Ägarna till de två finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 vill ha tillstånd att fortsätta till 2038.

Tillstånden för att driva de två reaktorerna vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland går ut 2018. Nu har ägarna TVO (Industrins Kraft), lämnat in en ansökan för fortsatt drift i ytterligare 20 år, till 2038.

Olkiluoto 1 och 2 togs i drift 1978 och 1980. Kärnkraftverket ligger på finska västkusten norr om Åbo, i höjd med svenska Söderhamn. De två kokvattenreaktorerna levererades av Asea Atom. Reaktorerna har en sammanlagd effekt på 1 778 megawatt, och är i storlek jämförbara med Ringhals 1 och 2.

 

I Sverige har tagits beslut om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2, vilket ska ske 2019 och 2020. Även Oskarhamn 1 och 2 tas ur bruk i förtid.

TVO skriver i ett pressmeddelande att Olkiluoto 1 och 2 ”spelar en viktig roll i produktionen av baskraft i Finland”, och att anläggningen står för cirka 22 procent av landets elproduktion.

TVO ansöker också om att få fortsätta använda mellanlagret för använt kärnbränsle och kärnavfall som finns i Olkiluoto.

Hufvudstadsbladet skriver att arbets- och näringsministeriet ska starta remissrundan för förlängningen under februari. Ett viktigt underlag i beslutet blir bedömningen från myndigheten Strålsäkerhetscentralen. Beslut väntas komma i början av 2018.

En tredje reaktor håller på att byggas i Olkiluoto. Bygget är kraftigt försenat, nära tio år. Enligt TVO ska reaktorn kunna tas i drift i slutet av 2018.

Finlands andra kärnkraftverk, Lovisa i södra Finland som har två reaktorer, drivs av Forum och har tillstånd till 2027 och 2030. Enligt uppgifter i finska Uusima, som Svenska Yle citerar, är det troligt att Fortum kommer att ansöka om förlängt tillstånd.

 

ANNA ORRING

 

Vattenfall är inte färdiga med investeringar i Tyskland. Erfarenheterna från tidigare tyska investeringar har inte sjunkit in.

Svenska energijätten Vattenfall köper det tyska vindkraftsparkprojektet PNE Wind Atlantis från det tyska bolaget PNE Wind.

Köpesumman anges inte exakt av Vattenfall utan beskrivs som ett lågt, tvåsiffrigt antal miljoner euro.

Vindkraftsparken ligger i den tyska delen av Nordsjön. Projektet har en potential på 73 vindturbiner, enligt ett pressmeddelande.
Ny Teknik.

http://www.nyteknik.se/energi/vattenfall-koper-tysk-vindkraft-6816850

Sol- och vindlobbyn summerar energimängder sett över hela året utan att diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs. Ovetenskapligt beställningsverk, anser Lars Wiegert.

Den 12/7 publicerade Ny Teknik en artikel grundad på en rapport med rubriken ”100 procent förnybar elenergi år 2020 – 2025 – 2030?”, författad av forskare på Högskolan i Halmstad. Rapporten är ett beställningsverk på uppdrag av Greenpeace med flera, med syftet att visa hur kärnkraften på kort tid kan ersättas med förnybart.

Rapporten imponerar föga och är ovetenskaplig genom att den försöker bevisa ett förutbestämt resultat. Man kan bevisa det mesta om man utelämnar viktiga aspekter, vilket är fallet i den aktuella rapporten.

Den summerar energimängder sett över hela året utan att alls diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs.

Det är ju allom bekant att behoven varierar starkt med årstider, tid på dygnet mm. Därför är det den momentana effektbalansen som dimensionerar ett elkraftsystem, vilket häpnadsväckande nog författarna inte tycks förstå. Väderberoende energislag som inte kan regleras äventyrar effektbalansen. Just solceller har egenheten att leverera som mest då behovet är minst och tvärtom.

Vindsnurrornas slumpmässiga leveranser varierar så mycket att vattenkraften snart inte kan reglera tillräckligt mycket för att kompensera variationerna. Följden blir att frekvensen skenar iväg åt ena eller andra hållet och hela kraftnätet riskerar att braka samman. Tar man bort kärnkraften äventyras hela landets elkraftförsörjning.

Rapporten förutsätter även ökad förbränning av biomassa. Här är en annan naturlag som förtigs, nämligen att förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser. Det spelar ingen roll om man försöker rättfärdiga koldioxidutsläppen med att det absorberas av återväxt på annat håll. Kvar står det faktum att mindre eldning med biomassa minskar koldioxidutsläppen. Förvisso är det bra för klimatet att odla skog, men inte att elda upp den.

Rapporten är alltså inte värd ens trycksvärtan och borde inte publiceras i ansedda media.

Lars Wiegert, civilingenjör med 40 år i elkraftens tjänst

Papperstunna solceller.

Ett internationellt forskarlag på Syddansk Universitet har lyckats framställa en ny typ solceller som är tunna som ett papper.
Under fem års tid har ett arbetslag bestående av 14 forskare på Nanosyd centrum på Syddansk Universitet arbetat med att ta fram framtidens solceller.
Målet från starten har varit att ta fram en ny, supertunn solcell som också är betydligt billigare än dagens. Nu har forskarlaget nått ett genombrott i sitt arbete.
Den nya typen av kolbaserad solcell som de lyckats konstruera är tunn som ett papper, böjbar och tillverkad av ett organiskt material. Utvecklingsarbetet med solcellerna ska i princip vara färdigt, och nu återstår att trycka cellerna på band av folier eller celluloid för att de senare ska kunna appliceras på bland annat hustak, båtar och bilar, skriver sajten Energinyheterna.
– De tekniska framsteg som vi ser just nu kommer att bidra till att tillverkning av solceller och alstring av solenergi blir så billigt att detta kan göras utan komplicerade politiska beslut och statliga bidrag, säger Morten Madsen, universitetsläraren vid NanoSyd centrum vid Mads Clausen Institutet vid University of Southern Denmark, till Berlingske Business.
Arbetet med Syddanska Universitet har bland annat bekostats med stöd från EU och företaget Danfoss, som utöver pengar också bidragit med en produktionsanläggning för att framställa solcellerna enligt metoden ”roll-to-roll”, som bland annat möjliggör tillämpningar inom massproducerad elektronik.
Strukturer som tryckts på det sättet väntas ge dessutom funktionella polymerer helt nya användningsområden i framtiden.
Ett problem som dock återstår att lösa är att supertunna solceller i dagsläget har betydligt kortare livslängd än tjockare, konventionella celler.

Ändring i förordning om investeringsstöd till solceller

by Bengt

Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.

Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.

Ny Tekning skriver om en ny  vindsnurra för läkägen.

http://www.nyteknik.se/energi/ny-vindturbin-for-kraftverk-i-la-6781998?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom[apsis]=673276513&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

Ledarstick angående skatten på solel.

http://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1811/

Regeringens huvudlösa beskattning av klimatsmarta lösningar. En lösning som minskar behovet av fossilbränsle.

2016-06-15

Här är energiöverenskommelsen

Här är de viktigaste delarna i energiöverenskommelsen

* ”Expressaveckling” under två år av effektskatten för kärnkraften.
* Ägarna bestämmer själva om de vill bygga nya kärnkraftverk. Men inga statliga subventioner.
* 100 procent förnybar elproduktion 2040. Men inget stoppdatum för kärnkraften.
* Sänkt skatt på fastigheter för vattenkraften.
* Regeringen ska se över avgiften för kärnavfallshantering. Kärnkraften ska betala sina egna kostnader.
* Höjning av skadeståndskraven för kärnkraften från 3 till 12 miljarder kronor.
* Förlängt stöd till elcertifikaten till ytterligare 18 TW. Utökas med 60 procent till 2030.

* Stöd till havsbaserad vattenkraft.

* Överenskommelse om att Sverige ska vara en stor elexportör även framöver.
* Kärnkraften kan finnas kvar efter 2040 om den har en roll att spela, ingen kan regering kan lägga ner kärnkraften.
* Energieffektiviseringsprogram.

2016-02-05

 

”Vattenkraften hotad av för hög skatt”

 

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3959789.ece

 

Tidigare har jag länkat till beslutet om att höja effektskatten på kärnkraft gör att fullt funktionsdugliga reaktorer stängs i förtid.
Förutsättningarna för en säker elförsörjning bygger på att de energikällor som utgör basen inte belastas med kostnader som de inte kan bära. Nuvarande beslut innebär att man ser energin som ”statens mjölkkossa”.

Vindkraft och solenergi får ju snarast ses som komplement till vatten- och kärnkraft. För att mera långsiktigt klara energiförsörjningen, om man vill fasa ut kärnkraften, bör satsningarna på värmepumpar – såväl jord- som bergvärme, men också luftvärmepumpar.

De pågår ju också forskning kring ny kärnenergi men nuvarande regering kommer sannolikt att strypa dessa anslag.

2016-01-15

Klarar vi kylan?

Elbristen i södra Sverige kompenseras med import, framför allt med kolframställd el från Tyskland. Och priserna stiger.

Nu importerar vi el från tyska fossilkraftverk.

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3956487.ece