För att öka produktionen av förnyelsebara energikällor och torv på ett kostnadseffektivt sätt finns elcertifikatsystemet, ett marknadsbaserat stödsystem.

Elcertifikatet gäller framförallt elleverantörer, elintensiv industri, producenter av förnybar el samt till viss del elanvändare. Vindkraft, solenergi, geometrisk energi, vågenergi, kräftvärmeverk med torv, viss vattenkraft och vissa biobränsle är de energikällor som kan tilldelas elcertifikat.

Tillsammans med Norge har Sverige gemensam elcertifikatmarknad vilket innebär att elcertifikathandel kan ske mellan länderna och över landsgränserna. Det gemensamma målet är att fram till 2020 öka den förnybara elproduktionen med ca 10 % totalt. Med hjälp av elcertifikat ökar möjligheten till att förbättra konkurrensen för de förnybara energikällorna i jämförelse med de som inte är förnybara.

Hur fungerar elcertifikat?
De producenter för el som finns på marknaden får elcertifikat för var producerad megawattimme el. Elproducenten säljer sedan detta vidare till elleverantörer och får således betalt för både el och elcertifikat. Sedan kan elhandlarna fördela kostnaden för elcertifikatet över sina kunder i förhållande till den årliga förbrukningen per kund – för privatkunder ingår alltså avgiften för elcertifikat i elpriset medan det för företag redovisas separat.

Det aktuella priset på elcertifikat beror på tillgång och efterfrågan och kan även variera mellan olika elleverantörer. För elkunder är kostnaden varierar alltså men uppgår oftast till några öre per kWh.

Senast ändrad: 2017-04-25 09:40

I veckans läget på elmarknaden: Ökade priser på elcertifikat, propositionen om en förlängning av elcertifikatsystemet har påverkat ökningen.

Systempriset ökade med 7 procent jämfört med föregående vecka. De svenska spotpriserna ökade däremot marginellt med några få procent jämfört med föregående vecka och låg runt 27 EUR/MWh.

Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år låg på ungefär samma nivå som förgående vecka, vilket innebär veckomedel på 26,0, 23,7 respektive 23,4 EUR/MWh.

Priset på elcertifikat ökade under veckan och steg med knappt 9 procent från föregående vecka till 76 SEK/MWh. Under veckan presenterades en proposition innehållande en förlängning av elcertifikatsystemet till 2030 med en ambitionshöjning på 18 TWh, vilket påverkat prisökningen.

Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen var vid ingången till veckan 30 procent, vilket är cirka 3 procentenheter under det normala och en viss förbättring.

Tillgängligheten i nordisk kärnkraft var 90 procent under veckan. Forsmark 3 var tillbaka i full drift i slutet av veckan efter några dagars avstängning pga ett bränsleläckage.

Senast ändrad: 2017-04-04 09:34

 

De svenska spotpriserna ökade med sex procent för samtliga elområden.

Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år sjönk mellan 1-2 procent. Priserna för kommande kvartal på olja och kol ökade något medan priset för gas föll marginellt under veckan. Utsläppsrätter för december 2017 sjönk med 3,7 procent i genomsnitt under veckan.

Nivåerna i de Nordiska vattenmagasinen var vid ingången till veckan 33 procent, vilket är cirka 5 procentenheter under det normala.

Tillgängligheten i nordisk kärnkraft var 90 procent under veckan då F3 togs ur drift för att reparera ett bränsleläckage föregående helg. Verket förväntas vara åter i drift under måndagen (3/4).

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-03-28 09:34

 

I veckans Läget på elmarknaden berättar vi om att det var ett något högre systempris och spotpriser under den gångna veckan. Underhåll på kablar påverkar fortfarande överföringen mellan Sverige och Norge.

Även denna vecka var spotpriserna något högre i Norge än i resterande Norden, med undantag för NO4 där priserna var som lägst. En anledning till prisskillnaderna var fortsatt underhåll på flera kablar vilket hade betydelse för överföringen mellan Sverige och Norge.

Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år sjönk något. Priserna för kommande kvartal på olja, kol och gas föll något under veckan vilket även priset på utsläppsrätter gjorde. Utsläppsrätter för december 17 sjönk med 4 procent. Även priset på elcertifikat, för mars 2018, sjönk 3 procent jämfört med vecka 11.

All kärnkraft i Norden fortsatte vara helt tillgänglig under i stort sett hela veckan. Under helgen togs F3 ur drift för en 8 dagars avställning för att åtgärda ett bränsleläckage.

Nivåerna i de Nordiska vattenmagasinen var vid ingången till veckan 35 procent, vilket är cirka 5 procentenheter under det normala.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-03-21 09:29

I veckans läge på elmarknaden berättar vi bland annat om att underhåll på kablar bidrog till en varierad prisbild i Norden under veckan.

Spotpriserna och systempriset gick ner i genomsnitt för samtliga elområden under vecka 11. Priserna var något högre i Norge än i resterande Norden, med undantag för NO4 där priserna var som lägst. Anledningen till prisskillnaderna var underhåll på flera kablar vilket hade betydelse för överföringen mellan Sverige och Norge.

Systempriset vecka 11 minskade i genomsnitt med 10 procent.

Skillnader mellan olika elområden berodde bl a på överföringsbegränsningar mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Nätet i Tyskland belastades med mycket vind och solkraft vilket gjorde att överföringen begränsades från tysk sida. Det innebar att SE4 inte kunde ta del av de låga priserna i Tyskland i slutet av veckan. I Danmark var priset negativt två timmar, som mest -4 EUR/MWh, tidigt tisdag morgon samtidigt som överföringskapaciteten till SE4 var begränsad.

Elcertifikat med utgång/leverans mars 2017 stängde sista handelsdagen på 72 SEK/MWh. Genomsnittet för vecka 11 för elcertifikat med leverans mars 2018 var 74 SEK/MWh vilket innebar en ökning med 4 procent från veckan innan.

 

Senast ändrad: 2017-03-14 09:57

I veckans läget på elmarknaden berättar vi bland annat om att spotpriset på el fortsätter att öka.

Systempriset för el fortsatte att öka en ökning med 7 procent från föregående vecka. De svenska spotpriserna steg med runt 10 procent och i Danmark steg spotpriserna ännu mer, uppåt 20 procent.

Terminspriserna för el fortsatte däremot att sjunka och för nästkommande månad gick priset ned med 3 procent. Terminspriserna för kol, olja och gas sjönk något under veckan, mellan 4 och 5 procent. De för veckan ingående nivåerna i de svenska och nordiska vattenmagasinen är fortfarande en bit under det normala, 40 respektive 31 procent.

Tillgängligheten för kärnkraften i Sverige och Norden är fortsatt hög, runt 100 procent under veckan.

Källa. Energimyndigheten

Senast ändrad: 2017-02-21 09:33

Elpriserna vände nedåt under förra veckan och elcertifikatpriset hamnade under rekordlåga 50 SEK/MWh.

Systempriset gick i genomsnitt ned med 11 procent från veckan innan. Spotpriserna i Norden sjönk mellan 3-27 procent. Veckans högsta genomsnittliga pris fann vi i SE4.

Terminspriset för el nästkommande månad och kommande kvartal sjönk något medan priset för år var oförändrade. Terminspriserna för kol och gas gick ned med 4 respektive 9 procent medan oljepriset var oförändrat jämfört med föregående vecka.

Priset på elcertifikat fortsatte sin nedgående trend och när veckan var över kunde nya rekordlåga nivåer konstateras. I genomsnitt sjönk priset med hela 20,4 procent och var i veckomedel 49,3 SEK/MWh. Föregående år var priset kring 140 SEK/MWh vid samma tid.

Källa; Energimyndigheten

2017-02-09

Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43 %. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.

Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2 % av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.

Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.

Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel nyligen angavs att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.

Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?

Ja! På lång sikt…

Solel inmatad till nätet per månad under åren 2014-2016. Data från Svenska Kraftnäts statistik.

Källa. Bengts nya villablogg.

2017-02-07

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025, ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15”.

Läs mer: Ovanligt dålig luft i Stockholm kom från koleldning

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Källa: Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/energi/rapport-da-kollapsar-marknaden-for-kolet-6823079?source=carma&utm_custom[cm]=302970289,31793&utm_campaign=mail4

2017-01-30

Indisk koncern satsar 1,8 miljarder kronor – nu kan svenska företaget bygga sin blykylda generation 4-reaktor.

Med den nya investeringen kan svenska KTH-avknoppade företaget Blykalla göra verklighet av planen att bygga en demonstrationsanläggning i full skala.

– Nu kan vi faktiskt bygga den första elproducerande reaktorn, säger Janne Wallenius, vd i Blykalla och professor i reaktorfysik vid KTH, när nyheten om investeringen presenterades på måndagsmorgonen.

 

I höstas köpte den indiska koncernen Essel Group Middle East in sig i svenska företaget Blykalla, med 150 miljoner kronor. ”Vi tror att vi kan ta den här forskningen ut i kommersiell användning inom fem sex år. Det här är en chans att få vara med och revolutionera kärnfysiken” sa koncernchefen Punkaj Gupta till Ny Teknik då.

Läs mer: Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

Planen då var att utveckla en prototyp och starta processen med att få projektet granskat av de kanadensiska myndigheterna. Nu tar Essel Group nästa steg, med en betydligt större investering.

– De vill visa att de vill gå hela vägen till en kommersiell produkt, säger Janne Wallenius.

Forskningsarbetet kommer att utföras i Sverige, medan materialprovning och konstruktionsarbete ska utföras i Kanada. Intresset från Kanada bygger på ett behov att hitta energiförsörjning för små samhällen i avlägsna delar av landet som i dag är beroende av fossilt bränsle för elproduktionen.

Läs mer: Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

Blykallas reaktor heter Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor, och har utvecklats på KTH . Det en fjärde generationens kärnkraftsreaktor, och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn.

Sealer är en blykyld reaktor. Smält bly som ska hålla 450 grader utgör kylmedlet. Blyet fungerar också som ett strålskydd.

En reaktor beräknas ha en livslängd på 30 år, och under den tiden ska inget nytt kärnbränsle behöva fyllas på. Reaktorn blir liten, sex gånger tre meter, och kommer att ha en elektrisk effekt på åtta megawatt. I Kanada är planen att reaktorn ska ligga 25 meter under jord.

Relaterade artiklar

 

Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

 

Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

 

”Vårt kärnavfall är en värdefull energiresurs”

 

ANNA ORRING