Det rörliga priset i Sverige ligger även i augusti kvar på de högre nivåerna som vi har sett under sommaren. Inköpspriset i elområde 3 för augusti landade på 32,94 öre/kWh, vilket är ungefär 3 öre högre än förra månaden.

Kolpriserna har stigit med ca 15 % sedan början av sommaren pga värmen i Europa och Kina.

Den årliga underhållsperioden för kärnkraften med avstängningar och nedtrappad kapacitet inför revisioner fortsätter under hösten.

I och med att den hydrologiska balansen (situationen i vattenkraften) har förbättrats under sommaren och den svenska kronan har förstärkts, så ligger elpriserna för de längre avtalen kvar på stabila nivåer.

Senast ändrad: 2017-09-19 09:56

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena blev för SE1 och SE2 motsvarande en ökning med 8 procent, samt för SE3 och SE4 en minskning med 7 respektive 8 procent sedan föregående vecka.

Terminspriserna för el för nästkommande månad sjönk under veckan med mellan 2-18 procent.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 5,5 procent från föregående vecka. Priset för elcertifikat ökade också något. Bränslepriserna för kol, olja och gas ökade något under veckan.

För vecka 37 var de ingående magasinsnivåerna i Sverige och Norden 80 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 84 respektive 83 procent. Tillgängligheten i kärnkraften ökade under veckan i Sverige och Norden med 29,9 respektive 17,6 procent, men nivåerna är fortsatt låga då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-09-12 09:30

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan.

Systempriset var i genomsnitt 3 procent lägre än under vecka 35. De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena sjönk med 9 procent för SE1 och SE2 jämfört med föregående vecka. För SE3 och SE 4 ökade priset något. Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal minskade under veckan. Priserna för nästkommande år var oförändrade.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 10,5 procent från veckan innan. Priset för elcertifikat sjönk något. Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
För vecka 36 var den ingående magasinnivån i Sverige 81 procent och för Norden 80 procent, vilket är nära normala nivåer. Tillgänglig kärnkraften var låg i Sverige och Norden under veckan då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Från och med årsskiftet kommer din nätfaktura bli ännu dyrare.
Från 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten på energiskatt från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. Det gör att nätfakturan kommer bli ännu större, samtidigt som elhandelsfakturan blir mindre med motsvarande belopp.
Energiskatten höjdes 1 juli med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.
Men från årsskiftet är det nätbolagen som beskattas, vilket innebär att den skatt som i dag faktureras av elhandelsbolagen framöver kommer faktureras från nätbolagen.
För konsumenten innebär flytten av energiskatten bara att skattekostnaden flyttas från elhandels-fakturan till nätfakturan. Den totala skatten blir densamma.

En sval vår och försommar har inneburit att vårfloden inte kommit igång på allvar förrän nu i juni och magasinen har börjat fyllas på rejält inför kommande höst och vinter. Den hydrologiska balansen har gått från -1 TWh förra månaden till -1,0 TWh idag.

Det rörliga medelpriset på Nord Pool hamnade för juni månad på 26,39 öre/kWh, jämfört med föregående månad då månadsmedelpriset för maj låg på 28,70 öre/kWh i Elområde 3.

All kärnkraft i Sverige är igång på 70 % i dagsläget. I år är underhållsperioden något senarelagd, vilket innebär att elproduktionen bedöms som stabil under sommaren.

Spotpriserna spås sjunka något under juli jämfört med juni, men utökad överföringskapacitet av el från Danmark till Tyskland kan påverka elpriset uppåt efter sommaren, vilket betyder att det kan vara läge snart att se över sitt elpris.
Källa. Borås Elhandel.

Senast ändrad: 2017-08-29 14:36

 

I Läget på energimarknaderna blickar vi tillbaka på utvecklingen under sommaren.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har fortsatt röra sig mot balans mellan utbud och efterfrågan under slutet av årets andra kvartal och början av det tredje kvartalet.
Sommarmånaderna bjöd på fortsatt stark efterfrågetillväxt, men också en fortsatt accelerering av skiffer-oljeproduktionen i USA. Sammantaget innebar detta att marknaden inte slog över till brist och därmed lagerneddragningar, som OPEC eftersträvat, utan att de globala lagernivåerna har endast sjunkit något från sina historiskt höga nivåer. Tecken på minskad disciplin bland de länder som kommit överens om produktionsminskningar riskerar i detta balanserade läge göra särskilt tydliga avtryck på marknaden.

Gasmarknaden

Den europeiska gasmarknaden började sommaren med ett starkare utbud än förväntat, då såväl norska som ryska gasleveranser ökade jämfört med samma tid förra året, samtidigt som fler LNG-leveranser nådde den europeiska marknaden. Marknaden har även styrts av en stark efterfrågan på gas som ett resultat av låga nivåer i vattenkraftverkens magasin på kontinenten, höga kolpriser samt begränsad kärnkraftskapacitet. Denna ”sommartrend” övergick dock till en aningen snävare marknad under mitten och slutet av juli, då ett underhållsarbete på ett norskt gasfält förlängdes och begränsade den norska exporten. Vid samma tidpunkt så ökade efterfrågan på LNG i Asien, vilket resulterade i färre leveranser till den europeiska marknaden. Den stora nyheten som påverkat marknaden under sommaren, och som kan komma att ha en mer långsiktig påverkan på marknaden, är utvecklingen kring Frankrikes kärnkraft.

Kolmarknaden

Kolmarknaderna har under sommaren till största del styrts av utvecklingen i stillahavsområdet, där framför allt en stark kinesisk efterfrågan, tillsammans med att landets kolproduktion minskat, har resulterat i stigande världsmarknadspriser på kol under större delen av sommaren. I Europa har priset även fått stöd av en ökad efterfrågan på el för kylning och luftkonditionering, särskilt under de värmeböljor som drabbat stora delar av Europa. Att magasinnivåerna för vattenkraftverken samtidigt har varit låga i framför allt de södra delarna av Europa har gjort att efterfrågan på övriga elproduktionsslag, som kolkraft, ökade.

Marknaden för utsläppsrätter

Priset på utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet, EU ETS, har överlag haft en stigande trend under sommaren, till stor del drivet av samma marknadsfundament som för kol.

Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

Senast ändrad: 2017-08-01 09:33

 

I veckans Läget på elmarknaden: Negativa spotpriser i Tyskland under söndagen.

Spotpriserna fortsatte sjunka under vecka 30 med en nedgång motsvarande 4 procent. Gaspriset var oförändrat under föregående vecka. Priset på kol och olja  steg med en ökning på 2 respektive 1 procent.

Finland, Baltikum och Tyskland upplevde kraftiga prisförändringar under föregående vecka där spotpriserna steg 23 procent i Lettland och Litauen, samt 12 respektive 10 procent i Estland och Finland. I Tyskland sjönk genomsnittspriset med 20 procent och spotpriserna var negativa sju timmar under söndagen. Detta till följd av ett överskott i förnyelsebar energi och låg efterfrågan.

Ringhals 1 är fortsatt på årlig revision och väntas åter i drift 31 augusti.

Från och med 1 juli är det ännu dyrare med el efter att energiskatten höjts – och ännu en höjning väntas 2019.

De som drabbas allra värst är villaägarna med stor elförbrukning.

1:a juli höjdes energiskatten för Sveriges hushåll med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning av energiskatten kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.

Skatten innebär att en normal villa med en årsförbrukning på 25000 kWh får betala cirka 1000 kronor mer i skatt per år, om man även räknar med moms. Höjningen av energiskatten väntas dra in cirka 3,3 miljarder kronor per år till statskassan.

Ersätter skatt på kärnkraft

Enligt regeringens energiöverenskommelse fasas skatten på “termisk effekt i kärnkraftsreaktorer” ut, och ersätts med en höjning av energiskatt för hushåll och tjänsteföretag.

 

Det rörliga elpriset har de senaste åren gått ner, från ett snittpris på 60 öre/kWh 2010 till 32 öre/kWh i dag. Orsaken är framför allt utbyggnaden av vindkraft som i dag står för 10 procent av svensk elproduktion.

– Personligen tycker jag det är hyckleri. När elpriset var högt sa man att elmarknaden fungerade. När nu elpriset är lågt, på grund av vindkraft, så höjer man elpriset via en skattehöjning.

Minst drabbade blir lägenhetskunderna. Deras kostnadshöjning väntas bli 105 kronor per år för en årlig elanvändning av 2000 kilowatt-timmar.

– Skattehöjningen slår hårdast mot dem som har lite högre förbrukning. Nu under sommaren kommer man inte märka så mycket eftersom man inte använder så mycket el. Men höjningen kommer att smyga sig på under hösten och vintern när elkonsumtionen går upp,

 

Gå med i mitt Elnätverk så att du kan luta dig tillbaka i soffan utan att hamna i elleverantörernas tillsvidareavtal: www.boraselhandel.se/elnatverket/

Senast ändrad: 2017-07-04 09:30

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om högre spotpriser i Sverige trots att systempriset sjunkit under veckan.

På grund av överföringsbegränsningar från Norge har de svenska spotprisetstigit i de svenska budområdena. I SE1-SE3 ökade spotpriserna med 12 procent och i SE4 med 2 procent.
Gaspriset var oförändrat.
Kolpriset ökade och oljepriset minskade, båda med 2 procent.
Det är fortsatt låg tillgänglighet av nordisk kärnkraft till följd av årliga revisioner. Ringhals 1 sattes åter i drift i slutet av juni. Olkiluoto 2 och Forsmark 1 är på årlig revision och väntas åter drift den 8 samt 24 juli.

Källa. Energimyndigheten.