Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på dina solceller

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel.

Villaägare med solceller på taket kan soliga dagar producera mer el än villan förbrukar. Då kan man mata in överskotts­elen på det allmänna elnätet och få betalt.

Men hur stor ersättningen villaägaren får skiljer sig rejält mellan elbolagen. Som mest kan man få 200 öre per kilowattimme, som minst fyra öre lägre än Nordpoolpriset, vilket blir 25 öre kilowattimmen räknat på fjolårets snittpris. Det visar en sammanställning över 29 svenska elbolag, gjord av Johan Lindahl som är svensk representant i IEA-PVPS, internationella energimyndighetens solcellsprogram.

Han gjorde en liknande tabell i fjol med 27 elbolag.

– Den stora skillnaden mot förra året är att de flesta elbolag som låg lite högre har gått ner till Nord Pools spotpris när den nya skattereduktionen infördes. Det var väntat och är helt rimligt, eftersom det är spotpriset som är marknadspriset på el. Några elbolag ligger kvar lite högre, och det gör man nog för att man ser det som ett sätt att profilera sig och knyta till sig fler kunder, skriver Johan Lindahl i ett mailsvar till Ny Teknik.

Skattereduktionen, som infördes vid årsskiftet, innebär att solcellsägare får dra av 60 öre på skatten för varje kilowattimme som levereras in på elnätet.

Ny Teknik skrev i går att regeringen nu vill införa en ny energiskatt på 30 öre per kilowattimme solel.

Det förslaget gäller solcells-anläggningar med en installerad toppeffekt på mer än 144 kilowatt, betydligt mer än vad som ryms på ett villatak.

Solkraftverk som flyter på två dammar i Japan ger 2,9 megawatt.

 

I länder där öppen slättmark är en bristvara och därför dyr byggs nu flytande solkraftverk på oanvända vattenytor.

Nyligen invigdes ett sådant i Japan som för tillfället anses vara världens största i sitt slag. Det består av två anläggningar placerade på varsin damm där effekten är 1,7 respektive 1,2 megawatt.

De förväntas tillsamman ge omkring 3,3 GWh per år vilket ska räcka för elförsörjningen av omkring 1 000 hushåll, enligt ett pressmeddelande från Kyocera som driver det franskbyggda kraftverket som består av drygt 11 000 solpaneler placerade på flytblock.

Vid sidan av att spara dyr mark ger vattenplaceringen en avkylande effekt vilket ökar effektiviteten i anläggningen.

Tidigare i år aviserade Kyocera bygget av ett ännu större flytande kraftverk med effekten 13,4 MW. Den kommer från 50 000 solcellspaneler som ska ge 16 GWh/år när kraftverket tas i drift i mars 2016.

Då kommer förmodligen det japanska kraftverket vara störst i sitt slag men enligt Wired planeras ett mycket större flytande solkraftverk i Brasilen.

Det ska anläggas på floden Uatuma i anslutning till ett existerande vattenkraftverk och få en effekt på 350 MW.

Länk: http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3902426.ece?anp_mid=14790299&anp_rid=673276513

Ny Teknik 22/4 -15

Åskan slår ut nya led-lampor

 

Gatbelysning med lysdioder klarar inte överspänningar i elnätet. Stora områden mörkläggs när åskan går. Svenska kommuner som drabbats försöker nu skydda tekniken.
Stora delar av danska Esbjerg släcktes ner i oktober. Ett kraftigt åskväder skadade 500 nya gatlampor med lysdioder, led. Att ersätta dem tog flera veckor. Strax före jul var det jylländska Tims tur. Där havererade runt 100 led-lampor. Esbjerg kommuns talesman ser armaturerna som tidsinställda bomber, i en intervju i danska Ingenjøren.

Händelserna sätter fingret på en svag punkt hos led-lampor: de är känsliga för häftiga variationer i spänningen och många saknar tillräckligt åskskydd. När blixten slår ner kan överspänningar, transienter, spridas hundratals meter i elnätet och slå ut gatubelysningen.

http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3902197.ece?anp_mid=14790299&anp_rid=673276513

I senaste numret av Villa & Fritid finns på sid 4 en artikel om ”Smarta värmepumpar”.
Den handlar om moderna värmepumpars möjlighet att anpassa utnyttjandet efter dygnets olika elpriser.
http://villafritid.se/OnlineTidning…/Arkiv/vf0115/vf0115.pdf

 

En vågkraftpark i Australien ska förse 2000 hushåll med elektricitet och rent dricksvatten. Företaget Carnegie hävdar att deras verk är bäst i världen.

Uppdaterad) Carnegie har placerat tre av sina Ceto vågkraftverk med kapacitet på 240 kilowatt vardera utanför Perth i Australien. Det unika med verken är att de genererar både elektricitet och dricksvatten. Rent sötvatten är en bristfällig vara i Australiens torra ökenlandskap.

Genom att släppa in rätt mängd havsvatten positioneras bojen ett par meter under ytan för att överleva stormar bättre. Bojens rörelse driver generatorer som omvandlar vågkraften till el. Kraften från vågorna används även för att pumpa vatten in mot land.

Där driver det yttre trycket destilleringen av havsvatten till dricksvatten. Det kallas omvänd osmos och innebär att ett halvgenomsläppligt membran utesluter jonerna men låter vattenmolekylerna passera.

Målet är att bygga en större park med en kapacitet på totalt tre megawatt i början av 2016. Australiensiska regeringen har investerat 85 miljoner kronor i projektet och går in med en lika stor summa igen för att stötta företagets expansion.

– Från och med nu är utmaningen att skala upp tekniken. Det är nyckeln till att få ner kostnaderna, säger företagets vd Michael Ottaviano till Abc News Perth.

Se: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3894152.ece

2015-03-17

Nödropet: Det blir för mycket vindkraft

 

Brittiska politiker varnar för att den ohämmade vindkraftsutbyggnaden på Doggers bankar förstör djurlivet i Nordsjön. I en ny rapport kräver House of Lords att länderna runt Nordsjön måste samarbeta.

Nyligen gav den brittiska regeringen klartecken till världens hittills största vindkraftspark, Dogger Bank Creyke Beck, tretton mil utanför den brittiska kusten, att gå vidare med sin projektplanering.

 

Den planerade vindkraftsparken upptar ett område lika stort som ön Korsika, 8 660 kvadratkilometer. Men det är en lång process innan projektet kan bli verklighet, kanske inte förrän 2022, enligt vindkraftssajten Forewind.

 

Brittiska överhuset har offentliggjort en rapport där man uttrycker oro för att den våldsamma utbyggnaden av vindkraftsprojekt i Nordsjön inverkar menligt på djurlivet, inte minst delfinerna som är känsliga för de ljud som uppstår när vindkraftsfundamenten förankras i havsbotten.

Läs mer: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3893486.ece

 

Ljudsignal från vindkraftverk ska skrämma bort fåglar

Det finska företaget Suomen Hyötytuuli har en park med elva vindkraftverk på kusten vid Björneborg i sydvästra Finland. Nästa år ska antalet utökas till 22 kraftverk.

– Vi har en del sällsynta fåglar i området, som vi vill skydda. Därför investerar vi en halv miljon euro i det nya radarsystemet, säger Suomen Hyötytuulis vd Toni Sulameri.

Systemet ska kartlägga fåglarnas flygrörelsemönster och eventuella förändringar i dem. Man vill också undersöka om kraftverken i sig påverkar fåglarnas beteende.

En annan viktig aspekt är att man vill hindra utrotningshotade fåglar från att dödas av rotorbladen.

– Vi tror att radarn ska kunna upptäcka stora fåglar, eller större flockar av små fåglar, på upp till tio kilometers avstånd. Om de närmar sig kraftverken ska en automatisk ljudsignal användas för att skrämma bort dem, förklarar Toni Sulameri.

Tekniken har utvecklats av konsultföretaget Pöyry och finska Statens tekniska forskningscentral, med hjälp från Tammerfors tekniska universitet.

I både Finland och Sverige förekommer det att planerade vindkraftverk stoppas av hänsyn till utrotningshotade fåglar. Anton Steen, analytiker på branschorganisationen Svensk Vindenergi, kan dock inte uttala sig om hur vanligt det är.

– Vi undersöker faktiskt den saken just nu. Men de planerade kraftverk som faktiskt får avslag är nog ändå bara toppen på ett isberg. Förekomst av stora rovfåglar är den enskilt vanligaste orsaken till att vindkraftprojekt stoppas redan på planeringsstadiet, säger han.

Radarsystem liknande det i Björneborg har varit på förslag på Gotland.

– Men mig veterligt har det aldrig testats i praktiken i Sverige, säger Anton Steen.

Kan detta vara ett sätt få färre kraftverk stoppade?

Jag kan inte uttala mig om det innan jag vet mer om tekniken, kostnaderna och så vidare. All teknik som kan minska antalet dödade fåglar är naturligtvis välkommen. Men när det gäller rovfåglar, är det överlägset effektivaste sättet att inte bygga i de områden där de håller till.

Ny Teknik

Första bostadsplattformen för vindkraftsarbetare

20 meter över havsytan alldeles intill vindkraftsparken Dantysk med 80 turbiner ska det 50-tal driftsarbetare som ska sköta drift och underhåll av anläggningen kunna bo.

50 personer kan bo på plattformen i stället för att färdas med båt från ön Sylt 70 km bort. På plattformen finns förutom bostäderna även utrymmen för rekreation, servering, verkstäder med mera. Komplexet är 20 meter högt och väger 2500 ton.

Bostadskomplexet byggs vid varvet Nobiskrug i Schleswig-Holstein och beräknas vara klart i sommar.

Vindkraftsparken får en sammanlagd effekt på 288 MW, vilket beräknas kunna försörja 400000 hushåll med el. Mitt i vindparken finns en understation där den producerade elen transformeras från 33 kV till 155 kV innan överföring via DC görs i undervattenskablar till tyska fastlandet.

Hela anläggningen drivs av Vattenfall från en kontrollcentral i Danmark. Där övervakas även att främmande fartyg håller utanför säkerhetszonen som sträcker sig 500 meter runt vindparken.

Vindparken väntas komma i drift senare i år.

2015-02-12

Färjans spill blir billig el.

 

Kryssningsfärjan Viking Grace förbrukar 17000 ton flytande naturgas om året. Runt hälften blir spillvärme.

För två år sedan fann man utvecklingsföretaget Climeon som utvecklat en teknik för återvinning av spillvärmen. Anläggningen kan alstra minst 7000000 kWh el per år ur motorernas kylvatten och avgaser.

Ny Teknik nr 7/2015: Sök på www.nyteknik.se

2015-02-04

Ringhals 4 får höja effekten

 

Vattenfall höjer inom kort effekten i reaktor 4 i Ringhals med 18 procent.

Vattenfall har pausat planerna på att bygga nya kärnkraftverk, men inom bara någon vecka kommer man nu att höja effekten i reaktor 4 i Ringhals med 18 procent eller med 175 megawatt (MW).

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gav i måndags det sista klartecknet för att kärnkraftverket får dra igång provdrift med den ökade effekten.

Höjningen innebär att den elektriska effekten i Ringhals-4 stiger från dagens 938 MW till 1 113 MW. Den termiska effekten ökar från 2 783 till 3 300 MW.

Det innebär att Ringhals-4 framöver kommer att kunna producera ytterligare 1,3 terrawattimmar el per år, motsvarande 1 procent av den samlade svenska elförbrukningen.

Ny Teknik 2015-02-04: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3881618.ece