Ett stabilt system för tillförlitlig elförsörjning är nödvändigt i ett utvecklat samhälle med allt högre grad av digitalisering. Vårt land är i färd med att ställa om vår energiförsörjning till hundra procent förnyelsebar energi till 2040. En betydande ökning av elbehovet följer av detta när många samhällsfunktioner som transporter och industrier ska gå över till eldrift.

Kärnkraft är mest fossilfritt men betraktas inte som förnybart och ska utan faktabas, baserat på helt politiska beslut, avvecklas. Vattenkraften är den andra stora baskraftkällan. Den kan inte av miljöhänsyn ökas särskilt mycket. Detta är den bräckliga grunden för strategin att bygga ut vindkraften väldigt mycket.

Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Regeringen i samförstånd med övriga politiska partier planerar för att bygga ut vindkraften till 100 TWh/ år. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har uppdraget att skapa en Nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad. Formulerat som ”För att minimera vindkraftens möjliga konflikter med vissa miljökvalitetsmål krävs en genomtänkt strategi för hur och var vindkraften bör byggas ut, på land såväl som till havs, med hänsyn tagen till de effekter som kan uppstå för både miljö och hälsa.”

Nu är man inne på andra året och har kommit på att man skulle nog blanda in Svenska Kraftnät (SVK) som är statens opolitiska myndighet för att säkerställa, att det alltid finns ström i nätet och att det finns nät att distribuera den med. Deras svar på utredningens förfrågan är en total sågning.

Av svaret förstår man att i ivern att driva på vindkraftutbyggnad har man bortsett från många kritiska frågeställningar. Samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har inte alla svaren. Egentligen inte ens de mest fundamentala!

Saxat ur SVK:s remissvar:

Saknas beskrivning av bakomliggande analyser för bedömningen att just en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft är nödvändig för 100 procent förnybart.

Tycker det är märkligt att just frågorna hur och var vindkraften bör byggas är de viktigaste. En frågeställning skulle ju kunna vara vilka grundförutsättningarna är. Till exempel att eventuell produktion kan anslutas och integreras i elkraftsystemet. (Ironin inte våra ord. De är SVK original)

Först efter att elkraftsystemets behov, utmaningar och förutsättningar utretts för att en driftsäker samverkan uppnås, kan analyser för hållbar utbyggnad av förnybara energikällor och maximerad miljönytta genomföras.

Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver.

Svenska kraftnät saknar i förslaget en mer utförlig beskrivning om hur uppdraget tänker ta hänsyn till elkraftsystemets tekniska förutsättningar, påverkan på elmarknaden och förväntningarna på Svenska kraftnäts roll som systemansvarig.

100 TWh / år från vindkraft behöver 30 000-35  000 MW i installerad kapacitet. En sådan mängd produktion kommer inte vara möjligt att ta in i befintlig nätstruktur, utan kräver omfattande nätförstärkningar. Det är tio till tolv tusen vindkraftverk, som levererar vad som helst mellan noll och full effekt beroende på vädret. Ibland brist på effekt och ibland ett gigantiskt överskott, som ingen behöver. Vårt behov av elektrisk effekt ligger mellan mindre än 10 000 MW en sommardag och 26000 MW en svinkall februarimorgon. Som system ett rejält problem att hantera. Det blundar man för!

Diplomatiskt formulerat men en av de praktfullare sågningarna av politisk inkompetens som en expertmyndighet levererat. Kommer detta dråpslag att ge något avtryck på energi- och klimatpolitiken? Det återstår att se.

Evert Andersson

Mats Kälvemark

fria debattörer

Enligt TV4-nyheterna i kväll har regeringen lagt en proposition att slopa kravet på bygglov för solceller från augusti. Förslaget är att det ska räcka med en anmälan i efterhand. Vore intressant att läsa propositionen för att se under vilka villkor man skulle slippa kravet på bygglov, men har inte hittat propositionen ännu.
Det är ett välkommet förslag då krav på bygglov eller inte varierar från kommun till kommun. I vissa kommuner krävs idag inte bygglov medan det i andra krävs bygglov. Ett krav på bygglov innebär en extra kostnad för solcellsägaren och det ger en ökad och onödig administration för berörda parter.
Propositionen kan vara ett resultat av Boverkets uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov för solceller, som ska rapporteras senast 31 mars 2018 till regeringskansliet, se tidigare inlägg Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket. En positiv överraskning att regeringen lagt en proposition redan innan slutdatumet för Boverkets utredningsrapport.
 
Hoppas bara att förslaget inte hamnar i samma träck som Attefallhusen när man skall hantera det på kommunal nivå.

Senast ändrad: 2017-10-24 09:39

  

I veckans Läget på energimarknaderna skriver vi bland annat om stärkta oljepriser till följd av sjunkande oljelager i USA samt ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har under de två senaste veckorna präglats av bland annat ökad osäkerhet i Mellanöstern, dels i relationen mellan USA och Iran och dels mellan Irak och irakiska Kurdistan. Priserna har fluktuerat men har i grunden stärkts till följd av minskade kommersiella råoljelager i USA samt en rapporterad ökad produktion från både USA och OPEC, även om produktionen i USA i förra veckan nådde relativt låga nivåer till följd av oväder.

Gasmarknaden

På gassidan har priserna gått ned de senaste två veckorna till följd av varmare temperaturer i nordvästra Europa samt stabila leveranser av både norsk, rysk och flytande gas. Gaspriserna har dock stöttats till viss del av begränsad kärnkraftskapacitet i Frankrike.

Kolmarknaden

En minskad kärnkraftsproduktion i Frankrike tillsammans med strejk i flertalet kolgruvor i Australien har också lett till att kolpriserna stigit under de senaste veckorna och nått rekordhöga prisnivåer.

Marknaden för utsläppsrätter

Också utsläppsrätter har handlats till höga priser under de senaste veckorna och påverkas delvis av osäkerhet kring utsläppsmarknaden efter Brexit.

Senast ändrad: 2017-10-10 09:40
I veckans Läget på energimarknaderna rapporterar vi bland annat om att oljepriserna backat tillbaka något efter de prisökningar som skedde i samband med orkanerna som drog förbi Karibien och USA.
 
Oljemarknaden
Råoljepriserna backade något under föregående vecka, i trend med utvecklingen den senaste månaden. Mycket av nedgången kan förklaras med en rekyl från nivåer som nåddes i efterdyningarna av orkanerna Harvey, Irma och Maria i Mexikanska Golfen och Karibien. De relativt stora raffinaderinedstängningar som orkanerna medförde på USA:s sydkust innebar stora neddragningar av kommersiella bränslelager och som konsekvens ett uppdämt behov av råolja till raffinaderierna när de återstartade. Denna effekt har nu avmattats.
 
Gasmarknaden
Lägre temperaturer i nordvästra Europa har fått priserna på de flesta europeiska gashubbarna att stiga, vilket i sin tur har minskat efterfrågan på gas i elsektorn. De norska gasleveranserna har dock ökat de senaste veckorna, men nyheten om ytterligare underhållsarbete på de norska fälten Kollsnes och Vesterled kan resultera i en mer ansträngd, framför allt i Storbritannien. Detta minskar möjligheten för export till kontinenten vilket i sin tur kan trigga uttag ur lager i nordvästra Europa tidigare än förväntat. Nordvästeuropa planeras dock motta 0,55 miljarder kubikmeter LNG under vecka 41 vilket kan lätta upp marknadssituationen något.
 
Kolmarknaden
Europeiska kolpriser har ökat under den senaste veckan som en följd av en stor efterfrågan på el på den franska marknaden samt stödjande signaler från Stilla havs-området. Osäkerheter kring fransk kärnkraft har också ökat efterfrågan på kol. Strejker i australiensiska gruvor har också stärkt det europeiska kolpriset. Större prisökningar bromsades dock av en brist på fysiska transaktioner och en frånvaro av kinesiska köpare som en följd av den veckolånga ledigheten i samband med nationaldagen.
 
Marknaden för utsläppsrätter
Under vecka 39 steg priserna på utsläppsrätter med åtta procent, jämfört med föregående vecka. Under vecka 40 sjönk priserna, då lägre vinstmarginaler för de koleldade kraftverken minskade efterfrågan.

Senast ändrad: 2017-10-03 10:00

Lägre spotpriser i Sverige och negativa timpriser i DK1.

Systempriset gick under veckan ner 7 procent vilket är lägre än under vecka 38. De genomsnittliga spotpriserna för SE1-SE3 sjönk med 14 procent medan SE4 sjönk med 17 procent.

Under veckan förekom negativa timpriser i Danmark (DK1). Priserna för kvartal 1 2018 för SE1-SE4 sjönk under veckan med mellan 5-31 procent.

Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan. Kolpriset sjönk dock med 3 procent.

De ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden ligger fortsatt strax under normalnivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 70 respektive 60 procent. Ringhals 2 började sin upprampning under veckan efter att ha varit i årlig revision.

Energimarknadsinspektionen

Senast ändrad: 2017-09-19 09:56

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena blev för SE1 och SE2 motsvarande en ökning med 8 procent, samt för SE3 och SE4 en minskning med 7 respektive 8 procent sedan föregående vecka.

Terminspriserna för el för nästkommande månad sjönk under veckan med mellan 2-18 procent.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 5,5 procent från föregående vecka. Priset för elcertifikat ökade också något. Bränslepriserna för kol, olja och gas ökade något under veckan.

För vecka 37 var de ingående magasinsnivåerna i Sverige och Norden 80 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 84 respektive 83 procent. Tillgängligheten i kärnkraften ökade under veckan i Sverige och Norden med 29,9 respektive 17,6 procent, men nivåerna är fortsatt låga då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Källa. Energimyndigheten.

Från och med årsskiftet kommer din nätfaktura bli ännu dyrare.
Från 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten på energiskatt från elhandelsföretagen till elnätsföretagen. Det gör att nätfakturan kommer bli ännu större, samtidigt som elhandelsfakturan blir mindre med motsvarande belopp.
Energiskatten höjdes 1 juli med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.
Men från årsskiftet är det nätbolagen som beskattas, vilket innebär att den skatt som i dag faktureras av elhandelsbolagen framöver kommer faktureras från nätbolagen.
För konsumenten innebär flytten av energiskatten bara att skattekostnaden flyttas från elhandels-fakturan till nätfakturan. Den totala skatten blir densamma.

En sval vår och försommar har inneburit att vårfloden inte kommit igång på allvar förrän nu i juni och magasinen har börjat fyllas på rejält inför kommande höst och vinter. Den hydrologiska balansen har gått från -1 TWh förra månaden till -1,0 TWh idag.

Det rörliga medelpriset på Nord Pool hamnade för juni månad på 26,39 öre/kWh, jämfört med föregående månad då månadsmedelpriset för maj låg på 28,70 öre/kWh i Elområde 3.

All kärnkraft i Sverige är igång på 70 % i dagsläget. I år är underhållsperioden något senarelagd, vilket innebär att elproduktionen bedöms som stabil under sommaren.

Spotpriserna spås sjunka något under juli jämfört med juni, men utökad överföringskapacitet av el från Danmark till Tyskland kan påverka elpriset uppåt efter sommaren, vilket betyder att det kan vara läge snart att se över sitt elpris.
Källa. Borås Elhandel.

Senast ändrad: 2017-08-29 14:36

 

I Läget på energimarknaderna blickar vi tillbaka på utvecklingen under sommaren.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har fortsatt röra sig mot balans mellan utbud och efterfrågan under slutet av årets andra kvartal och början av det tredje kvartalet.
Sommarmånaderna bjöd på fortsatt stark efterfrågetillväxt, men också en fortsatt accelerering av skiffer-oljeproduktionen i USA. Sammantaget innebar detta att marknaden inte slog över till brist och därmed lagerneddragningar, som OPEC eftersträvat, utan att de globala lagernivåerna har endast sjunkit något från sina historiskt höga nivåer. Tecken på minskad disciplin bland de länder som kommit överens om produktionsminskningar riskerar i detta balanserade läge göra särskilt tydliga avtryck på marknaden.

Gasmarknaden

Den europeiska gasmarknaden började sommaren med ett starkare utbud än förväntat, då såväl norska som ryska gasleveranser ökade jämfört med samma tid förra året, samtidigt som fler LNG-leveranser nådde den europeiska marknaden. Marknaden har även styrts av en stark efterfrågan på gas som ett resultat av låga nivåer i vattenkraftverkens magasin på kontinenten, höga kolpriser samt begränsad kärnkraftskapacitet. Denna ”sommartrend” övergick dock till en aningen snävare marknad under mitten och slutet av juli, då ett underhållsarbete på ett norskt gasfält förlängdes och begränsade den norska exporten. Vid samma tidpunkt så ökade efterfrågan på LNG i Asien, vilket resulterade i färre leveranser till den europeiska marknaden. Den stora nyheten som påverkat marknaden under sommaren, och som kan komma att ha en mer långsiktig påverkan på marknaden, är utvecklingen kring Frankrikes kärnkraft.

Kolmarknaden

Kolmarknaderna har under sommaren till största del styrts av utvecklingen i stillahavsområdet, där framför allt en stark kinesisk efterfrågan, tillsammans med att landets kolproduktion minskat, har resulterat i stigande världsmarknadspriser på kol under större delen av sommaren. I Europa har priset även fått stöd av en ökad efterfrågan på el för kylning och luftkonditionering, särskilt under de värmeböljor som drabbat stora delar av Europa. Att magasinnivåerna för vattenkraftverken samtidigt har varit låga i framför allt de södra delarna av Europa har gjort att efterfrågan på övriga elproduktionsslag, som kolkraft, ökade.

Marknaden för utsläppsrätter

Priset på utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet, EU ETS, har överlag haft en stigande trend under sommaren, till stor del drivet av samma marknadsfundament som för kol.

Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.