stilla havs-området. Osäkerheter kring fransk kärnkraft har också ökat efterfrågan på kol. Strejker i australiensiska gruvor har också stärkt det europeiska kolpriset. Större prisökningar bromsades dock av en brist på fysiska transaktioner och en frånvaro av kinesiska köpare som en följd av den veckolånga ledigheten i samband med nationaldagen.
 
Marknaden för utsläppsrätter
Under vecka 39 steg priserna på utsläppsrätter med åtta procent, jämfört med föregående vecka. Under vecka 40 sjönk priserna, då lägre vinstmarginaler för de koleldade kraftverken minskade efterfrågan.

Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i ”Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

”Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

”Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

”Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

”Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

”Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten? Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Senast ändrad: 2017-09-19 09:56

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena blev för SE1 och SE2 motsvarande en ökning med 8 procent, samt för SE3 och SE4 en minskning med 7 respektive 8 procent sedan föregående vecka.

Terminspriserna för el för nästkommande månad sjönk under veckan med mellan 2-18 procent.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 5,5 procent från föregående vecka. Priset för elcertifikat ökade också något. Bränslepriserna för kol, olja och gas ökade något under veckan.

För vecka 37 var de ingående magasinsnivåerna i Sverige och Norden 80 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 84 respektive 83 procent. Tillgängligheten i kärnkraften ökade under veckan i Sverige och Norden med 29,9 respektive 17,6 procent, men nivåerna är fortsatt låga då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-09-12 09:30

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan.

Systempriset var i genomsnitt 3 procent lägre än under vecka 35. De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena sjönk med 9 procent för SE1 och SE2 jämfört med föregående vecka. För SE3 och SE 4 ökade priset något. Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal minskade under veckan. Priserna för nästkommande år var oförändrade.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 10,5 procent från veckan innan. Priset för elcertifikat sjönk något. Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
För vecka 36 var den ingående magasinnivån i Sverige 81 procent och för Norden 80 procent, vilket är nära normala nivåer. Tillgänglig kärnkraften var låg i Sverige och Norden under veckan då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

Senast ändrad: 2017-08-01 09:33

 

I veckans Läget på elmarknaden: Negativa spotpriser i Tyskland under söndagen.

Spotpriserna fortsatte sjunka under vecka 30 med en nedgång motsvarande 4 procent. Gaspriset var oförändrat under föregående vecka. Priset på kol och olja  steg med en ökning på 2 respektive 1 procent.

Finland, Baltikum och Tyskland upplevde kraftiga prisförändringar under föregående vecka där spotpriserna steg 23 procent i Lettland och Litauen, samt 12 respektive 10 procent i Estland och Finland. I Tyskland sjönk genomsnittspriset med 20 procent och spotpriserna var negativa sju timmar under söndagen. Detta till följd av ett överskott i förnyelsebar energi och låg efterfrågan.

Ringhals 1 är fortsatt på årlig revision och väntas åter i drift 31 augusti.

Från och med 1 juli är det ännu dyrare med el efter att energiskatten höjts – och ännu en höjning väntas 2019.

De som drabbas allra värst är villaägarna med stor elförbrukning.

1:a juli höjdes energiskatten för Sveriges hushåll med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning av energiskatten kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.

Skatten innebär att en normal villa med en årsförbrukning på 25000 kWh får betala cirka 1000 kronor mer i skatt per år, om man även räknar med moms. Höjningen av energiskatten väntas dra in cirka 3,3 miljarder kronor per år till statskassan.

Ersätter skatt på kärnkraft

Enligt regeringens energiöverenskommelse fasas skatten på “termisk effekt i kärnkraftsreaktorer” ut, och ersätts med en höjning av energiskatt för hushåll och tjänsteföretag.

 

Det rörliga elpriset har de senaste åren gått ner, från ett snittpris på 60 öre/kWh 2010 till 32 öre/kWh i dag. Orsaken är framför allt utbyggnaden av vindkraft som i dag står för 10 procent av svensk elproduktion.

– Personligen tycker jag det är hyckleri. När elpriset var högt sa man att elmarknaden fungerade. När nu elpriset är lågt, på grund av vindkraft, så höjer man elpriset via en skattehöjning.

Minst drabbade blir lägenhetskunderna. Deras kostnadshöjning väntas bli 105 kronor per år för en årlig elanvändning av 2000 kilowatt-timmar.

– Skattehöjningen slår hårdast mot dem som har lite högre förbrukning. Nu under sommaren kommer man inte märka så mycket eftersom man inte använder så mycket el. Men höjningen kommer att smyga sig på under hösten och vintern när elkonsumtionen går upp,

 

Gå med i mitt Elnätverk så att du kan luta dig tillbaka i soffan utan att hamna i elleverantörernas tillsvidareavtal: www.boraselhandel.se/elnatverket/

 

Regeringen meddelade idag i pressmeddelandet ”Regeringen beslutar om nya kvoter för elcertifikatsystemet” att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 (från nuvarande 2035), att systemet utökas med 18 TWh nya elcertifikat till år 2030 och att metodiken för att beräkna kvotplikten ändras. Kvotplikterna inverkar tillsammans med hur mycket elproduktion som tilldelas elcertifikat och elanvändningen hur priserna på elcertifikat utvecklas.

Spotpriserna idag för elcertifikat var motsvarade 5,25 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling och terminspriserna för åren 2019-2022 ligger på 4,8-4,9 öre/kWh. Spotpriserna för elcertifikat har rasat i år. I början på året var spotpriset 10,975 öre/kWh, vilket betyder att spotpriserna sedan dess halverats.

Enligt Energimyndighetens prisstatistik i Cesar har dock medelpriset för elcertifikat under juni hittills varit 9,918 öre/kWh vilket inte är lika stort prisfall från januari då medelpriset var 11,908 öre/kWh enligt Cesar.

Priserna är dock fjärran från toppen av elcertifikatpriser under 2008. Medelpriset under augusti 2008 var 33,386 öre/kWh enligt Cesar.

Ska bli intressant att se hur den nya metoden att beräkna kvotplikten påverkar elcertifikatpriserna. Metoden finns beskriven i propositionen ”Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017” .

Läs om elcertifikatsystemet på Energimyndighetens webb. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat för sin solelproduktionen men det är endast en liten andel av alla solcellsägare som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

Medelpris per månad för elcertifikat sedan starten för elcertifikatsystemet. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

2017-06-28

 

Nytt avtal från 2017-09-01

 

Det har idag blivit klart, efter en sista genomgång av inkomna anbud, att vi fortsätter med Borås Elhandel ytterligare 3 år.
De tre nya avtalsvarianterna kommer i stort att följa samma modell som tidigare

  1. Rörligt avtal med ett vinstpåslag som är 1,9 öre + 3,4 öre i elcertifikat (-0,9 öre från tidigare avtal)
  2. Rörligt avtal enligt punkt 1, men med möjlighet att vintersäkra till fast pris under december, januari och februari
  3. Fast pris under hela avtalsperioden. Lämpligt för dig som vill ha full koll  på kostnaderna.

 

Preliminärt kommer nätverket också att ha en sida på Borås Elhandel där nätverkets medlemmar kan förnya eller förlänga sina avtal, om man väljer att ha andra bindningstider.

 

Jag kommer tillsammans med Borås Elhandel att skicka ut mera utförlig information.