Solceller

Senast ändrad: 2017-04-27 13:01

 

Många vill satsa på solceller. Varje år på senare tid har Sverige fördubblat solcellskapaciteten. Men vi ökar från en mycket låg nivå.

Solceller har använts i Sverige sedan 70-talet. Till en början användes främst fristående system som saknar möjlighet att ansluta sig till elnätet, som fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. Dessa anläggningar har fortfarande en stabil marknad i Sverige.

På senare tid har intresset för att bygga solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet ökat stadigt. Det beror på att tekniken har blivit billigare och att det idag finns olika sätt att få stöd för dig som vill producera el från solen.

Energimyndigheten testar kvaliteten hos solceller

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Testet visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, som till exempel snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har testat dem för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera. Läs mer om testet här. http://www.energimyndigheten.se/tester/solenergi/

Solcellerna ökar i Sverige

Rapporten ”National Survey Report of PV power applications in Sweden 2015” ger en bild av hur mycket installerad solcellseffekt det finns i Sverige. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller som kan producera cirka 127 MW installerade i Sverige. Rapporten beskriver även kostnadsutvecklingen under senare år och att solceller har blivit allt billigare.

Hur mycket el får man?

De solcellsmoduler som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på runt 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar solcellsmodulen omvandlas till el, medan resten reflekteras eller blir till värme. Ytterligare en del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att 14 procent av solens energi blir användbar el. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller 150 watt en solig dag i Sverige.

En ny anläggning på 1 kilowatt som är placerad på en oskuggad yta rakt mot söder med 30-50 graders lutning producerar i Sverige cirka 950 kilowattimmar per år och tar upp en yta av 7 kvadratmeter. Priset för installationen kan variera mycket och har sjunkit stadigt under de senaste åren på grund av minskande priser på den globala marknaden.

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Att installera solceller är en långsiktig investering. När solen skiner producerar du egen el. När solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt.

Anpassa storleken efter elbehovet

En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Beroende på hur stor solcellsanläggningen är och vilket elbehov fastigheten har kan det uppstå tillfällen då solcellerna producerar mer el än vad fastigheten behöver. Överskottet matas då ut på det externa elnätet. Elnätsbolaget säkerställer att den el som matas ut mäts på rätt sätt. Överskottselen kan sedan säljas till något företag som är villigt att betala för den. På senare tid har det dykt upp allt fler elhandelsbolag som vill köpa även små mängder el från till exempel privatägda solcellsanläggningar.

Kontrollera om du behöver bygglov

Innan du sätter igång att installera bör du kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för solceller på din fastighet. Din utrustning måste också vara godkänd för att användas i elnätet.

Det elnätsbolag som fakturerar dig för nätavgifter äger elmätaren i ditt hus och elnätet fram till ditt hus. Kontakta också alltid elnätsbolaget innan du börjar installationen.

Den elektriska anslutningen ska göras av behörig elektriker, eftersom det är viktigt att den elektriska utrustningen installeras på rätt och säkert sätt. Läs mer på Elsäkerhetsverket om vad som är viktigt att tänka på när det gäller elsäkerhet.

Flera stöd att söka till solceller

Regeringen har infört ett stöd för småskaliga solcellsanläggningar. Som ett stöd till utbyggnaden av förnybar elproduktion finns elcertifikatsystemet. Som producent av förnybar el kan du därför ansöka om elcertifikat.

Från och med 1 januari 2015 kan du få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Läs mer om skattereduktionen på Skatteverkets webbplats, se externa länkar.

Det finns flera olika stöd till dig som producerar solel, se interna länkar.

Överskottet går in på elnätet

Den el du själv producerar, men inte konsumerar, kan gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el. För små kunder som totalt sett använder mer el under året än man producerar och med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere så står elnätbolagen för ett eventuellt mätarbyte.

 

2017-01-11

 

Nu skärps kraven på produkter med nätverksuppkoppling. De måste dra hälften så mycket el i standby-läge men fortfarande göra samma jobb.
Ju fler produkter som blir uppkopplade mot nätet, desto större blir deras del av den totala energianvändningen. För att undvika onödig energianvändning finns så kallade ekodesignkrav på uppkopplade produkter, till exempel tv-apparater, digitalboxar, tvättmaskiner, kylskåp och högtalare.
Den 1 januari 2017 skärptes ekodesignkraven för produkter i nätverksstandby-läge. De nya kraven innebär att den tillåtna maxeffekten i nätverksstandby för produkterna sänks från 6 W till 3 W.
För produkter med hög nätverkstillgänglighet (HiNA, high network availability) sänks gränsen från 12 W till 8 W.
Tillverkare, importörer och återförsäljare får efter den 1 januari 2017 bara sätta produkter på marknaden om de uppfyller de nya kraven.
– Målet med ekodesignkraven på dessa produkter är att deras energianvändning ska närma sig nivån som produkter utan nätverksuppkoppling måste förhålla sig till, för att nå ett hållbart samhälle. I dag får de produkterna bara ha 0,5 W i standby-läge, säger Johanna Whitlock, projektledare för ekodesign på Energimyndigheten.
De nya reglerna handlar om läget när apparaten upprätthåller kontakt med internet för att kunna ta emot signaler om att det finns uppdateringar att hämta eller att arbete ska utföras, till exempel att tvättmaskinen ska börja tvätta.
– När apparaten är uppkopplad och aktiv, till exempel laddar ner uppdateringar eller streamar, finns inga begränsningar på energianvändningen. De nya reglerna gäller när den är i ”lyssnarläget”, säger Johanna Whitlock.
Med de nya kraven väntas EU:s hushålls- och kontorsutrustning spara 38 TWh varje år från och med år 2020.
Energimyndigheten gör marknadskontroller för att säkerställa att de produkter som finns på marknaden följer ekodesignkraven. Hittills visar testerna att nätverksuppkopplade produkter klarar reglerna med råge.
– Resultaten av våra tester visar att de flesta tillverkarna inte kommer att ha några problem med att uppfylla de nya kraven, säger Martijn Jansen på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

LINDA NOHRSTEDT

Ny Teknik

2016-02-11

Vad är en energideklaration?

 

Energideklarationen ger dig information om byggnadens energianvändning. Den är bland annat till för dig som ska köpa eller hyra en bostad. Du kan använda deklarationen för att jämföra olika hus med varandra.

Energideklarationen görs av en oberoende expert på uppdrag av ägaren och är giltig i tio år.

Deklarationen infördes i Sverige 2006 genom lagen om energideklaration. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Boverket tar fram regler om energideklarationerna och har tillsyn över energideklarationerna och energiexperternas oberoende. Vi håller även i det register där alla energideklarationer finns.

Vad innehåller en energideklaration?

Energideklarationen innehåller bland annat uppgifter om:

  • den uppvärmda arean i huset, kallad Atemp
  • energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel
  • åtgärdsförslag, om energiexperten har föreslagit sådana, för att minska energianvändningen
  • om radonmätning är utförd eller inte, och i så fall uppmätt värde

Deklarationen innehåller även andra uppgifter, till exempel om värmesystemet och ventilationssystemet i byggnaden.

Läs mer på Boverkets hemsida: http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/vad-ar-en-energideklaration/

2015-01-03

 

Jag har nu samlat Nordpools priser från den 1/8 2015 då vårt nuvarande avtal startade.

Om ni jämför med 2014 så ser ni att priserna överlag har varit betydlig lägre senaste året. (Sammanställningen avser elområde 3 – Mellansverige)

I augusti var priset nästan 50% lägre – 31,75 resp 15,87 öre/kWh

I september ca 14 öre lägre – 33,53 resp 19,65 öre/kWh

I oktober ca 8 öre lägre – 28,66 resp 22,09 öre/kWh

I november ca 4 öre lägre – 28,33 resp 24,01 öre/kWh

I december ca 12 öre lägre – 30,13 resp 18,24 öre/kWh

 

Här kommer en sammanställning av Nordpools priser för alla fyra elområdena för tiden aug – dec. 2015.

SE1        SE2      SE3        SE4

15 – Dec        16,56    16,56    18,18      18,24

15 – Nov        22,46    22,46    24,01    24,33

15 – Oct         20,91    20,91    22,09    23,14

15 – Sep        19,44    19,58    19,65     20,67

15 – Aug        13,71    13,71    15,87      15,87

Elområden:

SE1 = nordligaste Sverige

SE2= södra delen av Norrland

SE3= mellansverige

SE4= södra Sverige

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på dina solceller

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel.

Villaägare med solceller på taket kan soliga dagar producera mer el än villan förbrukar. Då kan man mata in överskotts­elen på det allmänna elnätet och få betalt.

Men hur stor ersättningen villaägaren får skiljer sig rejält mellan elbolagen. Som mest kan man få 200 öre per kilowattimme, som minst fyra öre lägre än Nordpoolpriset, vilket blir 25 öre kilowattimmen räknat på fjolårets snittpris. Det visar en sammanställning över 29 svenska elbolag, gjord av Johan Lindahl som är svensk representant i IEA-PVPS, internationella energimyndighetens solcellsprogram.

Han gjorde en liknande tabell i fjol med 27 elbolag.

– Den stora skillnaden mot förra året är att de flesta elbolag som låg lite högre har gått ner till Nord Pools spotpris när den nya skattereduktionen infördes. Det var väntat och är helt rimligt, eftersom det är spotpriset som är marknadspriset på el. Några elbolag ligger kvar lite högre, och det gör man nog för att man ser det som ett sätt att profilera sig och knyta till sig fler kunder, skriver Johan Lindahl i ett mailsvar till Ny Teknik.

Skattereduktionen, som infördes vid årsskiftet, innebär att solcellsägare får dra av 60 öre på skatten för varje kilowattimme som levereras in på elnätet.

Ny Teknik skrev i går att regeringen nu vill införa en ny energiskatt på 30 öre per kilowattimme solel.

Det förslaget gäller solcells-anläggningar med en installerad toppeffekt på mer än 144 kilowatt, betydligt mer än vad som ryms på ett villatak.

Ny Teknik 22/4 -15

Åskan slår ut nya led-lampor

 

Gatbelysning med lysdioder klarar inte överspänningar i elnätet. Stora områden mörkläggs när åskan går. Svenska kommuner som drabbats försöker nu skydda tekniken.
Stora delar av danska Esbjerg släcktes ner i oktober. Ett kraftigt åskväder skadade 500 nya gatlampor med lysdioder, led. Att ersätta dem tog flera veckor. Strax före jul var det jylländska Tims tur. Där havererade runt 100 led-lampor. Esbjerg kommuns talesman ser armaturerna som tidsinställda bomber, i en intervju i danska Ingenjøren.

Händelserna sätter fingret på en svag punkt hos led-lampor: de är känsliga för häftiga variationer i spänningen och många saknar tillräckligt åskskydd. När blixten slår ner kan överspänningar, transienter, spridas hundratals meter i elnätet och slå ut gatubelysningen.

http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3902197.ece?anp_mid=14790299&anp_rid=673276513

2015-04-07

Grafenlampan spöar dagens led-lampor

Ett tunt lager grafen ger led-lampan lägre energiförbrukning och längre liv. Försäljningen startar inom några månader.
Den nya grafenbaserade led-lampan ska tillverkas av det brittiska företaget Graphene Lighting PLC. Det är en avknoppning från universitet i Manchester, där en forskargrupp upptäckte det nobelprisade materialet grafen.

Inga tekniska detaljer avslöjas i pressmeddelandet från universitetet (som sändes ut 31 mars, inte 1 april.) Men i en intervju i BBC berättar en talesman att lampan liknar en klassisk glödlampa, men på trådarna sitter lysdioder täckta av ett tunt skikt grafen. Materialets goda elektriska ledningsförmåga ska få energiförbrukningen att sjunka med 10 procent samtidigt som lampan får längre livslängd.

Lampan, som kan dimmas, ska börja säljas ”inom några månader”. Priset ska vara i samma storleksordning som för dagens led-lampor.

Forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselev fick nobelpriset i fysik år 2010 för sin upptäckt av grafenet. Materialet består av ett enda lager av kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Det är starkare än stål, men samtidigt ultralätt, böjbart och genomskinligt. Dessutom är de elektriska egenskaperna extremt goda. Elektroner rör sig till exempel tusen gånger snabbare i grafen än i kisel.

De många goda egenskaperna har skruvat upp förväntningarna på materialet inom alla möjliga tillämpningar. Men än så länge har ett fåtal grafenbaserade produkter lanserats på marknaden. Två exempel är ett tennisracket med en grafenkomposit från sporttillverkaren Head och en grafenbaserad ledande färg för tryckt elektronik från Vorbeck Materials.

Ny Teknik