Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i ”Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

”Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

”Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

”Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

”Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

”Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten? Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.

Senast ändrad: 2017-09-26 10:00

I veckans Läget på elmarknaden – Stigande spotpriser.

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena steg med 4 procent i SE1, SE2 och SE3 och med 7 procent i SE4
Terminspriserna för el för nästkommande månad, kvartal och år låg kvar på ungefär samma nivåer som föregående vecka.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter sjönk med knappt 3 procent. Priset för elcertifikat låg kvar på samma nivå som föregående vecka. Bränslepriserna för kol och olja ökade något under veckan.

Under vecka 38 var de ingående magasinnivåerna i Sverige och Norden 81 respektive 82 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 83 respektive 84 procent. Tillgängligheten i kärnkraften fortsatte att öka under veckan i Norden och Sverige, till 66 respektive 59 procent. Loviisa 2 var tillbaka från årlig revision mot slutet av veckan medan revisioner fortfarande pågår i tre svenska reaktorer.

Energimarknadsinspektionen

Senast ändrad: 2017-09-19 09:56

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan

De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena blev för SE1 och SE2 motsvarande en ökning med 8 procent, samt för SE3 och SE4 en minskning med 7 respektive 8 procent sedan föregående vecka.

Terminspriserna för el för nästkommande månad sjönk under veckan med mellan 2-18 procent.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 5,5 procent från föregående vecka. Priset för elcertifikat ökade också något. Bränslepriserna för kol, olja och gas ökade något under veckan.

För vecka 37 var de ingående magasinsnivåerna i Sverige och Norden 80 procent, vilket är strax under normalnivåerna på 84 respektive 83 procent. Tillgängligheten i kärnkraften ökade under veckan i Sverige och Norden med 29,9 respektive 17,6 procent, men nivåerna är fortsatt låga då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Källa. Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-09-12 09:30

I veckans Läget på elmarknaden: Lägre systempris under veckan.

Systempriset var i genomsnitt 3 procent lägre än under vecka 35. De genomsnittliga spotpriserna för de svenska elområdena sjönk med 9 procent för SE1 och SE2 jämfört med föregående vecka. För SE3 och SE 4 ökade priset något. Terminspriserna för el för nästkommande månad och kvartal minskade under veckan. Priserna för nästkommande år var oförändrade.

Det genomsnittliga veckopriset för utsläppsrätter ökade med 10,5 procent från veckan innan. Priset för elcertifikat sjönk något. Bränslepriserna för olja och gas ökade något under veckan.
För vecka 36 var den ingående magasinnivån i Sverige 81 procent och för Norden 80 procent, vilket är nära normala nivåer. Tillgänglig kärnkraften var låg i Sverige och Norden under veckan då årlig revision pågår i flera reaktorer.

Senast ändrad: 2017-08-29 14:36

 

I Läget på energimarknaderna blickar vi tillbaka på utvecklingen under sommaren.

Oljemarknaden

Oljemarknaden har fortsatt röra sig mot balans mellan utbud och efterfrågan under slutet av årets andra kvartal och början av det tredje kvartalet.
Sommarmånaderna bjöd på fortsatt stark efterfrågetillväxt, men också en fortsatt accelerering av skiffer-oljeproduktionen i USA. Sammantaget innebar detta att marknaden inte slog över till brist och därmed lagerneddragningar, som OPEC eftersträvat, utan att de globala lagernivåerna har endast sjunkit något från sina historiskt höga nivåer. Tecken på minskad disciplin bland de länder som kommit överens om produktionsminskningar riskerar i detta balanserade läge göra särskilt tydliga avtryck på marknaden.

Gasmarknaden

Den europeiska gasmarknaden började sommaren med ett starkare utbud än förväntat, då såväl norska som ryska gasleveranser ökade jämfört med samma tid förra året, samtidigt som fler LNG-leveranser nådde den europeiska marknaden. Marknaden har även styrts av en stark efterfrågan på gas som ett resultat av låga nivåer i vattenkraftverkens magasin på kontinenten, höga kolpriser samt begränsad kärnkraftskapacitet. Denna ”sommartrend” övergick dock till en aningen snävare marknad under mitten och slutet av juli, då ett underhållsarbete på ett norskt gasfält förlängdes och begränsade den norska exporten. Vid samma tidpunkt så ökade efterfrågan på LNG i Asien, vilket resulterade i färre leveranser till den europeiska marknaden. Den stora nyheten som påverkat marknaden under sommaren, och som kan komma att ha en mer långsiktig påverkan på marknaden, är utvecklingen kring Frankrikes kärnkraft.

Kolmarknaden

Kolmarknaderna har under sommaren till största del styrts av utvecklingen i stillahavsområdet, där framför allt en stark kinesisk efterfrågan, tillsammans med att landets kolproduktion minskat, har resulterat i stigande världsmarknadspriser på kol under större delen av sommaren. I Europa har priset även fått stöd av en ökad efterfrågan på el för kylning och luftkonditionering, särskilt under de värmeböljor som drabbat stora delar av Europa. Att magasinnivåerna för vattenkraftverken samtidigt har varit låga i framför allt de södra delarna av Europa har gjort att efterfrågan på övriga elproduktionsslag, som kolkraft, ökade.

Marknaden för utsläppsrätter

Priset på utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet, EU ETS, har överlag haft en stigande trend under sommaren, till stor del drivet av samma marknadsfundament som för kol.

Senast ändrad: 2017-08-01 09:33

 

I veckans Läget på elmarknaden: Negativa spotpriser i Tyskland under söndagen.

Spotpriserna fortsatte sjunka under vecka 30 med en nedgång motsvarande 4 procent. Gaspriset var oförändrat under föregående vecka. Priset på kol och olja  steg med en ökning på 2 respektive 1 procent.

Finland, Baltikum och Tyskland upplevde kraftiga prisförändringar under föregående vecka där spotpriserna steg 23 procent i Lettland och Litauen, samt 12 respektive 10 procent i Estland och Finland. I Tyskland sjönk genomsnittspriset med 20 procent och spotpriserna var negativa sju timmar under söndagen. Detta till följd av ett överskott i förnyelsebar energi och låg efterfrågan.

Ringhals 1 är fortsatt på årlig revision och väntas åter i drift 31 augusti.

Senast ändrad: 2017-07-04 09:30

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om högre spotpriser i Sverige trots att systempriset sjunkit under veckan.

På grund av överföringsbegränsningar från Norge har de svenska spotprisetstigit i de svenska budområdena. I SE1-SE3 ökade spotpriserna med 12 procent och i SE4 med 2 procent.
Gaspriset var oförändrat.
Kolpriset ökade och oljepriset minskade, båda med 2 procent.
Det är fortsatt låg tillgänglighet av nordisk kärnkraft till följd av årliga revisioner. Ringhals 1 sattes åter i drift i slutet av juni. Olkiluoto 2 och Forsmark 1 är på årlig revision och väntas åter drift den 8 samt 24 juli.

Källa. Energimyndigheten.

 

Regeringen meddelade idag i pressmeddelandet ”Regeringen beslutar om nya kvoter för elcertifikatsystemet” att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 (från nuvarande 2035), att systemet utökas med 18 TWh nya elcertifikat till år 2030 och att metodiken för att beräkna kvotplikten ändras. Kvotplikterna inverkar tillsammans med hur mycket elproduktion som tilldelas elcertifikat och elanvändningen hur priserna på elcertifikat utvecklas.

Spotpriserna idag för elcertifikat var motsvarade 5,25 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling och terminspriserna för åren 2019-2022 ligger på 4,8-4,9 öre/kWh. Spotpriserna för elcertifikat har rasat i år. I början på året var spotpriset 10,975 öre/kWh, vilket betyder att spotpriserna sedan dess halverats.

Enligt Energimyndighetens prisstatistik i Cesar har dock medelpriset för elcertifikat under juni hittills varit 9,918 öre/kWh vilket inte är lika stort prisfall från januari då medelpriset var 11,908 öre/kWh enligt Cesar.

Priserna är dock fjärran från toppen av elcertifikatpriser under 2008. Medelpriset under augusti 2008 var 33,386 öre/kWh enligt Cesar.

Ska bli intressant att se hur den nya metoden att beräkna kvotplikten påverkar elcertifikatpriserna. Metoden finns beskriven i propositionen ”Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017” .

Läs om elcertifikatsystemet på Energimyndighetens webb. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat för sin solelproduktionen men det är endast en liten andel av alla solcellsägare som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

Medelpris per månad för elcertifikat sedan starten för elcertifikatsystemet. Källa: Cesar, Energimyndigheten.

Senast ändrad: 2017-06-27 09:29

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om låg tillgänglighet på kärnkraft.

Under vecka 25 har spotpriserna stigit i samtliga svenska budområden, en ökning med 2 procent. Överföringskapaciteten var begränsad från Polen, Danmark och SE3, vilket medförde högre spotpriser i SE4 än i övriga svenska budområden. Priset på kol steg, en ökning med 2 procent. Olje-och gaspriserna sjönk en nedgång med 7 respektive 1 procentenheter från föregående vecka. Även terminspriserna sjönk med 4 respektive 3 procent på månads och kvartalsbasis, men var oförändrade på årsbasis.

Oskarshamn 1 drabbades av ett driftstopp, vilket ledde till att den 19 juni togs beslutet att tidigarelägga avvecklingen, tio dagar innan planerat. Vidare har Ringhals 1 skjutit upp slutdatumet för sin revision från 7 juli till 31 augusti, och Olkiluoto 2 sköt upp slutdatumet för sin revision från 19 juni till 8 juli. Detta har medfört lägre tillgänglig kapacitet från kärnkraften under veckan.

Handel av elcertifikat fortsatte nedåt och minskade med 2 procent.

Källa. Energimyndigheten

Senast ändrad: 2017-06-20 09:29

I veckans Läget på elmarknaden rapporterar vi om något högre spotpriser i Sverige under veckan.

För oss gäller det att fokusera på förändringar i procent. Det inverkar ju på vårt rörliga pris.

Systempriserna* ökade med knappt 3 procent från föregående vecka med ett genomsnittspris på 24,2 EUR/MWh. Genomsnittspriserna i Sverige låg på samma nivå i SE1- SE3 medan SE4 avvek och var något högre, 26,4 EUR/MWh.

Terminspriserna** för el ökade med 2 procent för kommande månad och kvartal, vilket innebär ett veckomedel på 22,8 och 24,5 EUR/MWh. Även terminspriset för nästkommande år ökade med 1 procent och hamnade på 24,7 EUR/MWh.

Olje- och gaspriserna sjönk med 5 respektive 3 procent från föregående vecka, där genomsnittspriset låg på 47,7 USD/fat och 14,7 EUR/MWh. Kolpriset ökade med 1 procent från föregående vecka och handlades i genomsnitt för 77,9 USD/ton.

De nordiska vattenmagasinen är åter nästan på normala nivåer. Medan magasinen i Sverige fortsatt är långt ifrån de normala nivåerna. Magasinfyllnadsgraden i Sverige var vid ingången till veckan 45 procent, vilket är cirka 11 procentenheter under det normala.

Tillgängligheten i svensk kärnkraft sjönk aningen, och låg på 70-71 procent under veckan. Detta sedan Ringhals 1, Ringhals 3 och Olkiluoto 2 fortsatt är i revision.

Källa. Energimyndigheten.

  • Systemprisär det spotpris på el som beräknas av den nordiska elbörsen, Nord Pool, under förutsättningen att det finns oändlig överföringskapacitet mellan de nordiska elspotområdena. Systempriset utgör referenspris för finansiella kontrakt på Nord Pool.
  • Medtermin menas ett avtal om köp vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris