2017-02-07

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025, ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15”.

Läs mer: Ovanligt dålig luft i Stockholm kom från koleldning

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Källa: Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/energi/rapport-da-kollapsar-marknaden-for-kolet-6823079?source=carma&utm_custom[cm]=302970289,31793&utm_campaign=mail4

2017-01-30

Indisk koncern satsar 1,8 miljarder kronor – nu kan svenska företaget bygga sin blykylda generation 4-reaktor.

Med den nya investeringen kan svenska KTH-avknoppade företaget Blykalla göra verklighet av planen att bygga en demonstrationsanläggning i full skala.

– Nu kan vi faktiskt bygga den första elproducerande reaktorn, säger Janne Wallenius, vd i Blykalla och professor i reaktorfysik vid KTH, när nyheten om investeringen presenterades på måndagsmorgonen.

 

I höstas köpte den indiska koncernen Essel Group Middle East in sig i svenska företaget Blykalla, med 150 miljoner kronor. ”Vi tror att vi kan ta den här forskningen ut i kommersiell användning inom fem sex år. Det här är en chans att få vara med och revolutionera kärnfysiken” sa koncernchefen Punkaj Gupta till Ny Teknik då.

Läs mer: Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

Planen då var att utveckla en prototyp och starta processen med att få projektet granskat av de kanadensiska myndigheterna. Nu tar Essel Group nästa steg, med en betydligt större investering.

– De vill visa att de vill gå hela vägen till en kommersiell produkt, säger Janne Wallenius.

Forskningsarbetet kommer att utföras i Sverige, medan materialprovning och konstruktionsarbete ska utföras i Kanada. Intresset från Kanada bygger på ett behov att hitta energiförsörjning för små samhällen i avlägsna delar av landet som i dag är beroende av fossilt bränsle för elproduktionen.

Läs mer: Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

Blykallas reaktor heter Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor, och har utvecklats på KTH . Det en fjärde generationens kärnkraftsreaktor, och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn.

Sealer är en blykyld reaktor. Smält bly som ska hålla 450 grader utgör kylmedlet. Blyet fungerar också som ett strålskydd.

En reaktor beräknas ha en livslängd på 30 år, och under den tiden ska inget nytt kärnbränsle behöva fyllas på. Reaktorn blir liten, sex gånger tre meter, och kommer att ha en elektrisk effekt på åtta megawatt. I Kanada är planen att reaktorn ska ligga 25 meter under jord.

Relaterade artiklar

 

Miljonregn över svensk generation 4-reaktor

 

Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

 

”Vårt kärnavfall är en värdefull energiresurs”

 

ANNA ORRING

 

Ägarna till de två finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 vill ha tillstånd att fortsätta till 2038.

Tillstånden för att driva de två reaktorerna vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland går ut 2018. Nu har ägarna TVO (Industrins Kraft), lämnat in en ansökan för fortsatt drift i ytterligare 20 år, till 2038.

Olkiluoto 1 och 2 togs i drift 1978 och 1980. Kärnkraftverket ligger på finska västkusten norr om Åbo, i höjd med svenska Söderhamn. De två kokvattenreaktorerna levererades av Asea Atom. Reaktorerna har en sammanlagd effekt på 1 778 megawatt, och är i storlek jämförbara med Ringhals 1 och 2.

 

I Sverige har tagits beslut om en förtida stängning av Ringhals 1 och 2, vilket ska ske 2019 och 2020. Även Oskarhamn 1 och 2 tas ur bruk i förtid.

TVO skriver i ett pressmeddelande att Olkiluoto 1 och 2 ”spelar en viktig roll i produktionen av baskraft i Finland”, och att anläggningen står för cirka 22 procent av landets elproduktion.

TVO ansöker också om att få fortsätta använda mellanlagret för använt kärnbränsle och kärnavfall som finns i Olkiluoto.

Hufvudstadsbladet skriver att arbets- och näringsministeriet ska starta remissrundan för förlängningen under februari. Ett viktigt underlag i beslutet blir bedömningen från myndigheten Strålsäkerhetscentralen. Beslut väntas komma i början av 2018.

En tredje reaktor håller på att byggas i Olkiluoto. Bygget är kraftigt försenat, nära tio år. Enligt TVO ska reaktorn kunna tas i drift i slutet av 2018.

Finlands andra kärnkraftverk, Lovisa i södra Finland som har två reaktorer, drivs av Forum och har tillstånd till 2027 och 2030. Enligt uppgifter i finska Uusima, som Svenska Yle citerar, är det troligt att Fortum kommer att ansöka om förlängt tillstånd.

 

ANNA ORRING

 

2017-01-11

 

Nu skärps kraven på produkter med nätverksuppkoppling. De måste dra hälften så mycket el i standby-läge men fortfarande göra samma jobb.
Ju fler produkter som blir uppkopplade mot nätet, desto större blir deras del av den totala energianvändningen. För att undvika onödig energianvändning finns så kallade ekodesignkrav på uppkopplade produkter, till exempel tv-apparater, digitalboxar, tvättmaskiner, kylskåp och högtalare.
Den 1 januari 2017 skärptes ekodesignkraven för produkter i nätverksstandby-läge. De nya kraven innebär att den tillåtna maxeffekten i nätverksstandby för produkterna sänks från 6 W till 3 W.
För produkter med hög nätverkstillgänglighet (HiNA, high network availability) sänks gränsen från 12 W till 8 W.
Tillverkare, importörer och återförsäljare får efter den 1 januari 2017 bara sätta produkter på marknaden om de uppfyller de nya kraven.
– Målet med ekodesignkraven på dessa produkter är att deras energianvändning ska närma sig nivån som produkter utan nätverksuppkoppling måste förhålla sig till, för att nå ett hållbart samhälle. I dag får de produkterna bara ha 0,5 W i standby-läge, säger Johanna Whitlock, projektledare för ekodesign på Energimyndigheten.
De nya reglerna handlar om läget när apparaten upprätthåller kontakt med internet för att kunna ta emot signaler om att det finns uppdateringar att hämta eller att arbete ska utföras, till exempel att tvättmaskinen ska börja tvätta.
– När apparaten är uppkopplad och aktiv, till exempel laddar ner uppdateringar eller streamar, finns inga begränsningar på energianvändningen. De nya reglerna gäller när den är i ”lyssnarläget”, säger Johanna Whitlock.
Med de nya kraven väntas EU:s hushålls- och kontorsutrustning spara 38 TWh varje år från och med år 2020.
Energimyndigheten gör marknadskontroller för att säkerställa att de produkter som finns på marknaden följer ekodesignkraven. Hittills visar testerna att nätverksuppkopplade produkter klarar reglerna med råge.
– Resultaten av våra tester visar att de flesta tillverkarna inte kommer att ha några problem med att uppfylla de nya kraven, säger Martijn Jansen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

LINDA NOHRSTEDT

Ny Teknik

2017-01-17

Läget på elmarknaden vecka 2, 2017

Senast ändrad: 2017-01-17 09:36

 

Läget på elmarknaden vecka 2 rapporterar vi bland annat om att elpriserna föll tillbaka under vecka 2.

Under vecka 2 föll priserna på spotmarknaden tillbaka för samtliga elområden i Norden jämfört med veckan innan. Systempriset hamnade på 30,0 EUR/MWh vilket var 8 procent lägre än veckan innan.

Spotpriserna för de svenska elområdena sjönk mellan 9-11 procent. SE4 noterade ett något högre pris på 31,8 EUR/MWh jämfört med SE1, SE2 och SE3 som noterade samma pris på 30,3 EUR/MWh. Orsaker till att elpriset föll var bland annat att elanvändningen minskade till följd av stigande temperaturer och att kärnkraften producerar på full effekt.

Terminspriserna på nästkommande månad, kvartal och år föll tillbaka under veckan i genomsnitt 1-4 procent. Nästkommande år handlades för 22,8 EUR/MWh vilket var en minskning med cirka 4 procent jämför med veckan innan.

Magasinsfyllnadsgraden i Norden ligger 7 procent under normalvärdet för vecka 2 medan för Sverige ligger motsvarande siffra på 13 procent under normalen.

Tillgänglig kapacitet i kärnkraften i Norden är fortsatt hög och låg under vecka 2 på 100 procent.

Källa. Energimyndigheten

Vattenfall är inte färdiga med investeringar i Tyskland. Erfarenheterna från tidigare tyska investeringar har inte sjunkit in.

Svenska energijätten Vattenfall köper det tyska vindkraftsparkprojektet PNE Wind Atlantis från det tyska bolaget PNE Wind.

Köpesumman anges inte exakt av Vattenfall utan beskrivs som ett lågt, tvåsiffrigt antal miljoner euro.

Vindkraftsparken ligger i den tyska delen av Nordsjön. Projektet har en potential på 73 vindturbiner, enligt ett pressmeddelande.
Ny Teknik.

http://www.nyteknik.se/energi/vattenfall-koper-tysk-vindkraft-6816850

I Tyskland, som redan monterat ner stora delar av sin kärnkraft inom ramen för Energiewende, får tyska konsumenter betala cirka tre gånger mer per förbrukad kWh jämfört med en svensk konsument. En liknande utveckling för Sveriges elkonsumenter kan inte uteslutas.

Läs hela artikeln på

Källa: http://www.nyteknik.se/opinion/vart-karnavfall-ar-en-vardefull-energiresurs-6817043

Sol- och vindlobbyn summerar energimängder sett över hela året utan att diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs. Ovetenskapligt beställningsverk, anser Lars Wiegert.

Den 12/7 publicerade Ny Teknik en artikel grundad på en rapport med rubriken ”100 procent förnybar elenergi år 2020 – 2025 – 2030?”, författad av forskare på Högskolan i Halmstad. Rapporten är ett beställningsverk på uppdrag av Greenpeace med flera, med syftet att visa hur kärnkraften på kort tid kan ersättas med förnybart.

Rapporten imponerar föga och är ovetenskaplig genom att den försöker bevisa ett förutbestämt resultat. Man kan bevisa det mesta om man utelämnar viktiga aspekter, vilket är fallet i den aktuella rapporten.

Den summerar energimängder sett över hela året utan att alls diskutera om energin verkligen kan levereras när den behövs.

Det är ju allom bekant att behoven varierar starkt med årstider, tid på dygnet mm. Därför är det den momentana effektbalansen som dimensionerar ett elkraftsystem, vilket häpnadsväckande nog författarna inte tycks förstå. Väderberoende energislag som inte kan regleras äventyrar effektbalansen. Just solceller har egenheten att leverera som mest då behovet är minst och tvärtom.

Vindsnurrornas slumpmässiga leveranser varierar så mycket att vattenkraften snart inte kan reglera tillräckligt mycket för att kompensera variationerna. Följden blir att frekvensen skenar iväg åt ena eller andra hållet och hela kraftnätet riskerar att braka samman. Tar man bort kärnkraften äventyras hela landets elkraftförsörjning.

Rapporten förutsätter även ökad förbränning av biomassa. Här är en annan naturlag som förtigs, nämligen att förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser. Det spelar ingen roll om man försöker rättfärdiga koldioxidutsläppen med att det absorberas av återväxt på annat håll. Kvar står det faktum att mindre eldning med biomassa minskar koldioxidutsläppen. Förvisso är det bra för klimatet att odla skog, men inte att elda upp den.

Rapporten är alltså inte värd ens trycksvärtan och borde inte publiceras i ansedda media.

Lars Wiegert, civilingenjör med 40 år i elkraftens tjänst

Papperstunna solceller.

Ett internationellt forskarlag på Syddansk Universitet har lyckats framställa en ny typ solceller som är tunna som ett papper.
Under fem års tid har ett arbetslag bestående av 14 forskare på Nanosyd centrum på Syddansk Universitet arbetat med att ta fram framtidens solceller.
Målet från starten har varit att ta fram en ny, supertunn solcell som också är betydligt billigare än dagens. Nu har forskarlaget nått ett genombrott i sitt arbete.
Den nya typen av kolbaserad solcell som de lyckats konstruera är tunn som ett papper, böjbar och tillverkad av ett organiskt material. Utvecklingsarbetet med solcellerna ska i princip vara färdigt, och nu återstår att trycka cellerna på band av folier eller celluloid för att de senare ska kunna appliceras på bland annat hustak, båtar och bilar, skriver sajten Energinyheterna.
– De tekniska framsteg som vi ser just nu kommer att bidra till att tillverkning av solceller och alstring av solenergi blir så billigt att detta kan göras utan komplicerade politiska beslut och statliga bidrag, säger Morten Madsen, universitetsläraren vid NanoSyd centrum vid Mads Clausen Institutet vid University of Southern Denmark, till Berlingske Business.
Arbetet med Syddanska Universitet har bland annat bekostats med stöd från EU och företaget Danfoss, som utöver pengar också bidragit med en produktionsanläggning för att framställa solcellerna enligt metoden ”roll-to-roll”, som bland annat möjliggör tillämpningar inom massproducerad elektronik.
Strukturer som tryckts på det sättet väntas ge dessutom funktionella polymerer helt nya användningsområden i framtiden.
Ett problem som dock återstår att lösa är att supertunna solceller i dagsläget har betydligt kortare livslängd än tjockare, konventionella celler.