Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

Senast ändrad: 2017-08-01 09:33

 

I veckans Läget på elmarknaden: Negativa spotpriser i Tyskland under söndagen.

Spotpriserna fortsatte sjunka under vecka 30 med en nedgång motsvarande 4 procent. Gaspriset var oförändrat under föregående vecka. Priset på kol och olja  steg med en ökning på 2 respektive 1 procent.

Finland, Baltikum och Tyskland upplevde kraftiga prisförändringar under föregående vecka där spotpriserna steg 23 procent i Lettland och Litauen, samt 12 respektive 10 procent i Estland och Finland. I Tyskland sjönk genomsnittspriset med 20 procent och spotpriserna var negativa sju timmar under söndagen. Detta till följd av ett överskott i förnyelsebar energi och låg efterfrågan.

Ringhals 1 är fortsatt på årlig revision och väntas åter i drift 31 augusti.

Från och med 1 juli är det ännu dyrare med el efter att energiskatten höjts – och ännu en höjning väntas 2019.

De som drabbas allra värst är villaägarna med stor elförbrukning.

1:a juli höjdes energiskatten för Sveriges hushåll med 3 öre, från 29,5 till 32,5 öre per kilowattimme. Nästa höjning av energiskatten kommer i januari 2019, då skatten höjs till 33,7 öre per kWh.

Skatten innebär att en normal villa med en årsförbrukning på 25000 kWh får betala cirka 1000 kronor mer i skatt per år, om man även räknar med moms. Höjningen av energiskatten väntas dra in cirka 3,3 miljarder kronor per år till statskassan.

Ersätter skatt på kärnkraft

Enligt regeringens energiöverenskommelse fasas skatten på “termisk effekt i kärnkraftsreaktorer” ut, och ersätts med en höjning av energiskatt för hushåll och tjänsteföretag.

 

Det rörliga elpriset har de senaste åren gått ner, från ett snittpris på 60 öre/kWh 2010 till 32 öre/kWh i dag. Orsaken är framför allt utbyggnaden av vindkraft som i dag står för 10 procent av svensk elproduktion.

– Personligen tycker jag det är hyckleri. När elpriset var högt sa man att elmarknaden fungerade. När nu elpriset är lågt, på grund av vindkraft, så höjer man elpriset via en skattehöjning.

Minst drabbade blir lägenhetskunderna. Deras kostnadshöjning väntas bli 105 kronor per år för en årlig elanvändning av 2000 kilowatt-timmar.

– Skattehöjningen slår hårdast mot dem som har lite högre förbrukning. Nu under sommaren kommer man inte märka så mycket eftersom man inte använder så mycket el. Men höjningen kommer att smyga sig på under hösten och vintern när elkonsumtionen går upp,

 

Gå med i mitt Elnätverk så att du kan luta dig tillbaka i soffan utan att hamna i elleverantörernas tillsvidareavtal: www.boraselhandel.se/elnatverket/

Senast ändrad: 2017-05-30 09:30

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om att sol och vatten bidrog till att elpriset fortsatte ner.

Systempriset gick i genomsnitt ner med fem procent och var i veckomedel 25,5 EUR/MWh. Främst berodde den genomsnittliga prisnedgången på den pågående vårfloden samtidigt som det varma vädret gjorde att elanvändningen minskade. I Danmark, Finland och de baltiska länderna gick dock spotpriset upp från föregående vecka.

I Sverige varierade prisbilden något mellan söder och norr när priset i SE1 och SE2 i genomsnitt sjönk fyra procent medan priset i SE4 sjönk tre procent och därmed låg några eurocent högre. Det högre priset i SE4 kan förklaras av att priserna i Danmark var något och högre och utbytet däremellan.

I Norden och Sverige steg magasinnivå med 6 respektive 4,7 procentenheter, vilket visar att vårfloden nu är igång i både Sverige och Norge. Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen var vid ingången av veckan 33 procent.

Tillgängligheten i svensk och nordisk kärnkraft var 84 procent respektive 80 procent under veckan. Ringhals 1 och Olkiluoto 2 är i revision och väntas åter i drift den 3:e respektive 19:e juni.

”Vi är väldigt rädda för att detta ska fortsätta.”

Av John Uggla

17 maj 2017

 

Elnätspriserna höjdes kraftigt förra året och nu räds organisationen Nils Holgerssongruppen nya höjningar. (Foto: TT)

Priserna på elnät höjdes kraftigt förra året, konstaterar Nils Holgerssongruppen – en organisation som finansieras av Riksbyggen, HSB hyresgästföreningen och SABO – i en ny rapport, uppger SVT Nyheter. I snitt ökade priset med 7,5 procent men på exempelvis Gotland ökade elnätspriserna med så mycket som 12,3 procent 2016.Vidare visar statistiken att Vattenfall står för den största höjningen förra året, 11,2 procent, följt av Ellevio på 9,5 procent och Eon med 9,3 procent.
Nu vill Mari-Louise Persson, energistrateg som arbetar för Nils Holgerssongruppen, att regeringen agerar.
”Vi tycker inte det är bra. Det drabbar miljontals konsumenter där ute som inte har möjlighet att välja något annat /…/ Vi ser att den elnätsreglering vi har i dag inte fungerar och vi vill att regeringen ser över det. Vi vill att avkastningskraven blir lägre”, säger hon till SVT.

Senast ändrad: 2017-04-25 09:40

I veckans läget på elmarknaden: Ökade priser på elcertifikat, propositionen om en förlängning av elcertifikatsystemet har påverkat ökningen.

Systempriset ökade med 7 procent jämfört med föregående vecka. De svenska spotpriserna ökade däremot marginellt med några få procent jämfört med föregående vecka och låg runt 27 EUR/MWh.

Terminspriserna för el nästkommande månad, kvartal och år låg på ungefär samma nivå som förgående vecka, vilket innebär veckomedel på 26,0, 23,7 respektive 23,4 EUR/MWh.

Priset på elcertifikat ökade under veckan och steg med knappt 9 procent från föregående vecka till 76 SEK/MWh. Under veckan presenterades en proposition innehållande en förlängning av elcertifikatsystemet till 2030 med en ambitionshöjning på 18 TWh, vilket påverkat prisökningen.

Nivåerna i de nordiska vattenmagasinen var vid ingången till veckan 30 procent, vilket är cirka 3 procentenheter under det normala och en viss förbättring.

Tillgängligheten i nordisk kärnkraft var 90 procent under veckan. Forsmark 3 var tillbaka i full drift i slutet av veckan efter några dagars avstängning pga ett bränsleläckage.

Senast ändrad: 2017-03-21 09:29

I veckans läge på elmarknaden berättar vi bland annat om att underhåll på kablar bidrog till en varierad prisbild i Norden under veckan.

Spotpriserna och systempriset gick ner i genomsnitt för samtliga elområden under vecka 11. Priserna var något högre i Norge än i resterande Norden, med undantag för NO4 där priserna var som lägst. Anledningen till prisskillnaderna var underhåll på flera kablar vilket hade betydelse för överföringen mellan Sverige och Norge.

Systempriset vecka 11 minskade i genomsnitt med 10 procent.

Skillnader mellan olika elområden berodde bl a på överföringsbegränsningar mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Nätet i Tyskland belastades med mycket vind och solkraft vilket gjorde att överföringen begränsades från tysk sida. Det innebar att SE4 inte kunde ta del av de låga priserna i Tyskland i slutet av veckan. I Danmark var priset negativt två timmar, som mest -4 EUR/MWh, tidigt tisdag morgon samtidigt som överföringskapaciteten till SE4 var begränsad.

Elcertifikat med utgång/leverans mars 2017 stängde sista handelsdagen på 72 SEK/MWh. Genomsnittet för vecka 11 för elcertifikat med leverans mars 2018 var 74 SEK/MWh vilket innebar en ökning med 4 procent från veckan innan.

 

Senast ändrad: 2017-03-14 09:57

I veckans läget på elmarknaden berättar vi bland annat om att spotpriset på el fortsätter att öka.

Systempriset för el fortsatte att öka en ökning med 7 procent från föregående vecka. De svenska spotpriserna steg med runt 10 procent och i Danmark steg spotpriserna ännu mer, uppåt 20 procent.

Terminspriserna för el fortsatte däremot att sjunka och för nästkommande månad gick priset ned med 3 procent. Terminspriserna för kol, olja och gas sjönk något under veckan, mellan 4 och 5 procent. De för veckan ingående nivåerna i de svenska och nordiska vattenmagasinen är fortfarande en bit under det normala, 40 respektive 31 procent.

Tillgängligheten för kärnkraften i Sverige och Norden är fortsatt hög, runt 100 procent under veckan.

Källa. Energimyndigheten

Senast ändrad: 2017-02-28 08:59

I Läget på elmarknaden vecka 8 kan man bland annat läsa om negativa elpriser i Norden och att elcertifikatpriset steg under veckan.

Under veckan som gick noterade Danmarks båda elområden negativa priser under ett antal timmar. I sammanhanget kan man notera att Tyskland också hade negativa priser under veckan som gick. Anledningarna till de negativa priserna var stor vindkraftsproduktion samtidigt som det var låg elanvändning under dessa timmar.

För de svenska elområdena sjönk elpriser med ca 11-16 procent, inga prisområdeskillnader noterades således på veckomedelpriset för de svenska elområdena.

Terminspriset för el nästkommande månad, kommande kvartal och år steg under veckan som gick med 4-7 procent. Priset på elcertifikat vände uppåt under veckan. Tillgängligheten i svensk och nordisk kärnkraft har varit kring 100 procent hela veckan.

Källa: Energimyndigheten

Senast ändrad: 2017-02-21 09:33

Elpriserna vände nedåt under förra veckan och elcertifikatpriset hamnade under rekordlåga 50 SEK/MWh.

Systempriset gick i genomsnitt ned med 11 procent från veckan innan. Spotpriserna i Norden sjönk mellan 3-27 procent. Veckans högsta genomsnittliga pris fann vi i SE4.

Terminspriset för el nästkommande månad och kommande kvartal sjönk något medan priset för år var oförändrade. Terminspriserna för kol och gas gick ned med 4 respektive 9 procent medan oljepriset var oförändrat jämfört med föregående vecka.

Priset på elcertifikat fortsatte sin nedgående trend och när veckan var över kunde nya rekordlåga nivåer konstateras. I genomsnitt sjönk priset med hela 20,4 procent och var i veckomedel 49,3 SEK/MWh. Föregående år var priset kring 140 SEK/MWh vid samma tid.

Källa; Energimyndigheten