2015-01-03

 

Jag har nu samlat Nordpools priser från den 1/8 2015 då vårt nuvarande avtal startade.

Om ni jämför med 2014 så ser ni att priserna överlag har varit betydlig lägre senaste året. (Sammanställningen avser elområde 3 – Mellansverige)

I augusti var priset nästan 50% lägre – 31,75 resp 15,87 öre/kWh

I september ca 14 öre lägre – 33,53 resp 19,65 öre/kWh

I oktober ca 8 öre lägre – 28,66 resp 22,09 öre/kWh

I november ca 4 öre lägre – 28,33 resp 24,01 öre/kWh

I december ca 12 öre lägre – 30,13 resp 18,24 öre/kWh

 

Här kommer en sammanställning av Nordpools priser för alla fyra elområdena för tiden aug – dec. 2015.

SE1        SE2      SE3        SE4

15 – Dec        16,56    16,56    18,18      18,24

15 – Nov        22,46    22,46    24,01    24,33

15 – Oct         20,91    20,91    22,09    23,14

15 – Sep        19,44    19,58    19,65     20,67

15 – Aug        13,71    13,71    15,87      15,87

Elområden:

SE1 = nordligaste Sverige

SE2= södra delen av Norrland

SE3= mellansverige

SE4= södra Sverige

Har du koll på ditt elpris?
Några i nätverket har bra koll på sina elräkningar, andra betalar och hoppas att det är rätt. Tilliten till nätverket och att Borås gör rätt är stor.
Lars A. som är medlem i nätverket upptäckte tidigare i år att Borås hade ändra beräkningsmodell för det pris man fakturerade oss. Det innebar i och för sig ett litet beräkningsfel – ca 1-2 kr/månad. Det ändrade man efter det att de blivit uppmärksammade på problemet.
Enklast räknar du ut ditt pris genom att ta fakturans totalbelopp och dividera med antalet kWh. (Det gäller inte för dig som har Borås Elnät som nätägare såvida du inte får två olika fakturor eller att man särredovisar beloppen.)
Priset för de senaste månaderna (decemberpriset finns ännu ej tillgängligt.) i elområde 3.
Aug. 54,74 öre/kWh
Sept. 67,19 öre/kWh
Okt. 70,24 öre/kWh
Nov. 72,64 öre/kWh
 
Om nu kylan slår till kan ju priset stiga inte minst med tanke på driftsstopp i kärnreaktorer.

Under 2015 har min nätägare, monopolist, höjt priset två gånger, dels en gång när Fortum ägde nätet, dels en gång sedan  Ellevio köpt nätet.

Nu kommer nästa chockhöjning den 1 januari 2016. En höjning med 11%!

Oberoende bedömare anser att prisökningen rimligen borde var 1-2%. Vi har ju ett läge när inflationen i princip är obefintlig! Under vissa månader har vi ju dessutom haft deflation!

Regeringen ser sannolikt inga anledningar att motverka detta ocker eftersom det genererar mer intäkter skattevägen och dessutom är Vattenfall statligt och har ett avkastningskrav för att fylla de ”tomma ladorna”!

Prisutvecklingen på NordPool t o m november 2015 jämfört med 2014.

Nordpoolpriser t om nov 2015

 

 

Månadsmedelpriset för november
ELPRISERNA LIGGER FORTSATT LÅGT – 1 DECEMBER 2015
(Borås Elhandel AB)

Månadsmedelpriset på NordPool hamnade för november månad på 24,01 öre/kWh för elområde 3. Det är en liten ökning med 1,92 öre sedan oktober.

Priset på el fortsätter att vara relativt lågt även om vi närmar oss vinter. Priserna på de längre avtalen sjunkit ned till nya rekordnivåer och det är ett bra läge att säkra sitt elpris till ett riktigt lågt pris just nu. Det är främst de fallande priserna på råvarubörserna för kol och olja som fortsätter att dra med sig priserna också på de längre elavtalen.
Den milda hösten tillsammans med välfyllda vattenmagasin har hållit nere elpriserna på låga nivåer under hela hösten.
Väderprognoserna för den närmaste perioden visar på att det troligen kommer att bli mildare, och möjligen också med mer nederbörd än normalt. Men slår prognoserna om till kallare och torrare väder kan elpriserna snabbt förändras.

 

 

”Egen förnybar el för alla hushåll”

Publicerad 23 oktober 2015 06:38169 kommentarer
DEBATT. ”Även de som är andelsägare i solkraft och vindkraft bör få en skattereduktion för egenproducerad förnybar el”. Så lät det direkt efter valet, men inget har hänt, skriver företrädare för bland annat Hyresgästföreningen och Sveriges konsumeter.

Läs mer: http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3940857.ece

gnm www.energiutveckling.se

2015-11-25

Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

 

Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.

Läs: http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3947092.ece

Beslut om 2016 års energiskatter för el.

Sänkningen av skattesatsen för nätverkets medlemmar i område 1 (norrlandsskattesatsen) blir 0,1 öre/kWh och för område 2, 3 och 4 blir sänkningen 0,2 öre/kWh
Regeringen har nu beslutat om vilka skattesatser för energiskatten på elektrisk kraft som ska gälla för 2016. Följande gäller:

* 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,
* 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i skepp som används för sjöfart och som har en bruttodräktighet om minst 400, när skeppet ligger i hamn och spänningen på den elektriska kraft som överförs till skeppet är minst 380 volt,
* 19,3 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och 2 och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 § lagen om skatt på energi, och
* 29,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

2016 års skattesatser innebär en sänkning med 0,2 öre per kWh av den generella skattenivån och en sänkning med 0,1 öre per kWh av den sk ”norrlandsskattesatsen”. Förändringarna träder i kraft 1 januari 2016. Enligt 11 kap. 3 § (1994:1776) om skatt på energi.

Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el ”som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen”,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

  • Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
  • Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
    • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
  • Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
    • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
    • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
      • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
  • Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
    • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
  • Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
    • Nätägaren? Knappast.
    • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
    • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
  • Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
    • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på såld solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

Så långt räcker solstödet.

Regeringens miljardsatsning på solceller ger ca 330 MW. Om fyra år kan solen stå för ca 0,2 % av landets elproduktion.
dagens solcellspris är ca 17,50 kronor per watt och ett genomsnitt av dagens stödnivå. Privatpersoner kan få 20% av installationskostnaden i bidrag,företag kan få 30%.
Alternativet till installationsstöd är att söka rot-bidrag.
Priset på solceller kommer sannolikt att fortsätta sjunka, vilket skulle resultera i att solcellsstödet skulle räcka till fler megawatt.