2017-02-09

Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43 %. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.

Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2 % av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.

Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.

Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel nyligen angavs att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.

Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?

Ja! På lång sikt…

Solel inmatad till nätet per månad under åren 2014-2016. Data från Svenska Kraftnäts statistik.

Källa. Bengts nya villablogg.

Läs om hur vintervädret och överföringsbegränsningar påverkade den nordiska prisbilden i veckan som gick, i Läget på elmarknaden för vecka 5, 2017.

Systempriset gick i genomsnitt upp med 4 procent från veckan innan och spotpriserna i Norden ökade mellan 3-8 procent. Högst var priset i SE4 Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år ökade 3-10 procent på grund av prognoser om kallare och torrare väder.

Priset på elcertifikat, vars nedgång påtalades i ”Läget på elmarknaden v4 2017”, fortsatte nedåt. I genomsnitt sjönk priset med ytterligare 3,6 procent.

Nederbörden i Norden var under det normala även vecka 5 vilket är en förklaring till att nivåerna i vattenmagasinen är fortsatt låga i jämförelse med normalvärden för årstiden.

Källa. Energimyndigheten.

2017-02-07

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025, ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15”.

Läs mer: Ovanligt dålig luft i Stockholm kom från koleldning

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Källa: Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/energi/rapport-da-kollapsar-marknaden-for-kolet-6823079?source=carma&utm_custom[cm]=302970289,31793&utm_campaign=mail4

2017-01-11

 

Nu skärps kraven på produkter med nätverksuppkoppling. De måste dra hälften så mycket el i standby-läge men fortfarande göra samma jobb.
Ju fler produkter som blir uppkopplade mot nätet, desto större blir deras del av den totala energianvändningen. För att undvika onödig energianvändning finns så kallade ekodesignkrav på uppkopplade produkter, till exempel tv-apparater, digitalboxar, tvättmaskiner, kylskåp och högtalare.
Den 1 januari 2017 skärptes ekodesignkraven för produkter i nätverksstandby-läge. De nya kraven innebär att den tillåtna maxeffekten i nätverksstandby för produkterna sänks från 6 W till 3 W.
För produkter med hög nätverkstillgänglighet (HiNA, high network availability) sänks gränsen från 12 W till 8 W.
Tillverkare, importörer och återförsäljare får efter den 1 januari 2017 bara sätta produkter på marknaden om de uppfyller de nya kraven.
– Målet med ekodesignkraven på dessa produkter är att deras energianvändning ska närma sig nivån som produkter utan nätverksuppkoppling måste förhålla sig till, för att nå ett hållbart samhälle. I dag får de produkterna bara ha 0,5 W i standby-läge, säger Johanna Whitlock, projektledare för ekodesign på Energimyndigheten.
De nya reglerna handlar om läget när apparaten upprätthåller kontakt med internet för att kunna ta emot signaler om att det finns uppdateringar att hämta eller att arbete ska utföras, till exempel att tvättmaskinen ska börja tvätta.
– När apparaten är uppkopplad och aktiv, till exempel laddar ner uppdateringar eller streamar, finns inga begränsningar på energianvändningen. De nya reglerna gäller när den är i ”lyssnarläget”, säger Johanna Whitlock.
Med de nya kraven väntas EU:s hushålls- och kontorsutrustning spara 38 TWh varje år från och med år 2020.
Energimyndigheten gör marknadskontroller för att säkerställa att de produkter som finns på marknaden följer ekodesignkraven. Hittills visar testerna att nätverksuppkopplade produkter klarar reglerna med råge.
– Resultaten av våra tester visar att de flesta tillverkarna inte kommer att ha några problem med att uppfylla de nya kraven, säger Martijn Jansen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

LINDA NOHRSTEDT

Ny Teknik

2017-01-17

Läget på elmarknaden vecka 2, 2017

Senast ändrad: 2017-01-17 09:36

 

Läget på elmarknaden vecka 2 rapporterar vi bland annat om att elpriserna föll tillbaka under vecka 2.

Under vecka 2 föll priserna på spotmarknaden tillbaka för samtliga elområden i Norden jämfört med veckan innan. Systempriset hamnade på 30,0 EUR/MWh vilket var 8 procent lägre än veckan innan.

Spotpriserna för de svenska elområdena sjönk mellan 9-11 procent. SE4 noterade ett något högre pris på 31,8 EUR/MWh jämfört med SE1, SE2 och SE3 som noterade samma pris på 30,3 EUR/MWh. Orsaker till att elpriset föll var bland annat att elanvändningen minskade till följd av stigande temperaturer och att kärnkraften producerar på full effekt.

Terminspriserna på nästkommande månad, kvartal och år föll tillbaka under veckan i genomsnitt 1-4 procent. Nästkommande år handlades för 22,8 EUR/MWh vilket var en minskning med cirka 4 procent jämför med veckan innan.

Magasinsfyllnadsgraden i Norden ligger 7 procent under normalvärdet för vecka 2 medan för Sverige ligger motsvarande siffra på 13 procent under normalen.

Tillgänglig kapacitet i kärnkraften i Norden är fortsatt hög och låg under vecka 2 på 100 procent.

Källa. Energimyndigheten

I Tyskland, som redan monterat ner stora delar av sin kärnkraft inom ramen för Energiewende, får tyska konsumenter betala cirka tre gånger mer per förbrukad kWh jämfört med en svensk konsument. En liknande utveckling för Sveriges elkonsumenter kan inte uteslutas.

Läs hela artikeln på

Källa: http://www.nyteknik.se/opinion/vart-karnavfall-ar-en-vardefull-energiresurs-6817043

Sammanställning av månadsmedelpriset 2016.
Källa : Energimarknadsbyrån.

Sol- och vindlobbyn summerar energimängder sett över hela året utan att diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs. Ovetenskapligt beställningsverk, anser Lars Wiegert.

Den 12/7 publicerade Ny Teknik en artikel grundad på en rapport med rubriken ”100 procent förnybar elenergi år 2020 – 2025 – 2030?”, författad av forskare på Högskolan i Halmstad. Rapporten är ett beställningsverk på uppdrag av Greenpeace med flera, med syftet att visa hur kärnkraften på kort tid kan ersättas med förnybart.

Rapporten imponerar föga och är ovetenskaplig genom att den försöker bevisa ett förutbestämt resultat. Man kan bevisa det mesta om man utelämnar viktiga aspekter, vilket är fallet i den aktuella rapporten.

Den summerar energimängder sett över hela året utan att alls diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs.

Det är ju allom bekant att behoven varierar starkt med årstider, tid på dygnet mm. Därför är det den momentana effektbalansen som dimensionerar ett elkraftsystem, vilket häpnadsväckande nog författarna inte tycks förstå. Väderberoende energislag som inte kan regleras äventyrar effektbalansen. Just solceller har egenheten att leverera som mest då behovet är minst och tvärtom.

Vindsnurrornas slumpmässiga leveranser varierar så mycket att vattenkraften snart inte kan reglera tillräckligt mycket för att kompensera variationerna. Följden blir att frekvensen skenar iväg åt ena eller andra hållet och hela kraftnätet riskerar att braka samman. Tar man bort kärnkraften äventyras hela landets elkraftförsörjning.

Rapporten förutsätter även ökad förbränning av biomassa. Här är en annan naturlag som förtigs, nämligen att förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser. Det spelar ingen roll om man försöker rättfärdiga koldioxidutsläppen med att det absorberas av återväxt på annat håll. Kvar står det faktum att mindre eldning med biomassa minskar koldioxidutsläppen. Förvisso är det bra för klimatet att odla skog, men inte att elda upp den.

Rapporten är alltså inte värd ens trycksvärtan och borde inte publiceras i ansedda media.

Lars Wiegert, civilingenjör med 40 år i elkraftens tjänst

Ändring i förordning om investeringsstöd till solceller

by Bengt

Den 29 september beslutade regeringen att flytta fram sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder till solcellsinstallationer från den 31 december 2016 till den 31 december 2019 i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Det nya datumet överensstämmer med den beslutade budgeten på 1,395 miljarder till investeringsstöd för solceller under åren 2016-2019, så detta var en förväntad ändring.

Inga förändringar i stödnivåer och maximalt stödbelopp fanns med i denna regeländring.

Elpriser 2016 – inkl påslag, elcertifikat, skatt och moms. Ej nätavgift som nätbolaget tar ut.

Hemsida: www.energiutveckling.se

Facebook: El-länken

Jämför ditt pris med mitt nätverks. Det är ca 800 abonnemang som ingår.

2015
Oktober:     70 öre/kWh
November: 72.64 öre/kWh
December:  65.3 öre/kWh

2016:
Januari         80 öre/kWh
Februari:     67 öre/kWh
Mars:           69.31 öre/kWh
April:            69.65 öre/kWh
Maj:             71.72 öre/kWh
Juni:             83.60 öre/kWh
Juli:               79.48 öre/kWh
Augusti:       80.42 öre/kWh